Låter som en fruktansvärt idé när man inte har koll på vad man håller på med. Tänk dig. Du går ut med hunden och tappar dina nycklar. En främling plockar upp dem och skyndar sig efter dig för att återlämna dessa. Din hund hoppar på främlingen och orsakar skada, för vilken du blir skadeståndsansvarig. Nä, jag ser ingen mening i att träna hunden till att agera aggressivt.

En riktigt, riktigt dålig idé som kan bli riktigt farlig både för omgivningen och er själva.

Det är olagligt att träna hund att bitas! Sluta genast upp med dessa dumheter!

Jag tycker att det låter extremt oansvarigt och dumt. Risken är stor att det slutar med att någon oskyldig blir allvarligt skadad. 

Tycker inte heller det låter sunt att hunden känner att den måste gå emellan när familjemedlemmar leker med varandra? Mycket i ditt inlägg låter väldigt oroväckande.

#3, Nej, det är inte olagligt, däremot väldigt olämpligt och även oansvarigt.

TS; om du vill känna dig lite tryggare med hunden så lär den "skall" på kommando, eventuellt även att visa tänderna, utan att du för den sakens skull lär in någon form av aggressivitet.
Min hund skäller och flinar när hon är glad, men det vet förhoppningsvis inte en eventuell skurk som tycker att hon ser farlig ut…😛

#1 Han är en hund, han kan läsa kroppsspråk, han förstår när någon är hotfull och framförallt skulle han inte bita någon för att den går nära oss? Han är ju inte en maskin som skadar allt som kommer i hans närvaro. Han är en levande varelse. :/

#3 Det är olagligt att slå någon också, men inte i självförsvar. Det jag tränar honom till är självförsvar.

#4 Som jag sa, sen jag började med träningen har han börjat gå emellan. Då är det ju något som han är lärd att göra. Om det är oroväckande måste ju också mycket annat vara oroväckande.

TS, snälla, tro oss, det är faktiskt en extremt dålig idé!
Såvida det inte är ett skämtinlägg, så skippa de där planerna, för både din, hundens och din omgivnings skull.
Det du möjligen kan göra är att kontakta en brukshundsklubb, inte för att börja träna skydd, utan för att träffa vettigt folk som håller på med en bra hundträning.
Om du så småningom känner dig intresserad - och du och hunden bedöms som lämpliga - så kan du eventuellt kolla lite på bruksgrenen skydd. Det är dock INTE i självförsvar utan en tävlingsgren där det är noga reglerat hur momenten ska se ut och hur hunden skall föras.

Hur tränar du då? Om han bara biter när någon är genuint hotfull förstår jag inte hur du bär dig åt. Går i skumma gränder på kvällen och hoppas att nån ska hoppa på dig?

#6, Ja, det är rätt mycket med dina inlägg som är oroväckande, måste jag säga. Vi kanske låter extremt negativa, men jag tror att de flesta med lite längre hunderfarenhet vet att det där kan gå käpprätt åt h-vete.
Vad är det förresten för hund du har?

Du skriver att du har börjat träna hunden och att den redan nu har börjat gå emellan familjemedlemmar på eget initiativ.
Vad tror du kan hända om du fortsätter med den här träningen och ungarna är vilda med sina kompisar hemma hos er?

För alla inblandades skull, sluta upp med dessa idiotier.

Precis, han är en levande varelse och ett djur, inte en vuxen människa. Att laborera med denna träning är att leka med elden, för du vet aldrig exakt hur hunden uppfattar budskapet - eftersom den inte är en maskin utan gör sin tolkning. Som någon skrev, lär hunden att skälla på kommando så får du något avskräckande utan att riskera skador.

Det är bara att säga Grattis, din hund lär sannolikt bli en av dessa omplaceringshundar. En osäker hund som tack vare sin ägare inte vet hur man agerar med människor, så hemskt.

Jag kan säga såhär, om du någon gång hamnar i en farlig situation så kommer din hund förmodligen försöka skydda dig ändå. Din "träning" kommer enbart skada din hund, kan nästan garantera att din hund kommer bita ett barn och sedan avlivas. Fruktansvärt tråkigt att hundar mister livet när det är hundägarna som brister. Nu hoppas jag du tar till dig av vad vi har skrivit här.

#12 Hoppas också på att TS tar in vad som skrivs, men eftersom denne gick i försvar direkt så känns det ju inte alltför troligt.😕

#5 hade bra tips tycker jag.
Min hund kan också glädjeprata vilket får många att backa.

Tvivlar starkt på att hunden förstår att den ska använda detta tillvägagångssättet vid en pressad situation.

Tränar hund till självförsvar - på sig själv. Oslagbar logik.

Nej det är en dum idee, du lär hunden att det är okej att visa aggressiva beteende, den kan slå fel genom att du förlorar kontrollen, att hunden börjar bita när det passar den då den är lärd att det är okej, mm.

Och det är olagligt att använda hund i självförsvar, om någon hoppar på dig och din hund skadar förövaren allvarligt kan hunden omhändertas och bli avlivad…

Man behöver inte träna en hund till att skydda, dem flesta hundar har skydd naturligt, min menlösa familjehund som aldrig skulle morra eller bita, världens snällaste, ställde sig och morra och hög hotfullt i luften när en kompis hoppade fram i mörkret för att skrämma mig för kul, blev kompisen som blev rejält skrämd istället xD
Även min nuvarande hund ställer sig och varnings morrar om man ser någon i mörkret eller om någon rör sig i tex buskar eller liknande. Så det är inget du behöver träna, träna istället på att få en lydig, stabil hund som du har kontroll på.

Att använda hund i självförsvar är i nivå med att använda en form av vapen i självförsvar. 

Och du får enbart använda så mycket våld som du förväntar dig att du kan bli utsatt för av den som attackerar. 

Så t.ex. om någon ska slå ner dig så får du enbart så tillbaka. 

Däremot om personen har ett vapen, t.ex. kniv, skjutvapen eller tillhygge så får du använda hunden. Men jag hade då rackarns aldrig ens tanken att skicka in hunden till någon som har t.ex. en kniv i handen, i och med att jag älskar min hund. (Obs, detta är hur jag minns det från något år sedan då någon förklarade, så behöver inte vara helt korrekt.)

Så nja, jag ser inga fördelar med att lära en hund att bita. 

Att hunden går emellan familjemedlemmar känns oroväckande i det att det visar på att hunden har lärt sig att det är hens jobb att sköta människor, och det kan bli enormt stressande för hunden. 

Och hunden är som andra skrev ingen vuxen, rationell människa. Det är inte alls säkert att hen i mörkret ser skillnad på en människa som springer mot er för att råna dig, eller springer mot er för att lämna tillbaka nycklar. Eller springer mot er för att komma vidare i sin löprunda. Nä, hua. Inget hemmabygges-skydd för mig, eller för dig hoppas jag.

Jag känner spontant att en hund som börjat gå emellan familjemedlemmar (där det inte ens handlar om allvar och en farlig situation) är en hund som känner att den måste ta ansvar för människorna och där det kan bli väldigt fel. Hunden verkar ju uppenbart inte kunna skilja på en allvarlig situation och på "familjetjafs" om han självmant ger sig in och ska bryta. Då har du ju uppenbarligen inte ens gett ett kommando utan han tar sig friheten att gå mellan och bryta, vilket jag inte skulle acceptera.  Även om han i nuläget inte biter så kan det lätt hända att en dag leks det lite för hårt och hunden anser att bita en familjemedlem behövs.

TS, detta kommer från någon som faktiskt tränar och tävlar skydd med sin hund.

Det är en oerhört dum idé, och bör inte göras av någon som inte är ordentligt utbildad inom ämnet(och ens då lär man aldrig en hund att bita i en oskyddad människa, och enbart på kommando)!

Dels som många ovan skriver, du vet aldrig vad din hund kan komma att uppfatta som hotfullt, eller när den tror att den behöver gå emellan.
Att sedan använda en hund i självförsvarssyfte kan få väldigt tråkiga konsekvenser både för dig och för hunden. Du kan bli ersättningsskyldig, och hunden kan beläggas med munkorgstvång alt. t.om. bli avlivad om den uppvisar oönskade beteenden under ett av polisens tester(som de gör efter att en hund har bitit en människa). Detta trots att hunden bet någon som försökte råna dig!
Det är lika allvarligt som att du hade gått omkring med en kniv i fickan, eller burit annat vapen på allmän plats. Olagligt!

Som skyddshundstränar har jag en licens för min hund, som jag har tagit efter att ha genomgått en kurs i lagar, hundhållning, lämplig träning, etc etc. och även min hund har en licens som hon har fått efter att ha utvärderats av den skyddsansvarige på våran klubb. Hon räknas som ett vapen.

Lär istället din hund att skälla på kommando. Jag lovar att ingen är dum nog att gå fram till dig och hunden då. På så sätt kan du känna dig säker, och din hund riskerar inte att straffas p.ga. din olämpliga träning.

Jag är lite nyfiken på vad det är för ras? Är det en vaktig och beskyddande ras i grunden?

Du öppnar väldigt farliga dörrar när du lär din hund bita i folk utan skyddsärm och på eget initiativ i vardagliga situationer. Vad gör du den dagen hunden reagerar lite för snabbt och ser ett hot i ögonvrån som råkar vara en unge som springer förbi/springer in i er?

Jag hoppas verkligen att TS inte menar allvar/trollar. Fruktansvärt dålig idé. 

Att ha en hund som känner behov av att gå emellan familjen/vakta en människa i familjen och "skydda" den mot övriga familjemedlemmar är inte roligt. Min hund Cain (som tyvärr avlivades 2016 p.g.a. sjukdom) var bland annat (han var en problemhund av "rang" om man säger så) extremt osäker och en av de saker han i bland (i vissa situationer) fick för sig var att skydda mig (eller ibland andra i familjen han tyckte var i behov av hjälp) mot min familj (speciellt om jag låg/satt och andra stod = jag var mer utsatt). 

Detta ledde en gång till att min pappa inte tilläts komma tillbaka in i vår husvagn efter att han lämnat den då övriga familjen låg och sov. Min hund betedde sig extremt hotfullt, morrade och försökte hugga när han närmade sig. Pappa fick vänta ute i kylan tills vi vaknade. Om man låg och solade och någon närmade sig så kunde han också vakta osv.  Han tog på sig en alldeles för stor roll och jag fick jobba väldigt med att visa att jag kunde klara av situationer själv som t.ex. när vi mötte en annan hund på promenader, så han skulle slippa göra utfall mot dessa. Det tog lååång tid (flera år) att övertyga honom att han inte behövde ta på sig rollen som "beskyddare" och han slutade aldrig helt, vissa situationer fick man passa lite extra på honom och ändra lite för att det skulle fungera (fick t.ex. sova med honom bakom en dörr i husvagnen så att vi fick ett eget "rum" och han slapp vakta hela husvagnen mot "inkräktare) osv. 

Det är jobbigt att ha en hund som känner att den måste ta på sig ansvaret för att "skydda" sin familj, jag skulle aldrig ens komma på tanken att försöka lära hunden att försvara mig, det kan gå så galet fel. Observera även att Cain var en 5,5 kg, naken/hairless Chinese Crested Dog. Han var alltså inte någon stor hund, men han kunde ställa till det ändå med sin osäkerhet och för att han trodde att han behövde skydda mig och andra som t.ex. låg ner. Han försökte "skydda" ena syrrans bebis mot bebisens pappa en gång t.ex. vilket ju inte blir så värst bra, speciellt inte om det skulle vara så att hund och bebis bor i hop. Jag kunde ju bara ta bort min hund från situationen i detta fall, men det kan ju gå illa om det skulle gälla ett barn inom familjen som pappan inte får komma nära osv. 

TS: Sluta genast upp med att "lära" din hund att gå emellan familjen osv. innan din hund får lida; för att du fått för dig att det vore kul med en hund som försvarar dig. Det kommer utan tvekan sluta i katastrof för din hund (och kanske för ett barn eller annan oskyldig människa). Din hund kanske kommer tvingas in i omplaceringskarusellen eller behöva avlivas, när du inser att du inte längre klarar av den "best" som du skapat.  Du riskerar att skapa en osäker hund som inte vet vilka situationer den kan känna sig trygg i och som inte ens känner sig trygg i sitt eget hem med familjen. Kanske vänder sig hunden mot dig i slutändan också för att du berömt den när den biter dig i "försvar". 

Cain (min saknade galna jycke) tvingades äta starka antidepressiva tabletter i hög dos (medicin normalt avsedd för människor) mot sin osäkerhet/ångest under många år för att ens klara av vardagen. Tro mig; att leva med en osäker (och aggressiv) hund är inte varken enkelt eller roligt. Det tär på en att ens hund mår dåligt. Min hund hade diverse psykiska och fysiska besvär genom livet och jag gjorde allt för att hjälpa honom må bättre. Jag fick i mångt och mycket anpassa mitt liv efter honom (mer än för mina andra hundar) för att han var så osäker. Jag fick välja bort att t.e.x åka till ena syrran för att det fanns hundar i närheten (grannhundar) som han var livrädd för (så pass rädd att han valde att kissa/bajsa inne hos henne istället för att gå ut).  Jag fick gå samma promenader varje dag för att han inte skulle bromsa hela tiden (utan bara nästan). Nya miljöer var extremt jobbigt för honom. osv. 

Tänk dig för!! Jag kämpade med min hunds osäkerhet (och aggression, oberäknelighet osv.) hela hans liv (han blev 10,5 år) och det var verkligen inte en dans på rosor…eller jo kanske, väldigt taggiga sådana i så fall; så tänk efter innan du råkar göra en annars normal hund (min var allt annat än normal) till en osäker stackare som inte mår bra. Är det verkligen det du vill? 

Jag har nu två underbart normala (nästan i alla fall) hundar. Unghunden är lite osäker (men inte i närheten av vad Cain var) men annars fullt normal (…isch, haha). Det är betydligt lättare att ta en promenad nu, ingen som bromsar och inte vågar gå, som måste bäras för att han inte vill gå på just den sidan av vägen, på just den trottoaren osv. Jag saknar Cain otroligt mycket men jag saknar inte allt strul och att behöva kämpa så bara för att kunna få ihop vardagen (osäkerhet, aggression osv. är jobbigt). Förövrigt så var han en hund som kunde vända på en "femöring" från att vara en riktig gullig kelgris till att försöka (och ibland även lyckas) bita mig dvs. en extremt oberäknelig hund. Hade han varit en större hund eller/och haft en ansvarslös ägare så hade han kunnat vara riktigt farlig. 

Ts: Vill du verkligen behöva kämpa med din hund i flera år för att återställa en "skada" som du t.o.m. själv orsakat? Cain var inte "normal", inlärningssvårigheter, aggression, osäkerhet, diverse sjukdomar, genetik osv. satte stopp för det; men din hund kan fortfarande bli en trevlig och normal hund dvs. om du slutar trigga fram osäkerhet och aggression. 

/Chinesecrestedlover

#22 Vad jag känner med dig. Tog bort min malinois för drygt en vecka sedan. Hon var liksom din enormt osäker och kände ett stort behov av att försvara. Jättego med mig men oberäknelig med alla andra. Det gick aldrig att lita på henne och jag fick kontrollera vår omgivning så fort vi gick hemifrån/hade besök. Den hunden högg om hon kände sig hotad och hon lärde mig verkligen att det jag ser som ett hot och vad min hund upplever som en hotfull situation är två skilda ting. Och något jag bär med mig med min valp. Jag kan inte för mitt liv förstå hur man medvetet kan vilja trigga igång det hos en familjehund och dessutom mot andra familjemedlemmar. Jag hoppas verkligen att TS tänker om och att h’n får många roliga år tillsammans med sin hund istället för att öppna en dörr som h’n sen kanske inte kan stänga.