Kan du inte lämna hunden på ett hundpensionat om du är osäker på personen som ska vara hundvakt?

Jag håller med Maria.

#0 Jag lider verkligen med dig och kommer ha precis samma känslor den dag jag ska resa bort utan min hund. 

Det som kommer kunna lugna mig och göra att jag faktiskt kan slappna av på resan är att:
Hunden är hos någon/några som känns trygga och pålitliga.
Troligen kommer jag vända mig till ett hundpensionat som drivs i hemmiljö. 
Då blir inte hunden lämnad ensam i en box under natten och får mer social tid med människor och ett par andra hundar.
Ett pensionat har oftast fasta rutiner vilket ger mig en känsla av kontroll, att jag vet vad som händer och gör mig också mer trygg.
Ett pensionat har viss grundkunskap i första hjälpen och vet vad man ska göra om olyckan skulle vara framme. 

Summa summarum, som #1 & #2 rekommenderar jag pensionat.

#1 #2 Nej fy fan. Där känns det ännu mindre som att mina regler skulle följas. Dessutom skulle totala främlingar passa min hund. I tio dagar. Inte en chans. Personen som ska passa hunden älskar honom och de har det bra ihop. Hen är bara jävligt bestämd i sina åsikter och tycker att vi "daltar" med hunden. Jag skiter dock i om jag är en kycklingmamma. Det är oron och ångesten jag behöver hjälp att hantera.

#3 Tack för sympatin. ❤ Pensionat är inget alternativ. Dels för att jag inte litar på främlingar, men också för att vi inte har råd. Jag tror dels att jag måste hitta ett sätt att slappna av på, men också att personen som ska passa hunden måste förstå hur jobbigt det här är för mig och bara backa, respektera och visa mig att jag inte har något att oroa mig för. För just nu får jag bara tjafs, attityd och barnsliga skämt när jag försöker prata med hen.

#5 Skulle ni kunna tänka er åka till ett pensionat o ser hur det är o pratar med dem som driver den?  Det kanske skulle hjälper dig lite. Du är varken kycklingmamma eller barnslig - du är som du är. Kram

Du säger att pensionat är otänkbart för att det är främlingar (och dels en ekonomisk fråga). Men dessa främlingar (beroende på ställe, det får man kolla upp) är välutbildade i hantering av hund och är det ett modernt ställe dessutom "mjuka metoder". Jag skulle aldrig kunna lämna mina hundar till någon som inte respekterar mitt upplägg och mina regler, som anser att jag "daltar". Den personen skulle kunna sabba mycket för mig på tio dagar. Jag har en liknande person i min närhet som skulle vara perfekt som hundvakt då hen är pensionerad och alltid tillgänglig, men det går bort av ovan anledningar, tyvärr. Finns det ingen annan, respektfull, bekant som kanske skulle vara tillgänglig?

#6 Vi har inte riktigt råd med pensionat och jag behöver att han vaktas av en person hemma. Så att han får sova i dens säng, vara med hela tiden etc. #7 Jag försöker hitta andra potentiella passare, men det är över jul och nyår vi är borta och det är väldigt få personer som är tillgängliga och villiga då. Och det du beskriver är exakt det jag menar. Att den här personen ska "förstöra". Hen säger skitirriterande saker som att "Nu ska det bli ordning på hunden" (typ som att vi inte har ordning nu) och "Du kommer inte ens veta om jag gör sådär eller inte för du kommer inte vara här ändå" när jag säger till om nåt. Jag är smått panikslagen och blir gråtfärdig så fort jag tänker på det. Jag vet verkligen inte vad jag ska göra.

#8 Har du försökt prata med denna personen om hur det får dig att känna? Det låter verkligen respektlöst att hen pratar med dig så där. Inte okej. 

Det man kan försöka göra är Mindfulness (det finns appar och så) och försök förstå att ångest är bara en känsla - inget har hänt och våra hjärnor är byggt för att försöka hitta faror för att överleva. Hunden kanske inte kommer ha det lika bra som hen har det med dig (jag tror absolut att jag inte kommer hitta någon som skulle ta hand om min hund All In som jag gör, så jag förstår dig ) men du skrev att de är goda vänner och det går i alla fall bra. 

Och ta en riktig öppen och ärlig snack med din kompis.

#8  Lämna inte hunden hos den människan. Hellre ett pensionat. Kanske det går att leva väldigt ekonomiskt efteråt så att hunden får det bra. 

Titta på bilderna. Hundarna har det hur fint som helst.

http://changdobels.se/hundpensionat/

#9 Det här är en vuxen person (min mans släkting) som lever själv och är van vid att göra saker på sitt sätt och få sin vilja igenom i allt. Det GÅR inte att prata med personen. Jag sade ifrån lugnt men bestämt om EN sak och fick en massa tjafs tillbaka. Tillslut lämnar personen rummet och är sur och tyst. Som ett stort barn. Tyvärr svårt för mig att lita på denne. Det jag litar på är att hen älskar hunden, men det räcker liksom inte. #10 Det ser onekligen bra ut via länken, men det blir dyrare än resan vi åker på och min hund är inte van vid andra hundar och det känns inte bra att han ska öva på sina hundrelationer när vi inte är med. Det är ingen som känner att de skulle avstå resan och stanna hemma? För det är det jag funderar på att göra. Personen som är tänkt att passa hunden bor dessutom jättelångt från oss (sex timmar bort), så det är ett jävla krångel att lämna och hämta hunden också. Speciellt med tanke på att vi sen ska flyga i sex timmae också. Jag bara funderar på om det är värt det att resa bort alls. Om jag ändå inte kommer kunna koppla av. Så jävla kluven.

Det är inte lätt lilla gumman. Kanske ni ska stanna hemma iår o lägg undan pengar till en hundpensionat nästa år. Kanske ni hittar någon ansvarsfull människa nästa år som skulle kunna ta hunden.  Kram

Eftersom du skriver att hon älskar hunden så kommer han med all säkerhet att ha det jättebra hos henne. Kanske inte på ditt sätt alla gånger men som när man lämnar bort barn så har de oftast väldigt kul med en massa annat som inte kanske ingår i rutinerna hemma. Försök att slappna av och njut av din resa och att hunden är hos en person som älskar honom.

Jag tror inte rätt sätt är att aldrig resa bort eller aldrig lämna bort hunden.

Jag tror rätt sätt är att man måste jobba på sin rädsla och känsla av att lämna hunden hos någon annan. Däremot tror jag att man ska göra det tillsammans med en person som man verkligen känner att man klickar med och som har förståelse för det man själv har rädslor för när man ska lämna hunden. Det låter inte som om den personen du beskriver är rätt person att öva med. Inte för att hunden kanske inte får det bra, utan för din egen självkänslas skull.

Kanske är det bättre att du skjuter resan ett år framåt, och under denna tiden hittar en person du verkligen känner att du kan ventilera din rädsla med och som du tillsammans kan bygga upp en trygghet med att lämna hunden hos. En med samma värderingar som du och som visar förståelse för dina känslor, som du känner att du kan släppa på ditt kontrollbehov med.

En som passar din hund kommer aldrig göra exakt som du eller vara exakt som du mot din hund, och där måste du på något sätt intala dig att det kan vara bra nog ändå.

Som det låter nu kommer du inte kunna njuta av att resa bort ändå. Så jag hade skjutit på resan, ägnat tiden det tar på att hitta rätt person att lämna hunden med och övat mitt eget tänkesätt kring att hunden ska vara hos nån annan ett tag.  Oavsett om det gäller att hitta en person eller ett bra pensionat att spara pengar till. Resan kan du kanske göra nästa år och istället njuta fullt ut av.

Men risken finns också att om du skjuter upp resan och sen ändå inte tar tag i dina känslor över att lämna bort hunden så kommer du ändå aldrig kunna göra resan. Så då måste du verkligen bestämma dig för att träna på det.

#12 #13 #14 Tack alla. Jag ska diskutera igenom saken med min man, se över alla alternativ och därefter ta ett beslut. Just nu är det bara känslor all over the place.

Glöm inte att alla pensionat inte innebär box . Många snöar snöat in sig på att det är box. Det finns även hemmiljö. Hoppas du löser det.

Jag skulle i din situation ställa in resan om man inte kan hitta någon bättre passare. Jag skulle inte lita på en sådan person, även om denne ger med sig inför er skulle jag tro att hen gör som hen vill sedan. Jag är också hönsmamma och är noga vem passar hundarna, särskilt om det handlar om övernattning. Nog kan hundarna få stå ut med att inte sova i sängen, men jag måste veta att personen är ärlig och delar min grundsyn. Lita på din magkänsla, för den berättar faktiskt något.

Fast i det här fallet handlar det ju om en person som älskar hunden och då lär den knappast fara illa.

#11 Men då skulle jag inte lämna hunden med personen och hitta en annan lösning.

#18 Det är klart att en hund kan fara illa eller skadas fast personen älskar den? Folk gör ju allt möjligt vidrigt, eller beter sig totalt ansvarslöst, med individer de älskar. Jag känner en person som älskar mina hundar men tycker att de kan släppas lösa nära bilvägen "för att de tycker om det" och "det säkert inte är någon fara". Hen får inte längre handha dem.

#18 Bara för att någon älskar en hund behöver det inte innebära att personen hanterar hunden på ett bra sätt. Jag har en släkting som alla skulle påstå älskar sina och alla hundar över allt annat. Samma person tycker inte att det är något problem om hundarna rymmer ut i skogen och blir borta ett tag. Det är "trevligt med lite egen vilja", ungefär. Samma person har ingen susning om lugnande signaler från hundar, utan tycker det är kul att tränga sig på. En annan släkting skulle folk också säga älskar sina och alla hundar. Det hindrar inte att den personen exempelvis kan suga tag i sin hund och "läsa lagen" på ett sätt som skulle få i alla fall min ena hund att fullkomligen kissa på sig. Den förstnämnda släktingen tycker att jag är sträng som har regler för mina hundar och att jag inte har humor som lyssnar på deras signaler (personen menar också att jag har fel om betydelsen av dessa signaler). Den andra tycker att jag är för mesig och "daltar" med mina hundar. Ingen av dem får passa mina hundar. Var tvungen att nyttja den förstnämnda några timmar i en akut situation en gång och bara på den tiden hann personen få min ena hund att lägga sig till med oljud i moment - skit jag får dras med fortfarande. Personen "kunde inte låta bli" att hetsa upp hundarna rejält och tyckte det var så festligt att se hundarna "glada på riktigt" (hysteri är glädje i den personens bok)………. problem jag aldrig ens haft innan trollades fram liksom. #15 Jag har inackorderat förr och även nyttjat andra vänner med samma syn som jag på hunderiet och det har känts kalas. Stället jag inackorderade på var hos en instruktör som dessutom tog emot inackorderingar i sitt hem. I samtliga fall fick jag så att säga tillbaka samma hund jag lämnat.

#17 #20 #21 Ni fattar precis! Bara för att hen älskar hunden betyder det inte att jag är trygg att lämna bort min älskling hos denne person i över en vecka. Den som hånar och skämtar om mina "regler" förtjänar fan inte min tilltro.

För mig låter det som en helt orimlig nivå av oro och ångest. Du har redan hunnit ge väldigt tydliga instruktioner men ska inte resa förrän nästa år? Om du verkligen vill lösa den här ångestproblematiken tycker jag att du ska ringa din vårdcentral för att få prata med någon. En hund är en hund, den klarar tio dagar ifrån dig utan bekymmer, oavsett om rutinerna förändras eller inte.

#23 Ringa en vårdcentral? Jag är inte sjuk bara för att jag har svårt att skiljas från min hund. Jag behöver en hundvakt som respekterar mig. Så jävla orimligt är det inte. Och resan är nästa månad. Vet inte var du fått nästa år ifrån. Och det handlar inte om att jag är orolig för att rutinerna ska ändras. Det får det att låta som att jag är orolig att han ska få morgonpromenaden vid nio istället för vid åtta. Jag skiter i detaljerna. Det jag inte skiter i är när hunden binds utanför en affär och släpps lös utomhus trots att jag varit jävligt tydlig med att det INTE är okej. Och svaret jag får när jag påpekar detta är: "Du kommer inte veta om det händer igen för du kommer inte vara här då". Hur fan ska jag kunna lita på att han får sina promenader? Att han får mat? Att veterinär tillkallas om något skulle hända? Jag må vara ett kontrollfreak, men det vore jävligt lätt för hundvakten att säga: "Då vet jag vad som gäller!" istället för att håna mig. Min hund är mitt allt. Klart som fan att jag blir orolig över tanken på att lämna honom hos någon som inte lyssnar. Skulle folk lämna sina ungar i tio dagar hos en barnvakt som bryter mot föräldrarnas direkta regler?

#24 Det är inte så att hon skojar med dig för att hon vet att du är nojig? Retas så att säga…

#24 jag läste "senare i år" som nästa år, mitt misstag.

Du skriver själv att du vill ha hjälp med din oro och ångest, men i ditt svar så verkar det mer som att du vill ha medhåll och stöttning i att stanna hemma. Har man svår separationsångest så är KBT ett bra alternativ om man inte vill fortsätta att leva begränsat.

Är problemet hundvakten så byt hundvakt, är du fortfarande efter det lika orolig så ta tag i din ångestproblematik och oro.

Jag håller helt och hållet med "Reverse".   Jag hade aldrig lämnat min hund till denna personen.

Man läser ju ganska ofta att hundar har försvunnit när dem har varit hos någon tillfällig hundvakt. Vilken mardröm!

TS, om du tänker dig att du skulle lämna hunden till en person som du faktiskt litar på till 100%, är det lika svårt att tänka dig att lämna bort hunden en vecka då?

Men vad är det du frågar efter egentligen? Lämna inte bort hunden till hundvakten om det inte känns bra och hen inte går att resonera med. Då gäller det att hitta en annan hundvakt eller att stanna hemma från resan, och det är ju enbart du som kan ordna med och bestämma. Jag tolkade också ditt första inlägg som att du ville ha hjälp med ångesten och utifrån det tyckte jag svaret i #23 var högst rimligt. Inser nu att problemet är något annat.

#29 Skulle en person jag litar på ta hand om hunden skulle jag åka på resan, ja. Jag var inställd på att åka också, tills den här personen började bete sig respektlöst och inte göra som vi bett. Det var därför hen fick provpassa hunden under ett dygn - för att alla skulle känna av hur det funkade. Och efter det har min oro och ångest bara vuxit. Att jag kommer sakna min hund och vilja ha dagliga sms om hur det går kommer inte ändras oavsett vem som passar honom, men jag skulle inte ha ångest över att vara ifrån honom om jag litade på hundvakten.

#28 Jag skulle dö. Fy fan.

#25 Nej, det är inte på skoj. Hen är väldigt speciell och ska alltid ha sin vilja igenom.

#30 Jag frågar för att jag vill prata av mig och se hur andra reagerat i samma situation.

#31 Då är ju problemet just den hundvakten, och känner du så så ska du givetvis inte lämna hunden där. Man ska lita på sin magkänsla. Det låter med andra ord som att det inte är ångest och oro över att lämna bort hunden, utan att det är personen det handlar om. Då är ju det du behöver göra hitta en ny person du litar på att lämna hunden hos. Hinner du inte det till denna resan så ska du inte åka, utan hellre leta efter rätt hundvakt och åka på resa när du känner att du hittat rätt hundvakt.

#35 Exakt. Därför jag blev irriterad att resan bokades utan att jag blev tillfrågad. Utan att hundvakt var löst.

Hade jag haft en så pass liten hund hade den fått följa med beroende på vart jag skulle åkt. Men endast om hunden är så pass liten att den kan åka med mig i kabinen,om det ska flygas. Hade inte heller velat ha med hunden till land där den kan smittas med leishmania. Annars behöver du hitta en ordentlig hundvakt. Mina hundvakter gör absolut inte exakt som jag men de har normalt vett, förnuft och hundarna får ha det så roligt när de är där. Sen är det klart att man alltid saknar sin hund ändå, jag gillar varken att resa eller lämna hundarna. Men någon måtta får det vara.

#37 Det finns ingen möjlighet att ta med hunden på just denna resa. Annars är han med överallt, jämt. Vilket säkerligen bidrar till min oro. Men jag tror mig ha hittat en lösning som jag är nöjd med nu. Ska bara diskutera det med maken.