Frustrerande hundägare
Så jag kom fram till en badplats, jag sätter mig vid en bänk och hunden lägger sig en bit i från i gräsmattan. Inte många här just nu. Uppfattar att en kvinna kommer gåendes med två hundar. En i XL format, den andra XXL. Jag skyndar mig över till min hund och hukar ned med ryggen mot henne och hennes jyckar. Matar min egen hund med godis och lugnar honom. Bakom ryggen på mig kommer XXL stridsvagnen med raska steg och på snudd kör över oss. Min hund kan inte stå still vid det här laget och blir fullkomligt tokig. Där står jag med två tumlande hundar och allt hon kan säga är att "hon är lite i löpartagen". (?!) Jag ropar nu att han ska inte hälsa, "nähä" blir hennes fiffiga svar och hon ropar nu på hunden. Kan man på något sätt misstolka mitt, 'lugnar hunden med fullständig ignorans för dig och dina hundar'? Börjar tro att det är mig som det är fel på. Varje dag stöter jag på detta fenomen. Ni får gärna dela med er av egna erfarenheter.
Ja, alltid finns det sådana människor. När jag var ute och gick med min när han var valp (vid tio på kvällen) så möter jag en tant med sin lilla gullhund, lös ute på promenad. Jag går längst ut i kanten på den breda vägen med kort koppel på vovven, och tanten bara kollar på sin hund när den går mot oss. Tanten ser mycket väl att jag och min hund försöker undvika hennes hund. Varpå hon frågar om min hund är hane eller tik, och när jag svarar hane, berättar hon att hennes är tik så "då går det ju bra". Och att jag var dum mot min hund som drog honom med mig, och jag var så nära på att ge henne en rejäl utskällning om hur man visar respekt och agerar ansvarsfullt.
Tyvärr verkar det som att de flesta hundägare har väldigt lite respekt för att man kanske har en hund som inte klarar av möten eller om man bara vill träna sin hund att inte hälsa på andra hundar t.ex. Typ två gånger av 100 har det hänt att hundägarna jag mött på promenaden förstått, alla andra har varit så oförstående.
Jag hade en hund med extrema problem vid hundmöten. Ser ett par komma med en amstaffliknande hund och gjorde som vanligt - satte mig på gräsmattan vid sidan av vägen och försökte hålla hunden lugn och få dennes fokus. Då får jag världens utskällning av killen som tror att jag undviker deras hund för att det är en amstaff och han avbryter mig så fort jag försöker säga något… Dom står väldigt nära och efter typ 30 sekunder så flyger min hund mot den andre och skäller och hugger som en galning, tack och lov nådde dom inte varandra. Då börjar istället paret tjoa om att "Men gud du måste ju hålla koll på din hund! Den är farlig! Kolla det är din hund som är farlig inte vår!". Fy vad less jag blev då..
Man stöter på många märkliga fenomen som hundägare, men jag har själv landat i att jag styr och kontrollerar min hund - vad andra säger eller gör svarar jag sällan ens på. Jag har upprört en tant i mitt kvarter då jag korrigerade min hund ganska bryskt när hunden gjorde ett utfall emot tantens lilla hund i flexikoppel, jag har upprört andra tanter genom att inte låta hunden hälsa, jag har upprört människor för att jag har en hund överhuvudtaget då de är rädda, osv osv osv i all oändlighet.
Det enda som spelar någon roll i alla dessa situationer är min hund. Jag struntar helt i om någon tycker att jag är elak, har jag bestämt mig för att korrigera min hund pga hennes uppförande så kommer jag att göra det, och jag kommer inte att avbryta mitt i för att diskutera det med någon. Kommunicerar jag med min hund - oavsett i vilken situation - så avbryter jag inte den kommunikationen för att någon anser sig ska ta kontakt med mig eller hunden. Det gäller förstås även i positiva situationer, inte alls bara vid korrigering eller felbeteenden, är jag med min hund så är jag MED min hund. Jag har stått mitt på en tävlingsplan där en tävlingsledare börjat ställa mig fem frågor, jag svarar inte. Har jag bestämt mig för att det är jag och min hund så kommer jag att ägna mig åt det, om någon tar illa vid sig så får det vara så.
Du kommer alltid drabbas av knäppskallar, men har du själv en strategi för hur du ska agera så kommer det att hjälpa, vips så ser man färre och färre knäppskallar också för ditt fokus är någon annanstans.
Jag har bemästrat den kyligaste blicken som finns. Jag glor helt enkelt iskallt och surt på folk som är på väg mot oss. På väg förbi? Ingenting, då går jag bara på. Men mot oss?`Då glor jag.
Det duger inte att vända ryggen till. Då kommer folk fram ändå. Jag fräste rejält åt en tant som lät hennes enorma flattehane ångvälta sig fram till min löptik! Jag hade ryggen mot, hade inte sett henne, och Tinja satt och sket. Inte direkt världens inbjudan. Men hon kom likförbannat fram ändå, vänder mig om och har en flatte precis framför fötterna. Då sa jag ifrån på skarpen.
Sen dess är det is-blicken som gäller. Jag vill inte ha med folk att göra och LÄNGTAR tills den dag vi bor långt ute på landet, inte mitt i ett bostadsområde..
Man kommer alltid få höra konstiga saker. Men något jag än idag efter många år kan tänka tillbaka på & skratta åt. Just då stod jag som ett fån. Jag o en väninna var med våra hundar i skogen. Inte på stigen, mitt i skogen. Ca 30-40 meter från stigen. Hade slängt ut godis som de sökte. Kommer en man på stigen med sin hund. Schäfer/ husky. Skriker på oss att vi måste ha koll på våra hundar annars kan hans hund attackera honom. Ja ni läste rätt. Inte attackera oss, utan honom, ägaren. Men har med tiden fått veta att denna mannen är mysko. Körde förbi honom på vägen en gång o han pekade finger åt mig.
…………………………………..
Sajtvärd sällskapskaniner och häst och ridsport(Rexkanin inaktiv)Medarbetare fibromyalgi och diabetes
Driver Djurflockens hunddagis och Djurflockens kaninomplacering
Ett hett tips när folk låter sina hundar komma fram utan att kolla att det är okej först. Säg att din hund har rävskabb. Folk brukar vara väldigt snabba på att ta sin hund då. Tyvärr så kan ju skadan redan vara skedd om en lös hund hinner fram och den inte är snäll.
"Grief is like the ocean; it comes on waves ebbing and flowing. Sometimes the water is calm, and sometimes it is overwhelming. All we can do is learn to swim."
#6 Jag har tidigare prövat med kennel hosta, tyvärr utan effekt. Får bli att pröva med rävskabb nästa gång. *tumme upp*
Några favoriter: - Vid två olika tillfällen: jag går med tre hundar i koppel och en stannar för att skita, jag förbereder att plocka upp. Då går en annan person med hund i fullängdskoppel rakt in i oss bakifrån. What! - Också vid två olika tillfällen: jag vill på förekommen anledning verkligen poängtera att hundarna INTE ska hälsa så jag beger mig 10 meter ut i spenaten. Nä, då knallar man förstås efter med sin jycke "som faktiskt vill leka nu" och skriker att jag är psyksjuk och djurplågare som inte gillar att se deras hundar flyga på min… - Min dvärghund har precis varit inne akut efter påhopp av stor hund och fått sys. Man släpper fram sin unga mastiff i flexi och när jag går undan och säger att hon är skadad börjar han jaga oss medan han skriker att hans hund minsann är snäll.
Förra sommaren stötte jag på en sån idiot att hade jag inte haft fullt upp med att få min hund ur situationen hade jag slagit honom på käften. Min mamma och jag sitter på en gräsmatta med hunden mellan oss, tuggande på en pinne. Plötsligt kommer där en stor huskyliknande hund bakifrån och bara ger sig på min hund och hans pinne. Gubben i andra änden kopplet gjorde inget fören jag kastat mig mellan och kom upp på benen med min hund ivägsliten. Då börjar ägaren skälla på mig och min mamma, för att hans hund attackerat min.
Hade jag inte varit upptagen med att kolla min hund och dessutom min mamma som är livrädd för okända hundar och som fått sitt livs chock hade jag gått fram och gett honom en rak höger.
Inte fan går man upp helt bakifrån och låter sin hund hoppa på den som ligger lugnt mellan två människor? Och sen ha mage att skälla ut MIG…
Mycket märkligt får man uppleva som hundägare. Min konstigaste upplevelse i den vägen hittills.. Jag är går på en öde cykelväg med finklippt gräsmatta på bägge sidor, har min busiga unghund och barnvagn. Rätt som det är börjar min hund bita i kopplet och få allmänt spatt. Jag sätter honom mellan mina fötter och koncentrerar mig på att få honom att slappna av och lugna sig. Efter några minuter hör jag en kvinna vråla åt mig att alla minsann får vara på cykelvägen och att hon nu måste gå på gräset på grund av mig. Jag svarar att hon får gå på cykelvägen hur mycket hon vill och att om alla får vara här får väl jag också det? Hon fortsätter förbi oss i en sväng över gräset vilt vrålande. Hon kunde inte förstå varför jag inte flyttade på mig för att hon kommer ju med Två hundar!! Jag förklarar att jag tränar min hund och inte kan flytta mig förrän han är lugn. Vi fick stå kvar där en lång stund innan min hund var lugn.. Tyvärr bor hon i närområdet, har sett dem många gånger sedan dess, men nu går jag åt ett annat håll när jag ser dem… !
Det är skönt att höra att man inte är den enda som råkar ut för idioter, det verkar ju finnas gott om dom.
Jomen, men de flesta är riktigt trevliga ändå! En gång fick jag massor med träningstips när vi stod och tittade på ett gäng med superduktiga hundar som tränade.
Vår hund blev på hoppad två gånger förra veckan. Nu är det ju en snäll och stadig hund men kul är det aldrig.
Det bor en blind tjej i vårt område och inte ens när hunden hennes jobbar med sele på kan folk låta bli hennes hund.
Stolt ägare till fem La permer