Vill du ha sheltie så skaffa det! Visst, det finns dåliga exemplar i rasen, men det finns det i alla raser! Om du kan, var ute i god tid, innan tiken paras gärna så du har gott om tid, träffa tiken, hanen, helst även andra släktingar med och kolla så de är vad du är ute efter. Gör du efterforskningar på det sättet så har du inte större risk att få en hund du inte är ute efter än om du väljer en annan ras. Viktigt att faktiskt träffa hundarna och inte bara lita på uppfödarens ord om du inte känner uppfödaren, dels tycker uppfödaren såklart att hundarna är bra, annars hade de inte parats, dels kan man ju se samma egenskaper på olika sätt.

Mini aussie skulle jag inte rekommendera till någon, otroligt spretig ras som enbart togs fram för att man skulle tycka dem var gulliga. Vad vill du ha av hunden? Lite/ingen Jaktinstinkt? Nära till skall? Älskar alla eller mer enmanshund? Hur ställer du dig till pälsvård?

Minns inget som heter miniaussie. Antar att du menar MAS - Miniature American Shepherd.

#1 Det är ju förvisso sant, alltid kommer man ju kunna hitta bättre/sämre individer inom alla raser. 

#2 Tack för input! Föll för australian shepherds men fick för mig att de var väldigt stora, schäferstora, men ser ju nu att så inte är fallet. Var enbart därför jag tittade på minivarianten. Är inte ute efter en gullig hund, tvärtom är det en av sakerna som jag ogillar med ex shetland sheepdogs - de ser för söta ut. Vill ha en hund som ser ut som en hund, om du förstår. 

Ingen överdriven jaktinstinkt, kommer ju inte att ha hunden till jakt. Men inte så att de inte får ha jakt alls.
Gärna inte en ras som är överdrivet skällig, men det är ju sånt man får träna på precis som med allt annat, tänker jag.
Mer åt enmanshållet skulle jag säga, har ju ingen familj/flock att tala om så det behöver absolut inte vara en hund som älskar alla.
Pälsvård känns oviktigt, men helst inga trimraser.

#3 Ja, precis. Tog smeknamnet. Finns väl inget som heter sheltie eller kromis heller egentligen :)

#2 Vill ha en hund som hänger med på det mesta, promenader och löpturer och utflykter. Som jag kan träna med på hobbynivå - är inte så intresserad av att tävla, åtminstone inte nu, men det är inget jag inte är öppen för. Vill inte ha en soffhund som bara ska vara till för sällskap, utan en hund som kan och vill jobba med huvudet på olika sätt. Ungefär.

#5 fast det är ingen aussie,eller storleksvariant på aussien så varför kalla den något den inte är? Den har en förkortning - MAS.

#7 Okej. Har läst på flera ställen att folk kallar dem för miniaussie, uppfödare bland annat, så trodde att det var ett vedertaget namn. Bara okunskap från min sida, var inget illa menat.

#8 Det är bara folk som vill ge sken av något rasen inte är. Antagligen eftersom rasen i sig inte är speciellt bra.

#9 Låter logiskt!
Har läst på en del om Australian Shepherds men snubblade över MAS så sent som igår, så har väldigt dåligt koll på just den rasen. 

Ser att du har en aussie! Har du lust att berätta mer om dina erfarenheter? :) Det är ju begränsat hur mycket information man kan få från att läsa rasbeskrivningen liksom. Låter jag öht som en möjligt lämplig ägare till en aussie i dina öron, tex? Förutsatt att jag får läsa på mer om rasen innan, så klart.

Västgötaspets har jag, och han skulle nog trivas väldigt bra hos dig! Ser ut som en "riktig" hund också;)

#10 Om de var stolta över sin ras skulle de inte vilja kalla den för något annat rasnamn 😉

Aussie är mycket hund. Det är en brukshund som behöver jobba både mentalt och fysiskt och man bör ha ett brinnande intresse för hundträning och allt var det innebär. Om inte kelpie, malle eller schäfer är på kartan är inte aussie det.

Jag tror du skulle passa super med en bra sheltie! De är himla roliga hundar och verkar vara riktigt käcka och taggade på träning. Jag ser dem mycket på agility och flera är otroligt trevliga, självsäkra, trygga hundar som INTE skäller stup i kvarten.

#12 hade jag bott större och haft andra förutsättningar så hade schäfer absolut kunna vara aktuellt. Men som det ser ut nu så blir en schäfer för stor. Tycker verkligen så himla mycket om hundträning, men är svårt att träna utan hund :D Och vill som sagt göra ett genomtänkt val av ras innan jag ens börjar se mig om efter uppfödare osv. Älskade att jobba med både riesentiken och schäferhannen jag "hade hand om", men då hade de ju all grund lagd redan, så det går ju inte riktigt att jämföra heller.

Tror inte bostadsytan spelar någon roll. Har haft en Berner i en andrahandslägenhet där jag bara disponerade sovrum och kök. Vi bodde senare en period i en niorummare (ja - 9!) och till slut i en trea. Han sket i vilket och trivdes också jättebra på min gamla segelbåt med både trång sittbrunn och ruff och ålade sig snart skickligt fram i de trånga utrymmena. Tror de flesta som haft stora hundar i små utrymmen delar min erfarenhet.

Finns ngn här som har en irländsk varghund i en liten 1:a så plats behöver man inte mckt av så länge dom får aktiviteten dom behöver :)

Jag fattar inte grejen med att folk tror att man måste bo stort? Jag har haft 4 hundar (3 labbar, 1 aussie) på 30 kvm och det funkade hur bra som helst. Har även hand om en väns hund och han är 74 cm i mankhöjd, hade honom ihop med labben på 61 och aussien på 50 utan några som helst problem.

Inne vilar de ju mest bara? Aktivering sker ju till 90% utomhus.

En bra sheltie kan bli kalas, gör efterforskningar! 🙂

Sedan måste jag ju slå ett slag för pudel till den som gillar att hitta på saker med sin hund, men kanske inte nödvändigtvis vill liksom satsa på något särskilt, utan ha en allmänt bra träningskompis. 😉Har själv en dvärgpudel på tre år, men det finns ju mellanpudel som kanske är mer rätt storlek för dig. Pigga, alerta, smarta - men har inte samma KRAV på aktivering som brukshundarna för att må bra. Jag har även en Australian shepherd som är nio år nu och det var MYCKET jobb, särskilt de första åren. Inte bara att aktivera menar jag då, utan att "förvalta materialet" i honom att bli en vettig hund. Det är ingen slump att man ser många aussies på Blocket när de är runt ett-två år gamla, med stora problembeteenden med sig. Min aussie är som mest nöjd vid liksom vandringar/cykelsemestrar och liknande där han får tillryggalägga många mil om dagen över minst en vecka utöver att motionera hjärnan. Då ser jag att han är riktigt förnöjd all passiv tid. Även om han kan ACCEPTERA perioder av att inget särskilt händer, så är det inte alla som kan det, utan de börjar "klättra på väggarna".

Jag har haft parson russell terrier och älskar terriers. Jag upplever en alldeles särskild lojalitet från dem om man vunnit deras förtroende. Men det är små krutdurkar med en hel del "envishet".

#15 Japp, det är nog mig och Pitcher du tänker på. 👋
Vi delar just nu på 25 kvm utan problem.

#14 #15 #16 

Vi är två vuxna som delar på en etta på 26 kvadrat, så jo, här spelar ytan roll :) Självklart tror jag inte att det spelar roll hur stort man bor för hundens skull, den aktiveras ju inte av att springa runt inomhus, men för vår skull så känns det inte rimligt att ha en schäfer hemma att snubbla över. Det blev då himla trångt när vi hade schäfern i min andra etta, och den var större än den här… 

Men i allmänhet förstår inte jag heller varför folk är så fixerade vid att ha stort hus/gård bara för att kunna ha hund. Men i just vårt fall så finns det inte plats. Har dessutom en liten bil och skulle aldrig känna mig okej med att klämma in en stor hund i den lilla bilen. Oooooch är jag en ganska liten person, och jag tycker aldrig man ska köpa en hund som är större och starkare än man klarar av att hantera. Därför letar jag en mellanstor hund. Helt enkelt :)

Jag tror oavsett att ni ska satsa på en av de aktiva raserna som inte kräver aktivering på samma sätt som brukshundar. 

En bra Sheltie eller mellanpudel tror jag skulle passa er perfekt. Eller kanske till och med en trevlig Kooiker, jag har träffat på ett par stycken som varit riktigt käcka hundar. Vet dock att det är knepigt med mentaliteten i rasen.

#17 Jag får göra det! Blev som sagt lite avtänd på shelties när jag träffade så osäkra individer. All min erfarenhet av hundar är ju i princip bara brukshundar, så sheltien kändes så mesig och ömtålig i jämförelse. Vill liksom ha en hund med lite mod och jävlaranamma i, inte en nervös liten fluffboll. Men kan ju haft otur att träffa dåliga exemplar :) 

Pudel har jag hört mycket bra om men glömmer alltid bort att de finns! Får läsa mer där. 

Hade en parson på prov förut då en släkting skulle skiljas och hunden fick ingen tid alls.. men han hade så himla mycket aggressionsproblem och jag var väldigt ung, så det kändes inte som att jag kunde hantera honom.

#21 Det finns absolut trygga och självsäkra Shelties! Rasen har extremt stor variation, både på mentalitet och utseende. Så det ska nog gå att hitta den perfekta sheltien för er 👍

#20 Ja, kooiker, precis som kromfohrländer, har jag lite lagt åt sidan just för att jag hört så mycket om dålig mentalitet där..

#18 Hihi ja!

Vad vill du själv ha ut av att äga en hund? Hur mycket tid kan du lägga ner på hunden och vad gör ni då?

Jag tycker personligen att en schäfer är en bra allround hund.  Det finns den arbetande typen och så den som är mer mental (som min) men dom kan både ta det lugnt och nästa dag ut på vandring, följa med på aktiviteter. Den är sällskaplig, lugn, skäller inte i onödan, klok och anpassar sig bra till nya situationer. Det finns alltid undantag när det gäller schäfer så man måste välja efter energi och efter mentaliteten.

#25 Vill ha en hund som är en familjemedlem, träningskompis och hobby i ett. Som hänger mer på allt vi redan gör, men också som jag hundtränar med aktivt (det gör jag ju inte i dagsläget eftersom jag inte har en hund att träna med, haha). Räknar med att jag har som minst 3h om dagen om jag jobbar, och som mest.. ja, hela dagarna, om jag inte jobbar.

#25 Det finns fluffiga potatisar inom aussie, inte rekommenderar jag aussie som sällskapshund för det. Om vi ska ha kvar våra arbetande raser gäller det att inte vattna ur dem; bland annat genom att inte rekommendera dem som aktiva sällskapshundar villet skulle gynna avel på icke rastypiska individer.

Tycker absolut du ska kika på Västgötaspetsen! Annars kanske Bearded collie (kan ju klippas ned)?

Schapendoes? Jag var som dig inne på sheltie, men tvekade precis som du eftersom jag mötte så många tillbakadragna hundar. Inte min typ helt enkelt. Schapendoes kan nog ses som lite mer ”flummiga” än shelties, men härliga allround hundar som du absolut kan träna med!

Vet att du skrev "helst ingen trimhund" men jag vill ändå slå ett slag för dvärgschnauzer! Super förstahund eller den med inte så mycket erfarenhet (så länge man är väl påläst på vad det innebär med hund, men så är det ju för oavsett vad man köper för någon). De är aktiva, lyhörda och vill gärna vara med på ALLT.  Det är en stor hund i liten förpackning. Min Kira följer med mig till skogen, stallet och  hem till kompisar utan problem, men nöjer sig även med promenader i närområdet. Tanken är att vi ska testa på agility, rallylydnad och nosework längre fram, men hon är än så länge bara 7 månader :) Pigga och alerta ute och lugna och bästa "soffkompisarna" inne. 

Man ullkammar hunden ett par gånger i veckan (beroende på hur mycket underull den har) och trimmar med ca 10-12 veckors mellanrum. När de trimmas (ska helst inte klippas!!!) har de en sträv päls som fungerar vatten- och smutsavstötande.

Tror en dvärgschnauzer hade passat dig perfekt!

#29 Tänkte också på schappendoes.Har lite liknande omständigheter som TS och den är på min lista.

Har träffat en hel del, hos uppfödare och på utställning och har ett väldigt postivt intryck. Den första schappisen jag träffade var en som jag stötte på på gatan här i stan. Föll direkt. Just den var dock lite reserverad och skrajsen första gången vi sågs, men det gick över när jag pratat med ägaren ett tag. Då kom den självmant fram och sen var vi bundis och bästis. Men jag har uppfattat det som att schappis hör till raserna där man bör tänka lite extra på socialisering. De verkar vara befiade från många andra problem som man kan få med vallhundar. Avknappen verkar sitta där den ska t.ex.

Dessutom är de så söta så man vill ha en bara därför! Har lagt märke till en underlig effekt som även gäller en del andra raggiga storpälsiga hundar. På bild ser pälsen enormt stor ut, för mycket päls i min smak. När man sen träffar samma hundar i verkligheten har de inte alls så stor päls. Vete sjutton vad det beror på. Och nej, de hundsar jag sett har inte varit klippta och det har inte varit enbart utställningsbilder där de kan ha varit fluffade. Nämner det bara så du inte blir avskräckt av mängden päls!

Slår väl ett slag för sheltien jag med. Kanske lite partisk, då jag har ett par hemma hehe men sheltien är en perfekt förstahundsras och verkar passa dig/er bra!

Sheltien är en oerhört anpassningsbar ras och fungerar åt den som vill vara aktiv inom träning/tävling likväl som en aktiv sällskapshund. Sämre mentalitet och rädslor finns inom rasen, ja, men med noggranna efterforskningar så går det att hitta riktigt trevliga shelties också. De jag har hemma är som dag och natt. Två stencoola, lite tuffare shelties (amerikaner) som har ett oerhört tryck under tassarna när det kommer till träning och en lite mer försiktig kille (engelsk), men som aldrig tackar nej till timmar i skogen eller på agilityplan. Alla tre älskar människor och är oerhört sociala, men springer inte fram till allt och alla. De kommer gärna och gosar när det bjuds in till det, även med främlingar. De följer gärna med till äldreboende och minglar där tillexempel! Träningsglada och pigga på allt som hittas på. 

Skäller, absolut! Men inte i tid och otid. Bor i lägenhet med mina och det skälls ingenting inomhus, enbart vid bus ute och kanske ibland när det är lite tråkigt (😉). Två av dem har låg (noll) jaktinstinkt och kan vara lösa inprincip överallt, den tredje har en gnutta jaktinstinkt och kan sticka på både harar, rådjur och liknande om man inte har en tumme i örat.  

Bjuder på en bild på dem jag pratar om 😃

Jag tycker att du ska titta lite extra på bearder collie. Det är hundras som ofta gillar andra, både människor och djur. Den gillar att hänga med på saker, att aktiveras på olika sätt, men brukar också kunna slappa och ta det lungt någon dag då och då. Oftast lätta och okomplicerade att hantera. Pälsen kan vara hellång eller klippas ner helt, beroende på hur mycket tid du vill lägga ner på pälsvård och städning.