om du är helt ny med hundar tycker jag du ska vänta. Blir mer jobb med två stycken hundar. 
Sen kan det bli, beroende på kön, att dem försöker mäta sig emot varandra när dem börjar bli könsmogna och då kan det bli lite problem. 

Vi har 2 syskon här hemma från en av våra kullar. när vi behöll dem hade vi 1 clumber, 1 flatt och en staffe också. Det var faktiskt mycket svårare än att bara uppfostra en hund åt gången! 
Dock har dem börjat lyda lite bättre nu, när dem är två år. 

Tycker du ska skaffa först en hund, och sen vänta tills du har bra pli och koll på den första, innan du skaffar den andra. 

Innan har vi haft mellan 3-4 år mellan våra hundar, vilket tycker jag och resten av familjen fungerat bra :)

Får man fråga varför?

Alternativ ett ger ju förmodligen ett väldigt starkt band mellan de två, på gott och ont. Med fel ägare/otur med valparnas personlighet kan man få ett rent helvete i att betyda något som helst för hundarna när den andra är med. Men det kan också gå väldigt bra!

Alternativ två ger förmodligen något liknande, men med tanken att den äldre kan reagera tidigare på saker och ting kan den yngre lätt ta efter och det befästa sig starkare om den fortfarande är kvar i socialiseringsperioden. Har de blivit rädda som riktigt unga är det oftast svårare att få bort. Så, till exempel, kan den äldres nykomna osäkerhet på män göra att den yngre upplever det som ett riktigt hot.

I båda alternativen riskerar du ju att få två hundar i precis samma ålder i huvudet, och det kan ge två hundar i spökåldern, två hundar som går in i puberteten samtidigt… allt blir mer komplicerat, mer tidskrävande och problemen kan mycket lätt smitta av sig. Du kommer få pyssla mycket med att få allt att gå ihop om du vill att de ska vara starka som individer också.

Och därav låter jag gärna den yngsta jag har växa upp innan en ny hund kommer in. Den yngsta jag har nu vill jag ha ordning på innan nästa valp köps, då jag vill veta var jag har honom. Jag har gärna ett par år mellan hundarna just därför. Så binder de sig inte riktigt lika mycket till varandra heller.

Därmed inte sagt att det inte kan gå kanon! Men du har mycket jobb framför dig. Alternativ två hade jag nog valt om jag var illa tvungen och ensam om dem, gärna att den äldre är 7-8 månader minst. Annars hade det kunnat bli alternativ ett också.

allt brukar ta mkt längre tid när man har två nästan 8 veckorsvlpar i samma ålder. rumsrenhet tar längre tid, koppelträning och nästan allt annat. vad jag har erfarenhet av iallafall

Absolut EN i taget. Jättemycket jobb med en valp. Och så är det jätteviktigt tycker jag & nog många andra att det blir lite åldersskillnad på dem, mycket lättare för dem att göra upp dominansen & vem som ska bli & vara ledare av dem två. Annars sätter man hundarna & en själv i risken att det blir massor med bråk för att de har svårt att göra upp rangordningen då båda kommer trotsa om tronen när de ligger nära i ålder. Det skapar problem som kan göra att de till sist inte går ihop alls & då återstår omplacering för ena hunden. Varken kul för dig eller den! Skaffa med mellanrum så ska det gå jättebra med två :)

Jag säger 1 i taget varför enkelt man behöver ge dom tid jag säger minst 2-3 år ska hunden vara innan man skaffar hund nr 2. Sen är det 2 ganska så krävande raser du ska skaffa, stora hundar i små förpackningar.

EN i taget!!

Skriver inte motivering till varför då dom tidigare inläggen fått med precis det jag skulle ha sagt  

Tack för era svar. :)

#1 Jag är definitivt inte ny med hundar. Är uppvuxen med rottweilers och japanska spetsar bland annat, men även andra hundraser. Men personligen föredrar jag små vovvar, även om jag har funderat på att köpa en grand danois eller en dobermann. Så jag vet vad jag i sådant fall ger mig in i. :) Men jag dras alltid tillbaka till de små hundarna så det lär nog bli så i slutändan ändå. Har idag en yorki och hon är alldeles underbar, men hon är gammal nu.

#2 Till frågan om varför tycker jag många här har svarat bra på. :) Vad vore bäst för hundarna, liksom? Att komma in i huset mer eller mindre samtidigt eller var för sig? I min familj har vi alltid tagit in en ny hund i taget, inte flera på samma gång, vilket fick mig att börja fundera vilket alternativ är egentligen skonsammast mot hundarna. Och det verkar som att jag har tänkt rätt, då alla säger en i taget. :)))

#7 Stämmer bra det, så ser jag det också :) Men, jag har gärna mer än några månader mellan hundarna, då det kan variera fint mellan hundarna i när de kommer i puberteten osv så riskerar man fortfarande att stå med två hundar som i kroppen är lika gamla även om det skiljer på pappret. Och då kan man ändå stå med samma problem…

#8 Man får helt enkelt hoppas på det bästa. Man kan planera och planera men i slutändan kan man aldrig veta helt hundra hur det kommer att bli. Mycket beror ju också på hundens personlighet. Min lilla yorki är väldigt mycket yorki hehe, men samtidigt världens största latmask :P

Jag skulle absolut inte skaffa två valpar samtidigt, med allt jobb det innebär.
Vänta tills hunden är vuxen, MINST ett år eller två, innan du skaffar nummer 2.
Valpar och unghundar kräver så mycket jobb, och med två…