Raser

Vit herdehund

2018-06-07 11:04 #0 av: Ellemol

Hej! Jag har funderat lite grann på att skaffa vit herdehund. Jag har aldrig träffat en sådan men läst mycket om dem. Jag undrar om någon här har en eller känner någon som har en. Det stod att om ägaren inte visar att det är hunden som ska vara längst ner kan den försöka klättra upp u rangordningen, stämmer det? Eller känner någon igen detta beteende?
Vill gärna veta mer om rasen, skriv ur erat perspektiv hur ni uppfattar dem. Vilka grenar kan man använda dem i? Kan man testa drag med dem?

(Jag har haft hund innan och har en just nu också.) Tack på förhand för svar

Anmäl
2018-06-07 11:19 #1 av: Changrila

Var läste du sådana dumheter (om att hunden ska vara "längst ner")?

Anmäl
2018-06-07 11:30 #2 av: Fisherling

Verkligen bara dumheter. Det finns inte rang mellan arter. 

Däremot kan en understimulerad vit herdehund bli väldigt väldigt väldigt jobbig. 

Min upplevelse av dem är att de är rätt ljudliga, kan ha svårt för att koppla av och inte är superföriga. Trevliga liksom, till en viss gräns.. Men jag kanske bara träffat tråkiga exempel av rasen. Mycket energi som behöver tömmas för att de inte ska bli odrägliga. Drag tror jag absolut skulle funka. 
Man kan tävla i allt man vill med dem, men de är inte jättevanliga på prispallarna om man säger så.

Anmäl
2018-06-07 16:24 #3 av: Ellemol

Är de reserverade eller sociala mot andra djur och människor? Är deras temperament stabilt? På vissa hemsidor står de att båda schäfrar och herdehundar har jättedåligt temperament efter all avling, medans på andra hemsidor står de att båda raserna har jättefina stabila temperament.. vet inte vad jag ska lita på.

Anmäl
2018-06-07 16:31 #4 av: Fisherling

#3 Alltså.. Den jag känner närmare har jag typ fortfarande inte kunnat klappa. Kanske lite i farten, men inte mer. Den undviker andra människor. Jag har känt den hunden i minst tre år. 

Kan faktiskt inte minnas att någon av de vita herdehundarna jag träffat varit sociala. Inte katastrofer och skygga, men definitivt inte sociala. 

Anmäl
2018-06-07 16:57 #5 av: IdaSoren

Har träffat flera vita herdehundar och fått samma uppfattning som #4, absolut inte sociala eller glada i människor. De jag har träffat har nästan känts skygga och aktivt vikt undan om man kommit för nära. Inte varit utåtagerande eller aggressiva däremot, bara väldigt reserverade.

Anmäl
2018-06-07 17:03 #6 av: reverse

Jag har några vita herdehundar i mitt kundregister (hundfrisör) och dessa praktiskt taget golvar mig i glädjefnatt när de kommer till salongen, de är väldigt glada i andra människor. De pratar ganska mycket, även om de bara står på trimbordet. Som kunder är jag ganska förtjust i dem, de låter sig hanteras och står ut även med det de inte gillar (som fönen) utan att bli bråkiga eller hysteriska.

Anmäl
2018-06-07 19:24 #7 av: Calcifer

Var under några dagar hundvakt åt en vit herdehund som jag aldrig hade träffat förut då det var en akut situation - den hunden var ungefär 1 år och hade varit i tre olika hem innan den hamnade hos en bekant till en bekant som skulle ha kvar honom permanent. Han älskade mig från första ögonblicket och var aldrig annat än nyfiken och mysig inomhus. Redan första dagen skulle han vara med i badrummet när jag låg i badet och hålla mig sällskap, låg lugnt och sov medan jag läste. Ute var han lite bångstyrig eftersom han var så pass otränad, och kunde skälla och dra lite, men inte aggressiv eller stressad. Det är visserligen min enda erfarenhet av rasen men den var otroligt positiv, och det från en hund som alltså åkt från hem till hem flera gånger under kort tid.

"I think the problem with people like this is that
they're so stupid they have no idea how stupid they are."


Anmäl
2018-06-08 00:55 #8 av: Rafflan

Nej du behöver inte visa att du bestämmer och hunden är längst ner.
Vit herdehund är en aktiv ras som behöver mycket fysiskt och mental aktivering, dem "pratar" gärna genom att gnälla, skälla, mm.
Emot andra människor och hundar uppfattar jag dem som trevliga, men dem är ju inte översociala som tex en labrador ;)
Som träning passar dem för det mesta, speciellt inom bruks, men dem har lite egen vilja och idéer så det är en hund att träna och jobba med, men en väldigt trevlig och rolig ras :)

Anmäl
2018-06-08 17:12 #9 av: Ellemol

När du säger att dem pratar, hur menar du då? Pratar de lika mycket som hyskys? Pratar de bara när man själv pratar med dem, asså att de typ mumlar? Eller gnäller dem 24/7? Sorry för många frågor men det är bra att lära sig😊

Anmäl
2018-06-08 17:12 #10 av: Ellemol

När du säger att dem pratar, hur menar du då? Pratar de lika mycket som hyskys? Pratar de bara när man själv pratar med dem, asså att de typ mumlar? Eller gnäller dem 24/7? Sorry för många frågor men det är bra att lära sig😊

Anmäl
2018-06-08 17:34 #11 av: Rafflan

#9 pratar lika som en schäfer typ :)
Känns som dem pratar när dem är glada, stressade, vaktar om dem hör något utanför, mm. inte konstant, men kräver mycket träning om man ska ha dem i tex lägenhet :)

Anmäl
2018-06-09 10:17 #12 av: Ellemol

Ok #11. Det är nog från individ till individ hur mycket de pratar också

Anmäl
2018-06-09 16:53 #13 av: Rafflan

#11 jo men dem pratar tex mer än en stor pudel om man säger så ;)
Och ska man ha dem i lägenhet är det bra att ha tänkt på innan då grannarna ofta stör sig på hundar som låter mycket ;)

Anmäl
2018-06-12 12:43 #14 av: Ellemol

Om det är någon som har en herdehund, hur ser en dag av motion och fysisk aktivering ut?

Anmäl
2019-02-08 21:04 #15 av: Äppelsnäckan

Puttar upp

Anmäl
2019-02-08 21:20 #16 av: jenmjao

Den vita herdehunden jag haft i min närhet blev aggressiv emot familjens yngsta son så dom fick sälja hunden. Det kom ifrån ingenstans när den var unghund, hunden blev misstänksam och arg emot fler i familjen och vaktade. Ingen hade behandlat den dåligt, men dom hade nog haft hunden som sällskapshund.
När jag läst om vita herdehundar har jag läst om ostabila hundar eller "problembeteenden".
Om en vi herdehund låter som en schäfer så håller dom aldrig truten. Visst beror på individer såklart, men dom tar lätt till ljud (vilket inte är bra i tävling, förutom i agility där ingen bryr sig om hunden gapar sönder lungorna). 
Schäfrar är inte tysta hundar och det folk brukar ha svårt med är deras ljudande vid fotgående, vid förväntningar (bita skyddsärm, få leksaken, få godiset, sååå taggad pip pip pip skall tjut).
Jag har ingen renrasig schäfer, Men en schäfer/labrador mix som inte alls är labbe i sitt beteende. Hon älskar sin egna röst, Klappar jag henne så "brummar hon", om hon vill något tjuter/piper hon, Och det är alltså när hon vill något= Gosa, ut, leka, få godis, få mat, få uppmärksamhet. Vilket är större delen av dagen, För hon är en knähund. Och som sagt hon är inte tyst när vi myser, då brummar hon, nästan som en katt som purrar fast brum. Utomhus gillar hon att skälla, även inomhus vid lek, ljud är inget hon har svårt att ta till.
Schäfrar kallas också för "tysk säckpipa".

Men tillbaks till vitherdehund; jag hade velat träffa kennlar och individer ifrån kenneln innan jag bestämde mig för en sådan ras. Då jag läst om dom som antingen bra hundar eller helt konstiga/med massa problem.

Anmäl
2019-02-09 13:10 #17 av: jenmjao

Kan förresten tillägga att en hund som är överlycklig/översocial är precis lika hemskt (om inte hemskare) som en hund som är osäker och gör utfall emot människor. Det är exakt samma känsla men den ena ses som "positiv" och den andra "negativ", Men energierna är lika höga och lika svåra att avbryta. Eller nej, Social hund är svårare att bryta än en arg hund.
Oftast säger en arg hund (som gör utfall) "akta ge mig utrymme! Jag vill inte ha dig nära!" vilket man kan träna och bygga förtroende på, Men en översocialhund får självbelöning av att bli glad och hälsa på människor = Du är inte värd lika mycket i hundens ögon utan belöningen är värd mer, vilket gör det svårare att träna bort.
Varken eller är en "normal" hunds sinnesstämning eller något man bör sträva efter eller vilja ha.
Jag hade hellre haft en osäker hund som gör utfall än en social hund.

Det jag försöker komma fram till i min röriga skalle (eller röriga text..) är att båda beteenden härstammar ifrån en osäkerhet en slags bekräftelse och är ett tecken på att aveln är ojämn eller rasen. Vilket jag tycker man ser i den här tråden, Antingen "älskar" vita herdehundar folk eller så "kan man knappt klappa dom" fast man känt dom lång tid. Och det är också lite så jag uppfattat rasen, ojämn, oförutsägbar, vacker men ett osäkert kort.

Anmäl
2019-02-09 21:31 #18 av: Julie_Evir

Har också känt detsamma; antingen så älskar man rasen eller så gör man det inte.

Mitt tips är att åka till ett par uppfödare; prata med dem och träffa hundarna. Kanske inte är en garanti hur valparna kommer att bli; men kanske en lite klarare bild hur de egentligen är.

Anmäl
2019-02-11 10:00 #19 av: CayKantos

#17 jag tycker dock inte det är samma grej alls!
Har du en osäker hund har du en hund som lätt kan agera om den känner sig pressad, men en glad hund behöver du ha tydliga regler men skulle det missas en gång eller bli lite snett blir det bara ett glatt hälsande.

Just another crazy animal lover Skämtar

Ägare av Mirthful Galleria, kom gärna in och kika!

Anmäl
2019-02-11 12:32 #20 av: Fisherling

#17 Skulle verkligen inte påstå att det är " Det är exakt samma känsla " för en osäker hund som en översocial hund. Den ena mår dåligt, den andra är svårstyrd. 

Anmäl
2019-02-11 18:03 #21 av: jenmjao

#19 & #20 Eftersom jag lever med båda typerna av hundar så kan jag säga att det inte stämmer. Min hane som är otroligt glad blir väldigt stressad av det och att få hälsa på folk blir mer en stress sak än något annat, Och han kan göra riktig skada när han väl råkar komma fram och hälsa på fel människa då är han är hård som sten, inte riktigt känner fysisk smärta (stenskalle, stenkropp vid lycka) och är stor. Min tik som är osäker eller snarare var och har varit otroligt osäker(arg) vid möten lever inte alls med samma stress och förlitar sig mycket mer på mig vid händelser eller jobbiga möten. Reaktionen med en superglad hund eller en hund som ryter till/är reaktiv är exakt lika jobbig, Eftersom att FRÄMMANDE människor inte vet eller förstår om hunden är glad eller snäll eller om den är arg/rädd/osäker/behöver avstånd. 

Så av det JAG upplevt (även ifrån andra glada hundar än min egna malle) så är en lycklig hund mycket jobbigare att hantera och korrigera/träna än en osäker/arg sådan som behöver mer stöd och vägledning. 
Nu får ni också ta och tänka på att jag talar om ohälsosam lycka, En stresslycka/glädje som hunden har för att den är ÖVERDRIVETsocial, inte för att det är en glad hund i övrigt som kan hälsa på folk. Det är stor skillnad redan där.
Och det är den skillnaden jag talar om en överdrivet glad hund är inte mer mentalt frisk än en överdrivet osäker hund som är utåtagerande/reaktiv.
Den verkar glad och social men är otroligt stressad av sitt egna beteende och fokuserar lika mycket (om inte mer) energi på sin osäkra lycka och visa sig så "snäll" hela tiden som en osäker hund gör för att visa tvärtom, "låt mig vara".

Anmäl
2019-02-11 19:09 #22 av: Fisherling

#21 Det tolkar jag mer som en hund som är osäker i grunden och hanterar det genom fjäsk och översociala beteenden.

En hund som är trygg i sig själv har inga behov av såna överdrivna sociala beteenden.

Anmäl
2019-02-11 19:15 #23 av: jenmjao

#22 Tolka det hur du vill. Det du skriver är ju istortsätt exakt det jag beskriver? Så jag förstår inte riktigt.
Överdrivet sociala hundar är inte trygga i sig själva och vissa kan till och med i sin överdrivna lycka vända totalt (på grund av sin osäkerhet) och hugga. Det gör dock inte min hane, han är bara otroligt överdrivet lycklig i alla vilket ändå är otroligt krävande och jobbigt.

Jo men jag pratar ju inte om hundar som är trygga i sig själv just nu. Jag pratar om överdrivna beteenden och två olika håll?
Något jag också försöker få fram att INGET AV DOM är ett friskt beteende. 

Anmäl
2019-02-11 20:56 #24 av: CayKantos

#23 doxk så har jag en hund som rasmässigt har en överdrift på grund av en liten social osäkerhet. Men då vi har tränat på detta sen han var valp är han nu trygg men kan fortfarande ha en "extrem" hälsande på främmande. Men jag ser STOR skillnad på när han hade osäkerheten med jämfört med nu, trots han hälsar väldigt likadant, sen att han inte får hälsa så extremt är en annan sak.

Jag har jobbat med flertalet hundar av både typee och det är 5× lättare att omdirigera en glad hund med lite bakomliggande osäkerhet eller kanske ingen osäkerhet än en hund som gör utfall mot andra hundar och människor.

Just another crazy animal lover Skämtar

Ägare av Mirthful Galleria, kom gärna in och kika!

Anmäl
2019-02-11 21:50 #25 av: jenmjao

#24 Okej vad kul för er att ni lyckats. Jag har arbetat med min malle i snart 3år och han är betydligt mycket bättre nu än tidigare, Han kunde inte ens KISSA på promenader om folk kom emot oss för han ville hälsa. Det är ett överdrivet socialt beteende. Han drog nästan omkull mig flera gånger för han var överlycklig och ville hälsa på alla.
Det är alltså inte "en liten social osäkerhet". Utan en överdriven.

Okej det är din åsikt. Inte min, Jag tycker inte det är lättare. Och jag tror inte du skulle tyckt det heller om du tränat t.ex min tik och hane så tätt som jag gjort, Min hane var omöjlig och ingen trodde det, såg honom och sa "oj", ingen hade tips efter dom sett honom mer än att "korrigera hårt i stryp" eller "försök bryta" det gick inte att bryta, han låste sig. Kanske är det för att han är just en malinois som han var så extrem i det beteendet och därför jobbigare än min blandras att träna, Kanske inte. kan inte svara på just DET då jag aldrig tränat en malinois med osäkerhet emot ilska/försvar.
Men JAG personligen känner mig BEKVÄMARE i att träna en hund med utåtriktat argt beteende än utåtriktat översocialt beteende, Vilket var också var det jag skrev. "Jag hade hellre haft en osäker hund som gör utfall än en social hund."
Jag tar hellre det osäkra arga beteendet än det överdrivet sociala. Jag skulle säkert kunna tävla med min tik nu (om hon blivit tränad i någon slags träningsform) för jag lyckats träna henne så bra bland människor, hundar och djur. Men jag skulle inte kunna tävla min malle hane nu, som är 3år gammal, trots hur mycket vi tränat på det sociala beteendet och lydnaden i sig själv; för han är fortfarande inte helt fri den sociala överdriften och skulle garanterat sticka för att hälsa på folk.
Så om vi tittar på mina två individer så är den ena svårare än den andra, För den andra vill ta belöning IFRÅN mig (åh leka leka, hälsa hälsa) och den andre har vänt sin osäkerhet och ilska för att söka belöning HOS mig (skvallerträning).

Anmäl
2019-02-12 00:14 #26 av: CayKantos

#25 ja då är det knte en hund som är glad k folk men en hund som är osäker och inte vet hur den ska hantera situationen, alltså INTE en lycklig hund som ser människor som enbart positiva roliga saker.

Just another crazy animal lover Skämtar

Ägare av Mirthful Galleria, kom gärna in och kika!

Anmäl

Det finns en till kommentar till den här diskussionen. Den är bara synlig för medlemmar på iFokus. För att läsa kommentaren, logga in eller registrera dig på iFokus.