Vad är det som händer när han ser en hund då? Uppspelt och vill fram och hälsa? Utfall? Mer uttalad aggression?

Det brukar vara väldigt olika. Först stirrar han på den. Sen tänker han nog en stund och ger ibland lekfullt skutt, Ibland morr, boff, skall. Ibland aggressivt/osäkert hopp fram. Tror det beror helt på vad den andra hunden ger för signaler. Ibland tänker han att han ska ta kontakt med oss istället, vilket är det vi vill. Men det sker mer sällan nu.

Du får nog börja om. Det är nog det enda att göra.

Med samma metod menar du? Försöker hitta någon form av ny superbelöning också. Han älskar pipleksaker. Men blir för uppstissad av det. Han har känslig mage, äter lammbaserat foder och godis. Har försökt göra egna lammköttbullar, men de gick inte hem….

Ja. Det har ju funkat förut. Och jag vet inte hur man skulle göra annars. Det är nog säkert bara tonåren och hormonerna som virrat till det. Allt blir ju liksom intensivare då, så han kanske behöver lite längre avstånd och en och annan påminnelse igen.

Tack snälla du för svar!

skulle med börja om, dem lugnar sig när dem blir äldre, sen har det att göra med vilka energier andra hunden har..:)

Kan verkligen bero på den mötande hunden. Min unghund har "lite problem" vid hundmöte, som bestått av att han vill rusa fram och hälsa/leka så fort han sett en hund. SÅ var det från valpstadiet.. Vi har tränat på att ha kontakt med mig istället, och det har gett vissa framsteg. Nu kan jag möta  en hund med honom på andra sidan vägen (dvs den motsatta trottoaren) utan att han går igång så mycket, han tittar på dem men går med mig framåt utan att DRA mot dem. Har jag dessutom fram godis så går han i princip fotgående förbi. 

Vore det närmre krävs väldigt gott godis fortfarande dock. Tex om man skulle mötas på en grusväg, då är det kämpa som fan..

Däremot märker jag jätteskillnad på olika hundar. De flesta små minihundar är han inte alls lika PÅ med, inte ens om de skäller som sjutton (han brukar inte besvara skall faktiskt). Han brukar kolla förundrat på dem, typ. Vilja gå fram och undersöka, men inte på nått ubertokigt sätt.

Är det dock typ en golden, det triggas han mer av. Kanske färgad av att vi hade en golden som granne han fick leka med nångång som liten. I allmänhet verkar han bli mer uppvarvad av hundar som är i hans storlek, men han brukar aldrig skälla, morra eller ha sig (har nog fanken nästan aldrig morrat i sitt liv). 

MEN, typ 4-5 gånger i hans liv (nu 13mån) har han sett en hund och börjat TOKSKÄLLA på den. Hände engång med en gammal shitbullblandis närhan var typ 4-5månader gammal, som gick över "vår" gård. Min lilla tok skäller ut dem TOTALT, jag blev lite rädd att den skulle slita sig från sin husse eller nått och vilja mörda oss (den är lite..tvivelaktig vad jag vet). Han har även ap-skällt-ut en Spinione två gånger, ingen aning varför. Ovanlig ras förstås. Och senast blev han överraskad av en labbe på sista sena kvällsrundan runt ett hörn och hoppade nått steg mot den och skällde ut den. Skämdes lite där, han gör aldrig "utfall" annars, och jag borde sett den hunden först.

Tror det är en blandningen för vår hund. De som ger lekfulla signaler vill han fram o hälsa på. De som går snabbt och ser kaxiga ut blir han väldigt osäker av och varnar dem med boff och utfall. Tror han tycker de kommer för nära och han blir osäker på deras intention. De hundar som bara går i sin egen värld och sniffar brukar han ganska lugnt kunna sitta och titta på. Men såklart är ju drömmen att han ska kunna söka kontakt och gå fint förbi oavsett vad den andra hunden gör. Känns inte som ett realistiskt mål just nu dock. Vi har börjat gå en onlinekurs om reaktivitet. Formen passar mig utmärkt. Så jag hoppas det kommer ge oss ny input och motivationen.