# Komma över en hund?
Author: coppercab

Hej,

Mina älskade lilla pudel på 10år börja bli riktigt sjuk nu. Alla sympton tyder på att han har någonslags cancer som jag glömt bort vad den hette. Vi planerar att söva ner honom i mitten av Juni ![Gråter](http://hundar.ifokus.se/js/lib/tiny_mce/plugins/emotions/img/smiley-cry.gif "Gråter") Och min fråga är:

Hur kommer man över en hund? Jag har redan inte kunnat sova på nätterna och börjat gråta. Tyvärr är det min ända hund så det är ingen annan och vi  planerar inte heller på skaffa en. Ni som har varit med i samma hemska situation? Vad gjorde ni och har ni några tips?

Mvh

## Comment 1
Author: [Borttaget]

Jag har vart i samma sitts som dig. En månad hade vi som ta "farvältid" åt Chanel det var en plåga faktist att dra ut på tiden. Men ändå kände vi att vi ville ha den tiden ja du förstår vad jag menar. Vi valde att denna tid verkligen ösa massor kel o gott till henne. Detta med att man kommer över det tar tid, 29/4-11 sommna Chanel in o vi tänker på henne dagligen. Det är inte alltid med gråt nu mera utan att man faktist minns mycket bra de roliga stunderna. Jag tror aldrig men kommer över heller helt utan man lär sig leva med det jag tänker mer på de bra stunderna än när man upptäckte när hon var sjuk. Hon hade cancer oxå vissa dagar märke man av det då var hon lugnare men inte att hon led iaf. Mitt svar är- du förlorar din bästa vän och det kommer ta tid att komma över den stora förlusten. Låt det ta tid. Om du kan så var ledig försök ha nära o kära som är införstådda i detta så de kan stötta dig. Det tyckte jag var skönt att ha. Sturkekramar!

## Comment 2
Author: Isnona

Jag har också varit i samma sits som dig. Jag fick ta bort min Boston förra sommaren och vi visste om det i lite över en vecka innan han skulle somna in. Det var många sömnlösa nätter och jag grät både dag och natt. Hade stora påsar under ögonen och kunde inte tänka på något annat. Försök att ta tillvara på tiden lite extra och skäm bort honom riktigt ordentligt, det gjorde jag. Boston fick sova i min säng, ligga i sofforna, han fick märgben varje dag, extra mycket mys och vi gick alltid till våran favoritäng där han fick leka och springa av sig riktigt ordentligt med sin bästa hundkompis flera gånger om dagen.  
  
Jag har inte kommit över hans bortgång än, och jag tror att man aldrig gör det ordentligt, tyvärr. Tänker på honom varje dag fortfarande. Man är kanske inte är lika ledsen och man tar det på ett bättre sätt men man kommer alltid sakna hunden och den kommer alltid finnas i ens hjärta. Vet folk som raderar alla bilder på sina hundar när de har gått bort, i ren förtvivlan, men det är helt fel tycker jag. Jag har en stor inramad bild som har hedersplatsen i köket. Känns skönt att ha honom där.  
  
Sen som #1 säger, det är alltid bra att ha nära och kära omkring sig den första tiden. Prata om det och tillåt dig själv att vara ledsen. Styrkekram!

## Comment 3
Author: russin

Jag fick låta min älskade Puma somna in förra sommaren efter en jobbig vinter/vår med diverse krämpor. När sommaren kom, så klarade hon inte att göra det hon älskade mest - nämligen att gå i skogen, för hon hade utvecklat artros i både knän och armbågar.

Hon hade säkert hängt med hela hösten om jag så velat, men då hon svarade dåligt på smärtstillande och glimten började försvinna ur ögonen på henne då hon inte längre kunde gå långpromenader, så valde jag att låta henne somna in en solig dag bakom djursjukhuset. Jag bestämde i samråd med veterinären från ena dagen till den andra just för att det skulle vara fint väder dagen efter, så det gick snabbt efter beslutet. Puma yckte det var otäckt med djursjukhuset efter vinterns jobbiga sjukdom, så därför ville jag ha en fin dag - så fick hon somna in på en filt utanför/bakom djursjukhuset istället och äta kyckling i gräset samtidigt som hon somnade lugnt och stilla.

Det är svårt att mista en älskad vän, samtidigt som det är det finaste vi kan gära - nämligen låta dom slippa ha plågor. Det är faktiskt värre före (tycker jag i alla fall), just för att man vet vad som komma skall och även om man självklart känner sorg och saknad efteråt så tycker jag ändå att den mesta ångesten släpper just för att det är över. Man vet att nu behöver ens älskade vän inte lida mer.

Ta vara på den tid ni har.

## Comment 4
Author: [Borttaget]

3 fint skrivet fick tårar i ögonen -_Det är svårt att mista en älskad vän, samtidigt som det är det finaste vi kan gära - nämligen låta dom slippa ha plågor._
