En vän till mig har en samojed som direkt dök upp i mitt huvud när jag läste detta. De har ju en del päls dock, men verkar inte vara svårskött päls som jag har förstått det. En del jakt kan väl finnas också, men i övrigt tycker jag han stämmer bra in på krav-listan.

Han är i alla fall väldigt pigg och glad, lättsam och lite flamsig, ungefär som min golden. Älskar alla människor och hundar. Pigg på all fysisk aktivitet och hänger ju gärna med på allt sådant. Ingen lydnadschampion direkt men han är en omplacering som inte har fått så mycket uppfostran, så är lite osäker på hur motiverad han är med sådant.

Kan ju även vara så att han inte alls är rastypisk och jag har i ärlighetens namn inte jättebra koll på rasen i övrigt, men som sagt, tyckte han stämde bra in på beskrivningen så jag tänkte jag skulle slänga in ett inlägg i alla fall.

Jag fick lite hicka där när jag läste rubriken och såg vem som postat.😃

Kan de tänka sig en nerklippt långhårig ras? Tänkte på tex schapendoes, pigga och glada hundar men de kräver förstås inte en massa fysisk aktivitet.

Gäller "inte vakta" just vakt i form av att hunden är beredd att försvara eller gäller det även hundar som vaktar genom att tala om att någon kommer?
En isländsk fårhund skulle älska det livet!🙂
Sunda och långlivade, funkar för det mesta med både folk, andra hundar och olika djurslag. Lättskött päls som är som klippt och skuren för friluftsliv i nordiskt klimat. Klarar både snöiga fjällturer och står emot norrländska mygg.😉
Absolut en hund man kan träna det mesta med, satsar man på SM så är det fel ras men till lite av varje på hobbynivå - check!
Liten eller ingen jaktlust även om det givetvis finns undantag, men med normal träning brukar inkallning/att vara lös inte vara några större problem.
Nackdelen är väl att de skäller - massor…

Ett tillägg; Gillar de att vara ute mycket så kan det vara värt att tänka lite extra på hårlaget. Visst kan man slänga på en korthårig (nu tänker jag "rhodesian ridgeback-släthårig") hund ett täcke men inget går upp mot en riktigt funktionell päls.
Efter att ha haft diverse hundar med olika hårlag i stallet så uppskattar jag verkligen en riktigt bra päls som är vatten- och vindtålig, torkar snabbt, är sval på sommaren och varm på vintern och där smuts och bös inte fastnar.
Tja, en typisk spetspäls, med andra ord…😃
Skämt åsido, islänningen och cairnterrierna har haft suverän päls, labbarna ok även om just Nikka är ganska frusen av sig, ridgebacken urusel utom i stekande sol.
En päls av aussietyp kan jag också tänka mig är hyfsat funktionell, om man avser en bruksavlad och inte ett showavlat pälsmonster…😊

Dalmatiner är annars en hund som är uthållig och fysiskt aktiv, men kan vara lite knepiga med mentaliteten - åtminstone merparten av de jag har träffat - och är väl inte direkt jättekompatibla med svenskt pissväder.

#2 Ja du, kunde gissat att någon skulle ha den reaktionen 😂

De vill varken ha en ras som är känd för starkt resursförsvar eller har väldigt lätt till skall - det är därför de väljer bort hundar med vaktinstinkt. De har redan problem med grannar för att hunden de har vaktar med skall. Självklart är det en träningsfråga, men det finns ju mer och mindre i olika raser.

De är inte intresserade av frusna hundar eller hundar som måste klippas. Tänk hårlag labrador/tollare/schäfer/husky ungefär. Tålig, funktionell päls som inte behöver göras så mycket mer åt än borstas under fällning. 

Det här är folk som kommer vara ute i ALLA väder, så JAG vet ju att de flesta släthåriga går bort, men de har inte riktigt fattat det än 🤪

Jag håller med om att samojed och dalmatiner är bra förslag.

Jag tänkte på två raser men var tvungen att vrida lite på pälstyp som önskas. Jag tänkte att portugisisk vattenhund är en hund som tycker om att jogga och som är alert och fungerar bra socialt. Deras päls kräver mycket jobb enl rasbeskrivningen, undra om det är lika mycket jobb om man rakar ned? 

Andra hunden med lång päls, fast den släpar inte vid marken, är kusinen till bearded collie; PON. Förvisso står det att de inte kräver mycket fysisk stimulans men de beskrivs som aktiva hundar. PON verkar enl standarden ha en lättare päls.

Samojeden är idag långt ifrån en homogen ras, uppdelad i två läger(utställning/drag). Rasen har generellt hög jaktinstinkt specifikt de som är avlade på draget. De drar efter djur, klarar sällan av mindre djur såsom kaniner. Vet även individer som har problem med ensamträning. Utställningsvarianten är urvattnad och slö, tycker väl personligen inte att man ska stötta sådan avel(dock min personliga åsikt). Dalmatiner är väl passande, dock finns det kanske vissa hälsoaspekter att ta hänsyn till där.

Springer spaniel?

Samojed är inte aktuellt. Utställningsvarianten är för slöa och har för mycket päls, dragvarianten har för mycket jakt. 

Dalmatiner hade absolut varit ett alternativ om de inte varit så frusna och så extremt spridda mentalt, plus att det finns reservationer kring hälsan.

Springer Spaniel är mer päls- och öronvård än de vill ha. Vi har flertalet i vår vänskapskrets - det är inget de är intresserade av. För slöa dessutom.

Tänk er att de vill ha en hund som storleks-, forms- och pälsmässigt ser ut ungefär som Tinja (alltså själva grunden. Saker som färg, svansform, om det är stå-tipp eller lappöron spelar ingen som helst roll, bara det inte är tunga hängöron), fast med det mentala träningsbehovet av en springer spaniel och det fysiska aktiveringsbehovet av en dalmatiner.

Det här var knepigare än vad jag trodde :-P . Finns det något de kan tumma lite på? De är väl för stora men vit herdehund eller kh collie? Visserligen bruksraser fast tja, jag misstänker att vi har ungefär samma uppfattning - det finns brukshundar och så finns det BRUKShundar… Har en del vakt iofs. Chodsky pez?? (Ingen aning om var ` och ‘ ska sitta i stavningen.) Har väldigt luddigt och spretigt intryck om dem. Lyssnar man på de positiva beskrivningarna så verkar det vara en toppenhund men de ser ut att ha hamnat lite i utställningsfällan.

#9 Jag vet, det är därför jag ber om hjälp 😂De vill inte tumma på något av det jag listat. De är införstådda i att alla är individer och att det kan fortfarande bli hej kom och hjälp mig, men de vill iallafall öka chansen maximalt för att få allt de vill ha.

De vill liksom ha en hund-hund. Inga extremer åt något håll utan en funktionell, hållbar hund som trivs bäst när den får röra mycket på sig i skog och mark men inte tackar nej till en tankenöt eller tre i veckan. Som sagt är det ganska enkel mental träning; föremålssök, tricks, godissök kanske en gång om dagen men antagligen alla dagar i veckan och kanske leka lite agility på sommaren.

Chodsky hade varit perfekt (med reservation på hälsan) om jag inte varit ganska säker på att det skulle bli lite för lite mental aktivering. Det här hemmet kommer definitivt ha fokus på fysisk aktivering.

Släthårig kromfohrländer? Dom är dock rätt reserverade och kan skälla pga av det då dom kan vakta hemmet. Men vad jag vet bör det inte vara för svårt att träna bort, släta är också "trevligare" än strävhåriga som uppenbarligen e lite mer likt terrier, enligt wn uppfödare av båda hårlaf iaf :)

#11 Jag har träffat några Kromisar och har inte blivit sådär jätteimpad av mentaliteten på dem.. 🤐

#12 Problemet är ju just det med att dom är mera enmannapersoner och är väldigt reserverade hundar. Men jobbar man på detta aktivt från lite kan man få en riktig fin hund, och som sagt, uppfödaren sa dom släthåriga var mildare i temperemanget. Har träffat en bra handfull av både trevliga och otrevliga. Handlar också en del av vilken uppfödare som sagt :)

Fast i och för sig så tror jag att det är rätt många hundar som faktiskt trivs med rejäl fysisk aktivering + lite hjärngympa emellanåt. Beror lite på hur mycket hunden får vara med under dagen också, tänker jag? Ligger den ensam hemma hela dagarna behöver den såklart mer stimulans när man väl gör något. De flesta hundar som inte är utpräglat arbetsavlade kräver inte massvis med mental stimulans egentligen. Att leta bollar mm räcker rätt långt, beroende på hur man lägger upp det (och LETAR efter bollarna, inte kastar dem!).

Synd att jakt går bort. Min Borzoi skulle ha älskat det livet. Här blir det ju mest lösspring i hundrastgårdar och aktiveringsspel när jag är sjuk.
Om det inte vore för jakten och reservationen (finns iofs linjer med väldigt öppna Borzoier) skulle de trivas som fisken i vattnet.

Jag funderar annars lite på Korthårig Collie, men de har väl vissa rasbundna problem, typ höfter och armbågar. Synd också på pälsen för Ariedalterrier kom upp i huvudet. Men de kanske är lite för självständiga.

Knepigt när de inte vill tumma på något. Men någon ras torde väl finnas, det är bara att hitta den!

Labbe, helt enkelt? En smidig dp-tik bör väl gå under 20 kg, och i övrigt låter det perfekt.

#16 det är inte många labbar som landar på under 20 kg, oavsett avelsinriktning. :)

Det de skulle kunna tumma på är väl storleken; de skulle kunna gå upp till 65 cm eller ner till 40, men idealstorleken är runt 50 cm. Dock ej över 20 kilo. De kan även tumma lite på vakten; en larmande hund går bra, om det är relativt enkelt lätt att träna bort eller till en hanterbar nivå. Men ingen utpräglad vakthund som ska försvara.

Här är raser jag tänkt hittills:

En mentalt bra LH Collie av den här pälsmängden eller KH Collie
Finsk Lapphund med inte fullt så överdriven päls
Labrador, tik från nättare linjer, ej jaktlabbe
Nättare linjer av Vit Herdehund, tik (dock reservation på att de kan vakta)
Mudi (av inte fullt så skälliga linjer..)
Chodsky
En större, mindre pälsad och mentalt stabil Sheltie

Alternativt en vuxen omplacering där ras inte spelar någon roll, men de vill verkligen ha valp.

Nu har jag kikat igenom samtliga av SKKs raser😎😃, möjligen skulle kooiker passa in på önskemålen om man går efter hur de ska vara - men jag tycker inte att det låter som den hund de är ute efter.
Annars så nada, såvida man inte väljer någon extremt udda ras och det torde vara en större chansning än att välja en mer vanlig där man åtminstone vet var det brister och vad som inte stämmer med deras önskemål.

Med andra ord, de måste rucka på något. De får ju ett större utbud om de kan ändra sig lite vad gäller pälstyp och storlek.
Lägg på en sisådär 5 kg så passar tex både en nätt "allroundgolden" eller dito labbe - det är dock lättare att hitta en golden av rätt typ då de är mindre uppdelade än labbarna.
Nu vet jag ju att du har koll på det där men undvik de rent utställningsavlade - oftast totala soffpotatisar vad gäller golden och brötiga hundar som är högt och lågt (men ändå inte jobbar så värst bra) vad gäller labbar.
(Och nej, inte ens en mycket slimmad jaktlabbe brukar väga under 20 kg.)

Gällande päls på labbe vs golden så är goldenpälsen mer lätthanterlig. Barrar inte så förbannat och sätter sig inte som sticksiga strån överallt utan lägger sig i mjuka tussar (lite lik aussie-päls, väl?).

Strävhår är annars praktiskt, jag var anti tills jag föll för cairn. Lämna hunden på trim 3-4 ggr/år, klart! Fäller inte, behöver ingen mer omfattande pälsvård mellan trimningarna när de har vuxenpäls. Faktum är att jag inte gör ett skit med mina hundars päls mellan trimningarna, de ser inte röken av vare sig en badbalja eller borste.😊

Vad gäller Chodský pez så tror jag faktiskt (tyvärr, måste jag säga) inte att de behöver massor med mental aktivering. Verkar mer ha hamnat i sällskaps- och utställningsfacket trots att de tillhör SBK.
Enligt en del rasförespråkare kan man ha dem till allt från rena familjehundar till brukstävlande på elitnivå, "de blir vad du gör dem till" - vilket brukar innebära att de inte har någon jättekapacitet…😉
Tror att rasklubben fortfarande har en bra lista över ägare runtom i landet som man kan kontakta om man vill prata om rasen och träffa dem IRL.
Inte avelsråd eller liknande utan vanliga ägare som ställer upp och "bjuder på" sig själva och sina hundar. Bra idé som fler rasklubbar borde ta efter, i synnerhet i de raser som är ganska små numerärt.👍

Skulle definitivt avråda Chodsky pga deras lilla avelsbas, det är en brukshund och dom har ofta problemer med höfter mm. Mentalitet är också väldigt ojämn…

#19 Vikt kan de nog gå upp till 25 kilo iallafall, men gränsen finns för att de måste kunna bära hunden i rulltrappor utan att dö. Benji väger 30 och det är på gränsen att man orkar ens en kort rulltrappa. Så det är ingen gräns som är tagen ur luften 😉

Utställningsvariant är inte aktuellt av någon ras, utan om det kommer till labbe/golden så kommer det vara nättare linjer utan att vara rena jaktlinjer.

Pälsen ruckas inte på. De har noll problem med om det fälls, hunden de har är ju labbepälsad och de har inga problem med det. De dammsuger gärna och borstar i fällperioder, men annars vill de inte behöva tänka på pälsen.

Chodskyn kanske kan vara ett alternativ då. De gillar ju ändå att hitta på saker med hunden så den får tänka.

Jag tycker du/de beskriver en lapsk vallhund till punkt och pricka!

#22, Förutom att de tenderar att skälla en hel del - och vissa är rätt jaktbenägna. Annars håller jag med!🙂

Nu har jag aldrig haft någon lapsk, men väl ett antal finska. Dem har det då inte varit minsta lilla problem att få att vara tysta! Jag vill inte ens att mina hundar skäller när det ringer på dörren, och det har ingen av dem gjort. Och det trots att jag samtidigt hade en mittelspitz som blev helt galen när det ringde på dörren! När det gäller jakt vet jag inte riktigt. Jag har inte hört några klagomål från ägare, och det är ju också mycket en träningssak och betydligt större risk att hundar med överskottsenergi lägger sig till med såna ovanor!