Övrigt

hund få somna in

2018-02-12 12:24 #0 av: emeliiiiieee

Hur går det till? Våran kille blir inte bättre så det är dags att han får somna. Men är orolig över hur det går till och hur man reagerar. 

Anmäl
2018-02-12 12:34 #1 av: Fridaaaa

Hur man reagerar är individuellt. Jag var samlad hela tiden och bröt ihop hemma sen. Sambon bröt ihop under tiden. Så sånt är olika.

Hur det går till är olika. Vi valde att göra i bilen, så kom veterinären ut till oss till bilen och gav först lugnande och sedan insomningssprutan. Allting gick lugnt.

 Medarbetare: rexkaniner, Support.
Min vardagsblogg: Vardagsblogg 
Kicka gärna in Hjärta

Anmäl
2018-02-12 12:40 #2 av: Lamina

Djurkliniker brukar göra i ordning ett fint rum med ljus och något mjukt för hunden att ligga på. Man får ta den tid man behöver för dethär. Personalen brukar vara väldigt respektfull och förstående. Vad jag vill minnas från när vi tog bort våran hund för ett år sen så fick han först en spruta så att han somnade. Vi fick vara ifred med honom under tiden och klappa och gosa och gråta. Sen kollade dom med oss att det var ok att ge sista sprutan. Efter det fick vi vara ifred igen. När han var helt borta fick vi sitta kvar så länge vi behövde innan vi gick hem. Dom tog hand om Puzzle och skickade honom på kremering enligt våra önskemål.

Hur man reagerar är helt olika från person till person såklart. Det var jag, min syster och hennes sambo med och avlivades Puzzle. Självklart var vi alla lika ledsna. Men han klarade inte alls av Det, försökte sno med sig Puzzle därifrån och gick sen ut i bilen och satt där. Syrran grät floder medan jag mest bara satt där och försökte trösta henne och Puzzle. Jag grät mycket innan och efter. (Faktum är att bara att skriva dethär fick mig att börja gråta av saknad.) Det tar tid att komma över förlusten av en fyrbent vän. Men jag tror det är lättare när man vet i själen att man gjort det bästa för dom. <3

//Lamina

Before we work on artificial intelligence, why don't we do something about natural stupidity?

Anmäl
2018-02-12 12:41 #3 av: Aleya

Antar att det är som med katter. Om jag minns rätt är det två sprutor man får. En lugnande och sen får hunden en överdos av sömnmedel.

Vill bara säga att ibland kan djuret få muskelryckningar. Var med om det sista avlivningen av katt. Det var inte obehagligt men det såg bara konstigt ut när kattens svans reste ragg och fick dubbel storlek just när han dog.

Man kan välja om man vill vara med eller om man vill vänta och säga farväl sen. Det väljer man själv.

Jag har suttit och hållt tassen och pussat och godast. Och även tagit hår från djuret (det har redan varit rakat så då tog jag det) för att spara. Som ett minne.

Ja och många tårar har ju kommit.

BlommaStjärnorMemento moriStjärnorBlomma

Medarbetare för Julen

Anmäl
2018-02-12 13:29 #4 av: JMW

Jag har låtit två hundar få somna in hemma. Det var sommartid bägge gångerna så vi var ute på gräsmattan. Veterinären kom hem och gav sprutorna. Sedan fick vi själva köra in hundarna till veterinärstationen för kremering. För oss var detta det bästa, de fick vara hemma och inte behöva oroas av ett kalt och rum hos veterinären. Nu har vi gjort det två gånger och kommer absolut att göra likadant igen.

Anmäl
2018-02-12 14:00 #5 av: tk1971

Min första hund fick somna in på djursjukhuset samma dag som vi hade fått reda på att hon hade en stor tumör i levern. Vi visste att inget fanns att göra mer och att det bara skulle bli värre av att dra ut på saken. Vi tvingades alltså ta ett snabbt beslut. 

Det var en djurskötare som skötte det hela, inte en veterinär. Nu i efterhand tycker jag att hon skötte det hela bra. För oss var det naturligtvis en fruktansvärd situation. Vi gick in i ett särskilt rum där vi fick ta adjö. Just den stunden hade jag länge stora samvetskval över: där satt hunden på ett bord, vi klappade om henne och visste att det var våra sista minuter med henne, men hon hade ingen aning om vad som väntade. Jag kände mig som en riktigt usel svikare. 

Det var två sprutor. Den första var lugnande.  Efter en stund fick hon den andra, som stannade hjärtat. Det gick väldigt snabbt, hennes haka ramlade ner i min hand nästan omedelbart när hon fick den andra sprutan. Hon försvann snabbt, jag tror inte hon fattade vad som hände.

Därefter fick vi en stund att samla oss, vi fick ta den tid vi behövde. Vi valde att kremera henne och nu finns hon på den stora "djurkyrkogården" utanför Jönköping. Vi åker fortfarande dit ibland och tittar till graven.

Anmäl
2018-02-12 14:24 #6 av: PuffBuck

Jag kan beskriva kattens avlivning. Det var en avlivning som var planerad en längre tid.

De släckte ner ett rum och tände levande ljus. Veterinären som skulle avliva gick igenom vad som skulle hända och vad han skulle göra.

En lugnande spruta gavs och vi i familjen turades om att hålla i henne medan hon blev tröttare och tröttare. Veterinären gick ut en lång stund innan han kikade in för att prata lite till och fråga hur det gick. Mycket ensamtid alltså.

Sedan, när katten var helt sovande fick hon avlivningssprutan och sen gick veterinären ut igen. En bra stund senare kikade han in igen och kollade så att hjärtat hade stannat, vilket det hade. Sen fick vi vara kvar så länge vi behövde.

Grät gjorde jag redan när vi åkte bil till veterinären. Det kom i omgångar. Avlivningen var så fin och lugnande att det smittade av sig.

Jag tyckte att det kändes rätt att vara med hela tiden för att ge stöd till henne, men man kan välja att komma in efter att hjärtat har stannat eller inte vara med alls. Min upplevelse är att man sköter betalningen innan så att man inte behöver stå i kön sen efter att ha varit med på avlivningen.

Åh, lilla TrulsaHjärtaBlir lite gråtfärdig när jag tänker tillbaka på det. 

En klinik vet jag märker ut dörrarna med ett A i trä så att ingen annan än just den veterinären kan råka störa.

Beklagar sorgen och tycker att det är ett starkt beslut att taBlomma

Anmäl
2018-02-12 14:41 #7 av: hemul

Åh vad tråkigt att det gick åt fel håll. Ledsen

Jag bryter ihop på på stället. Kan vara vettigt att inte köra bil. Men som de andra beskrivit går det lugnt och värdigt till. Det är inte otäckt eller skrämmande  för hunden.

Hörde eller läste nåt jag tyckte var bra nyligen. Personen sa att sorgen efter ett djur är lika djup men inte lika långvarig som den efter en människa. Så tycker jag det är. Det kan nästan vara värre just när det händer iom att man har samvetet att kämpa med också och ivf för mig tar det tid innan jag ens kan tänka på en ny hund och det är svårt att göra saker man brukade göra med hunden. Då blir man ledsen. Äta macka på favvisstenen i skogen och sånt är tungt. Men det sitter trots allt inte lika djupt som sorgen efter en människa.

Men det är så klart väldigt olika hur man hanterar sånt här. En del saknar att ha hund så mycket att de snarast skaffar en ny.


Anmäl
2018-02-12 15:06 #8 av: Drakellen

Jag har aldrig varit med om en avlivning av en hund, däremot så har jag lämnat iväg en hund för att aldrig se henne igen. Jag och min sambo fick i uppdrag att långtidspassa en helt fantastisk 12:årig gatukorsning från Australien. Ägarna skulle flytta tillbaka till Sydney efter några år i Sverige och funderade på att ta med sig hunden hem. Men de hade bokat flygbiljetterna innan de upptäckte allt det här med vaccinationer. Så vi skulle ha henne i åtta månader medan hon blev vaccinerad. Vi började i tysthet hoppas på att dom skulle inse att det var en väldigt jobbig flygresa och karantänperiod för en så gammal hund och kanske låta henne leva ut sina dagar här i Sverige med oss. Men sån tur hade vi inte och de vill att hon skulle flyga ner (vilket jag helt förstår, de älskade ju henne lika mycket som vi, men lite ledsen var jag allt). Dagen när kvinnan från hundflyg agenturen skulle hämta henne, var nog den värsta i mitt liv. Hon lede in Kita i en bur i baksätet på en bil och hon bara tittade på oss och undrade varför vi inte skulle följa med. Hon såg oss genom fönsterrutan ända tills bilen svängde om hörnet. Hon skulle dö innan jag någonsin skulle få en chans att träffa henne igen och jag grät i dagar efter det. Jag kom inte över henne. Jag älskade liv med hund och ville ha en till på en gång. Det gick inte pga skola och jobb så jag dräkte min sorg i två akvarier. För mig hjälpte det enormt att ha några djur att ta hand om även om de inte var lika fantastiska som min Kita.

Men som turen har sig så bestämde pojkvännens föräldrar sig för att nästa års semester skulle ara i Australien så i julas fick vi träffa henne igen, en sista gång. Det var ett helt fantastiskt möte och jag kände mig mycket mer fridfull när jag lämnade henne nu för jag visste att hon var lycklig. Jag fick ett ordentligt farväl till slut, något som man inte får när hunden tas ifrån en. Därför tror att en avlivning hade varit lättare för det är ett ordentligt avslut.  Hoppas att allt går bra och att ni hittar något som gör sorgen hanterbar. all kärlek till er!

Här nedan (i en felvänd bild, för jag förstår mig inte riktit på Ifokus bildhantering) är min lilla Kita

Anmäl
2018-02-12 15:15 #9 av: Elsis matte

Jag rekommenderar att höra dig för med kliniken i förväg, även om det är jobbigt att prata om. Har varit med att avliva två hundar, och den ena gången blev så fel med mycket onödig ångest för oss och hunden. För nästa hund var vi noga med att välja klinik och det blev väldigt fint. Vår veterinärrädda hund fick en snabb spruta i bilen, somnade tryggt där och bars sedan in i en filt. Hon fick andra sprutan i ett nedsläckt rum med cyklamen och ett levande ljus, sedan fick vi vara kvar så länge vi behövde.

Anmäl
2018-02-12 16:03 #10 av: flocken

Vår fick somna in hemma. De kom hem. Lugnt & rofyllt.
Han visste precis vad som skulle hända. Stod bredvid vett när hon gjorde iordning första spruta. Sen gick han ett varv hemma & så hejdå. Sen lade han sig på sängen. Vår valp satt med hela tiden. Fick även följa med när vi bar ut honom till bilen. Sen låg valpen på sängen hela dagen.
Detta är något utav det värsta jag någonsin varit med om. Det är 1,5 år sedan & får fortfarande sån ångest & bryter ihop av sorg & längtan
Jag har förlorat både släktingar & familjemedlemmar. Men sorgen efter Axel är olidlig. Han är min tvillingsjäl & kommer alltid vara

Sajtvärd rexkanin & fibromyalgi Driver Djurflockens hunddagis. Litet hunddagis i hemmiljö. www.djurflocken.se / vh Mette
Anmäl
2018-02-12 16:15 #11 av: PuffBuck

#10 På tal om att valpen var med så verkar ju hundar må mycket bättre av ett avslut. Annars kan de ju leta och leta och leta istället.

Anmäl
2018-02-12 16:41 #12 av: flocken

#11 jag var först orolig att valpen ( 8 mån då) skulle leva rövare. Men nej. Han satt lugnt bredvid

Sajtvärd rexkanin & fibromyalgi Driver Djurflockens hunddagis. Litet hunddagis i hemmiljö. www.djurflocken.se / vh Mette
Anmäl
2018-02-12 16:43 #13 av: Fridaaaa

Våra två hundar var med också, märktes så tydligt att de förstod

 Medarbetare: rexkaniner, Support.
Min vardagsblogg: Vardagsblogg 
Kicka gärna in Hjärta

Anmäl
2018-02-12 17:59 #14 av: emeliiiiieee

Det gick fint. Han fick komma in i ett rum med en bädd men valde att lägga sig på golvet knäppisen. Vi fick mycket ensamtid och sen kom vet in och gav massa lugnande och fler sprutor. Var lugn och rofyllt. Han somnade bara. Sen fick vi sitta kvar hur länge vi ville.
Har nog aldrig gråtit så mycket i mitt liv däremot.

Tack för alla svar ni som svarat! Det hjälpte väldigt mycket

Anmäl
2018-02-12 18:21 #15 av: KatarinaSt

#14 Beklagar sorgen. Verkligen. Det är alltid tungt att låta ett husdjur somna in. Var trygg med att du/ni fattat ett beslut med djurets bästa i fokus - det är en liten tröst och känns säkert futtigt just nu, men alternativet hade kanske varit grymmare och inte nåt som hållt i längden.

Anmäl
2018-02-12 20:17 #16 av: mmey

Veterinären/djursjukskötaren som gör det brukar på de ställen jag varit/jobbat fråga om man har varit med om det förut och förklara vad som kommer att hända. Sedan är det ofta tre sprutor hunden får, först en med lugnande i nacken, som en vanlig vaccination, som gör att hunden blir trött och somnar efter några minuter. När hunden sover kommer vet/dss tillbaka och lägger en kanyl i benet och ger sedan via denna först narkosmedel som söver hunden och sedan direkt avlivningsvätskan som stannar hjärtat.

Jag beklagar att ni ska behöva gå igenom detta, men det är starkt av er att ta beslutet för hans skull.

Anmäl
2018-02-13 13:32 #17 av: emeliiiiieee

#16 Våran hade redan kanyl i benet så han fick sitt lugnande direkt där genom. Sen fick han 5 sprutor med nå annat medel men han var en rätt stor vovve med. 

Anmäl

Det finns en till kommentar till den här diskussionen. Den är bara synlig för medlemmar på iFokus. För att läsa kommentaren, logga in eller registrera dig på iFokus.