Köp gärna en bruksschäfer om du vill ha en hälsosam hund. Däremot, vara beredd att träna och aktivera en hel del. Men det borde man göra ändå. :)

#1 Att aktivera och träna den kommer vara en självklarhet, är mycket väl medveten om vad schäfern är för hund samt vad den kräver dagligen. Tanken är att köpa en bruksschäfer så skönt att höra att de är hälsosamma!

Aha, okej, då så! :)

Klart att du kan få en sjuk schäfer, de är överrepresenterade både vad det gäller klåda och ledfel. Bruksschäfern är inte friskare än utställningshundarna, det är en myt. Statistik (som jag nu är för lat för att leta fram) visar att schäfer av brukstyp har lite sämre ledstatistik än utställningshundarna. Med det sagt, du kan verkligen göra mycket för att minimera risken. De duktiga uppfödarna har koll på klåda i sina linjer, de gör allt i sin makt för att minimera ledfel och all denna information delar de med sig utav. Klart du kan få en sjuk schäfer, men chansen att få en frisk hund är väldigt stor så länge du gör lite hemläxa. Jag är inne på min andra schäfer, umgås i schäferkretsar och jag känner till en handfull hundar som har klåda, ungefär lika många med ledfel. Men jag känner många fler schäfrar som är friska, jag misstänker att med tanke på hur många schäfrar som föds varje år så har du en procentuellt bra chans att ha en hund som lever ett gott liv.

Fast att bruksschäfrarna har sämre ledstatistik kan ju lika gärna vara för att mörkertalet är enormt inom utställningschäfrarna. Vad jag förstår är det rätt vanligt att enbart röntga eventuella avelshundar och valpköpare får höra att det inte är så viktigt att röntga, så de gör det inte.

#5 Jo visst, det kan finnas många anledningar till varför statistiken är som den är, men det går inte att blunda för fakta ändå.

#6 Man behöver bara titta på utställningsschäfer och se att de knappt kan gå.

#7 Fast de har fortfarande bättre ledstatus än bruksvarianten.

#8 Jag vill gärna se denna studie som du tar upp, då jag undrar hur pålitlig den är.

#8 Fast du kan inte säga så! Inte när det finns ett enormt mörkertal hos utställningschäfer medan nästan 100% av bruksschäfrarna röntgas.

Eller anser du att t.ex blandraser har bättre ledstatus än ALLA renraser? Bara för att deras statistik knappt existerar och därmed antagligen blir bättre än de som faktiskt röntgar?

#9 Jag ska försöka leta fram siffrorna imorgon. #10 Nu har du fel. Statistik är sammanställning av ett underlag, punkt slut. Det går inte att räkna med siffror som man tror sig veta, de behöver finnas på papper för att hamna i statistik. Jag förstår att du uttrycker din upplevelse och vad du tror, jag tror detsamma som dig, men vi får hejda oss från att dra slutsatser ur ett underlag som inte ens existerar. Ca 60% av alla schäfrar totalt sett röntgas i dagsläget, långt ifrån 100% av alla hundar ur brukslinjer röntgas tyvärr alltså.

Fast jag tycker du drar lika mycket slutsatser från ett för dåligt underlag. När jag tittat runt på bruksschäferkennlar har nästan alla hundar ur varje kull varit röntgade. När jag kollat utställningshundar så är det väldigt få. Från en kennel i Europa har jag för mig att jag fick fram att det var 22 röntgade av över 100 avkommor, eller liknande siffror. Av dessa 22 var det inte många fria, men de avlades ju såklart på..

#12 Nu hänger jag inte med, de europeiska hundarna kan vi inte räkna med eftersom de inte har samma avelsupplägg som vi har. Eller menar du att det är importerade hundar med linjerna bakåt som inte är registrerade? För det kommer vi inte heller åt, då gäller det bara att ha inloggningsuppgifter till det landets databaser för att kunna stämma av linjerna.

Tyvärr så är inte alla hundar efter brukslinjer röntgade (eller ens mh-beskrivna), fast jag önskade att det var så.

Tyvärr är det ju svårt att veta VILKA de där seriösa kennlarna är vilket gäller många (flertalet?) raser. Saker som är officiella och mätbara på något sätt som tex HD/ED, MH, MT samt tävlings- och provresultat kanske ser bra ut, men hur är det med sådant som inte är mätbart eller inte officiellt och som går att mörka? Ett praktexempel är väl just klåda, det finns folk som först röntgar och SEN skickar in plåtarna till SKK om det ser bra ut (även om det inte är tillåtet att göra så), låter bli att testa hundarna för olika sjukdomar som man inte MÅSTE - numera finns det till exempel en uppsjö av olika DNA-tester, alla är givetvis inte relevanta för en specifik ras men långt ifrån alla kör rubbet som ens lan vara av intresse), man slår bort valpköpares rapporter och uppmuntrar dessutom inte valpköparna till att berätta om hunden fått någon defekt eller sjukdom som kan vara ärftlig. Det är verkligen att måla in rasen - oavsätt vilken det gäller - i ett hörn och förstöra för framtiden men Hey, så länge det ser bra ut på pappret och hundarna vinner så kör man vidare… Nu är givetvis långt ifrån alla såhär "fula" men som ny i en ras, eller om man pratar med fel folk, så är det väldigt svårt att sätta sig in i vilka uppfödare som verkligen ÄR bra och vilka som bara VERKAR vara bra.