Hur ser eran fritid ut? Finns det tid till en hund?  Vad har ni tänkt göra med hunden? Att ett barn har adhd ser inte jag som ett hinder eller något krav på viss ras.

Av det jag läser så skulle jag inte rek er någon blandras men ta en titt på rasgrupp 9 

https://www.skk.se/sv/hundraser/?group=9

Jag skulle säga just Labrador. Men naturligtvis finns flera raser som passar. Jag är 70 år och levt med hundar hela livet. Många raser har passerat. Det är också så att alla är individer. Men lugnet hos en Labrador passar ju som handikappshundar , de används som hundar till blinda och många andra sammanhang. Tyvärr fäller de och är rätt stora.

Men jag tycker deras mjuka sätt gör dom följsamma och lyhörda. Men tid måste man ha för alla hundar, stimulans, promenader, vård och ansning.

Många hundar får aldrig bli sitt bästa jag, pga fel uppfostran tyvärr.

Men lycka till önskar /WL

Welsh Springer spaniel skulle jag vilja rekomendera. Dottern har den rasen, och han är mycket följsam, kan ta det lungt och ligga i soffan och mysa om det skulle behövas.

Barn med ADHD ser inte heller jag som ett hinder att skaffa hund.

Hur (och hur mycket) har ni tänkt aktivera hunden? Ni tycker labbe är på gränsen till för stor, vad är en lagom storlek?

ADHD kan ju yttra sig på otroligt många olika sätt, IBLAND är det inte lämpligt med en hund men det kan lika gärna bli en fullträff. Där har ni förhoppningsvis tillräckligt med insikt både om er familj och om hundar för att kunna bedöma saken. Dock - som de andra skriver, en hund behöver en del aktivering och engagemang även om det är en ren familje/sällskapshund. Jättebra att ni tänkt på att det kan behövas hunddagis! Lämpliga raser - stryk labradoodlen och de flesta andra blandraser med en gång. Det finns en stor, mörk baksida av "poo- och doodleaveln" med uppfödare som bara vill kassera in pengar och hundar som är långt ifrån den idealhund som uppfödarna gärna visar upp. Labrador skulle kunna vara nåt, ja. Nackdelen där (förutom att de fäller något vansinnigt!) är att rasen är väldigt uppdelad på jakt- respektive utställning/sällskapstypen. En jaktlabbe är förvisso ofta en okomplicerad hund men det är som sagt en JAKThund. "Vanliga" labradorer tenderar numera att vara ganska stora och brötiga utan den annars så typiska lyhördheten och samarbetsviljan. Det finns ett mellanting, så kallad dual purpose, men den aveln är försvinnande liten trots att labben är den vanligaste registrerade rasen idag. Då har golden ett jämnare fördelning med allt från soffpotatisar till rena jaktmaskiner. Det finns fler raser i grupp 8 som kan vara värda att kika på, förutsatt att ni är beredda att ge hunden tillräcklig aktivering. De flesta raserna där (mest spaniels och retrievers) är ju ursprungligen jakthundar även om få används som det idag. Om man ska generalisera grovt - stryk större delen av raserna med (får)vallningsbakgrund. De är ofta ganska känsliga mentalt och är inte så kavata som jag tror att ni vill ha. Undantaget där är väl några av boskapsvallarna som västgötaspets och corgi. Sen finns det ett gäng hundar som är rejält robusta både fysiskt och mentalt. Jag tänker då på terriers och även dvärgschnauzer. Hundar med en del skinn på näsan, om man säger så - vilket är på både gott och ont. Beror ju lite på hurdan hund man gillar… Bland terrierna är det väl främst några av de mindre som skulle kunna vara lämpliga; Norwich, norfolk, australisk, westie och cairn. Möjligen staffordshire bullterrier som är oerhört charmiga och goa hundar men har en del nackdelar. Det finns fler terrierraser som skulle kunna passa, men de är inte lika vanliga. Fundera lite över vad ni har att erbjuda hunden; hur ni vill aktivera den (behöver inte vara jättekrångligt men helst mer än "bara" familjeliv och promenader), hur mycket tid ni kan tänka er att lägga på pälsvård, lämplig storlek, om det är viktigt att den ska kunna vara lös osv. (Att vara lös är givetvis delvis en träningsfråga, men en följsam ras utan större jaktlust är oftast lättare att ha lös än en mer självständig jaktidiot…)

Jag började med min första egna hund, en Collie, sedan en till av samma ras. Men jag tyckte pälsvården tog för mycket tid att hålla fri från tovor mm. Men Sheltien  är en ras som ger positiva intryck, mjuk, rar och bara pälsen får skötsel så är den lagom i storlek, bra psyke. Det jag sett som kan vara en nackdel är att de ofta skäller. Men det ska man ju berömma bort tidigt! En ras som inte drar och har för många jakt egenskaper skulle jag välja idag….Mvh/WL

En västgötaspets är en livfull och pigg ras som gärna är med på äventyr. Lagom stor också.

Hej!

Två frågor som direkt dök upp i mitt huvud när jag läste igenom ditt inlägg Ts. 

1) Har ni tänkt ut hur ni gör till en början (med valpen/nya hunden) innan den kan lämnas ensam osv. med tanke på att du skriver att ni båda jobbar heltid? En valp kan inte lämnas ensam och det tar tid att lära hunden att vara ensam (vissa lär sig aldrig, vilket leder mig in på fråga 2). 

2) Vad gör ni om hunden inte alls passar på/trivs på hunddagis? Det är absolut inte alla hundar som fungerar i dagismiljö. Av de tre hundar jag haft (varav två fortfarande finns i livet) så skulle jag gissa att en av dessa möjligen skulle fungerat på dagis (om det var "rätt" dagis osv.). De övriga två skulle mått dåligt i den miljön dvs. med massor med hundar och olika människor etc. Tänk också på att inte alla dagis är bra, finns tyvärr många som inte borde jobba med hundar (egen erfarenhet av detta sedan diverse olika praktikplatser). Kolla upp ordentligt innan ni bestämmer er för ett dagis (även om mycket av det jag menar tyvärr sker bakom låsta dörrar). 

Lycka till i valet av ras och med eventuell valp/hund sen 🙂

Mvh/Chinesecrestedlover

Min son har Asperger och ADD och vi har en Terrier Brasileiro, som är runt 2,5 år nu. För vår del har hon passat oss väldigt bra, hon älskar att leka och busa med barnen och hakar snabbt på om nån gör någon lekinvit. Samtidigt är hon lättlärd och har lärt sig snabbt när leken räcker när man säger till. Hennes aktivitetsbehov är inte så överdrivet stort och hon nöjer sig med enklare godissök inomhus eller på tomten, även om hon väldigt gärna hakar på på diverse kurser också :) Dom perioder som sonen mår pyton så får hon inte så mycket stimulans förutom promenader och hon har aldrig varit särskilt missnöjd även om perioderna kan vara långa. Ett plus i kanten är också att hon kommer och slickar på den som gråter om nån är ledsen och hon ger inte upp förrän hen skrattat till lite :) Nackdelar: Är skällig när det knackar på och har problem med hundmöten (vilket såklart borde kunna gå att träna bort). Vi har inte hittat hennes ”av-knapp” när vi är ute på promenader, då är hon väldigt intresserad av omgivningen och väldigt lite av oss. Sen saknar rasen underull vilket gör att hon är väldigt frusen, går ut på nåder om det regnar, måste vara påklädd från -5 grader och är det runt -10 vill hon inte vara ute mer än 5-10 minuter.

#9 hrm..

"Användningsområde

I hemlandet hålls rasen oftast som sällskapshund, men den respekteras också högt som jakthund, herdehund och varnande vakthund. Då den är följsam, aktiv och gillar att jobba så lämpar den sig för de ägare som vill pröva på många delar av hundsportandet. Rasen har funnits representerad i Brasiliens VM-lag i agility".
https://www.skk.se/sv/hundraser/terrier-brasileiro/

#10 hrm vaddå?

Våran son bor inte hemma längre men när han bodde hemma hade vi två av våra tre pudlar. Enja var ju valp när hon kom och hitta snabbt fördelen med sonen bus och lek dessutom påhittig det är väl en sak hon alltid gillat mest med honom. Han är en aktiv person, älskar busa. Han har idag med sin flickvän en korthårig tax, även denna hund anser att han är rolig bus o tränings-vän. Sonen har ADHD.

Engelsk springer spaniel av sällskapsmodell? En av de rader vi funderat på, (som också har tre barn) en otroligt kärvänlig och glad ras som jag uppfattar den, behöver en del aktivering samt rejält med motion, men det gör väl de flesta hundar. Nu blev det en flat istället, en underbar familjehund, som även den behöver få jobba med något samt en hel del motion. Dock kanske för stor, runt 60 cm.

Tack för alla svar! Vi fortsätter vår research innan vi bestämmer oss.