# Ni med fler än en hund... Author: Zabina ...hur fungerar dom ihop? Är det fridens liljor hela tiden eller förekommer irritationer och bråk? När jag fortfarande bodde hemma hade vi två tikar. Ca en gång om året brakade det loss ordentligt! Det var fruktansvärt och vi gjorde ett försök att omplacera den ena hunden, men det fungerarde inte i det hemmet pga katter. När dom blev äldre så blev det alltmer sällan bråk och vi hade kvar båda. Är det så att alla hundar KAN fungera ihop med rätt uppfostran, och hur går man i så fall tillväga om man märker att det finns spänningar mellan hundarna? Eller finns det vissa individer som helt enkelt inte bör leva tillsammans? Vi är sugna på att skaffa fler hundar när våran nuvarnade är lite äldre och när ekonomin tillåter. Men sen så blir jag lite rädd, tänk om det inte skulle funka mellan dom och man blir tvungen att omplacera... Skickar med en bild på en av tikarna, tjejen som skapade mitt stora hundintresse! ## Comment 1 Author: [Borttaget] Mina hundar bråkar aldrig, de är bästisar och respekterar varann väldigt mycket. Men vi tänkte också väldigt noga igenom vilken hund som skulle vara nr 2 så att det skulle passa. Bland annat var det viktigt för oss att de var någorlunda olika personligheter. Bla. var Sigrid (hund nr1) ganska tillbakadragen och nervös, så vi såg till att hund nr 2 var utåtgående med stort självförtroende. Detta för att Sigrid skulle få någon som kan boosta hennes självförtroende. Hundar påverkas väldigt lätt av varandra, så om man tex har två nervösa kan de båda bli riktiga nervvrak ihop. Sen var vi noga med energinivån. Sigrid har mycket energi och gillar att leka, så det var viktigt att hund nr2 också ville det. Vi brukar se till att ordna "playdates" åt våra hundar. Lek är där de lär känna varandra, så att de får möjlighet att göra det är viktigt. Jag tror vissa hundar inte kan gå ihop bra oavsett. Kanske blir det inga problem, men de blir kanske inte bästisar. Och det var det vi ville skaffa till Sigrid. Tex går hon inte ihop med vår fostervalp nu. De bråkar inte, men hon gillar inte valpen alls och vill inte leka med den. Det jag tror är viktigt att tänka på med en andra hund är att den ska komplettera den man redan har. Jag såg mig själv lite som en dejtingservice då jag satte ihop dem ![Flört](../js/lib/tiny_mce/plugins/emotions/img/smiley-wink.gif "Flört") De ska ju trots allt trivas med varann under lång tid. Ett tips är att ta in hunden på prov innan ni tar ett beslut. Det tar ett tag innan man märker att det fungerar, för oss visste vi inte helt förrän en vecka efter hund nr 2 kom hem till oss. Vi hade en fosterhund hos oss innan, och den gick inte ihop med vår hund märkte vi efter ca. 1 vecka. Sen vet jag inte om ni vill ha valp eller så, men jag tyckte det hjälpte att min var en någorlunda vuxen hund vars personlighet vi kände till så vi slapp överraskningar, och som var socialiserad ordentligt innan. ## Comment 2 Author: Changrila Mina hundar bråkar aldrig - nu för tiden. Min tant är osäker på andra hundar, ogillar flamsiga hundar och är (var) vääldigt noga med att vakta allt ätbart. Det har gjort att hon flera gånger tryckt till unga dåren väl hårt, samt fått för sig att tex komma in i rummet, hoppa över mig för att komma åt unga dåren som jag då suttit och klappat på osv... Det jag fick göra var att helt enkelt ha jävligt tydliga gränser för vad som var okay och inte okay. I mitt hem får man inte ge sig på andra för att stjäla mat. Man får äta sin egna helt ifred, men när man ätit den så är det bra. Man får ta tuggben som är lediga, men inte något ur munnen på någon annan. Hundarna har ingen rätt att säga att den andra hunden inte får ligga bredvid mig i sängen. Det är jag som bestämmer vem som är bredvid mig. Håller man sig inte till det, då säger jag lugnt men bestämt att man får gå ut ur rummet och lägga sig någon annanstans. Idag är det inte bråk här hemma. Hundarna är lugna och avslappnade, kan sova tillsammans och äta i samma rum om jag övervakar dem. Tanten försöker inte heller stjäla godis som jag ger unga dåren och hon är på det stora hela en mycket lugnare och gladare hund än den hund jag fick hem för något år sedan. Jag är övertygad om att man kan få alla situationer att bli bättre än vad de är, men precis som jag vet att min tant skulle döda en katt om hon fick chansen vet jag att man inte kan ta för givet att alla hundar ska fungera utmärkt ihop oavsett situation. Har man en hund eller två som inte fungerar till 100% i en situation får man försöka komma på VARFÖR den inte gör det, lösa det problemet samt undvika att hunden hamnar i en situation den inte känner sig trygg i. Vartefter den känner sig tryggare kommer den klara mer och mer. ## Comment 3 Author: Zabina #1 Vad skönt att det fungerar så bra! ![Glad](http://hundar.ifokus.se/js/lib/tiny_mce/plugins/emotions/img/smiley-smile.gif "Glad") Jag tror precis som du säger, att det kan vara bra om ha hund nr 2 på prov. Men jag kan tänka mig att det kanske inte är lätt alltid. Eller brukar uppfödare lämna ut på prov ett par veckor innan man bestämmer sig? Känns lite synd om en valp att fara runt hos olika. Men bättre det än att vara någonstans där det inte funkar! Min hund har många kompisar och han släpper in hundar i vårt hem utan problem. Men han gillar inte alls när dom luktar honom i baken. Det kan bli lite spänt i vissa situationer. Det är oftast när det blir stimmigt. Om den andra hunden får ett busryck och vill leka med någon av oss till exempel. Då skäller han och springer fram och nyper till hunden i örat eller någon annanstans. Han ser inte på något sätt aggressiv ut men jag får för mig att han gör så för att lugna situationen. Han gjäspar ofta i dom här situationerna. Om den andra hunden kommer väldigt nära honom när han ligger och vilar eller gosar med oss blir han irriterad, visar tänder och kan nafsa till. Det har aldrig blivit några riktiga slagsmål eller nåt sånt. Ingen hund han har lekt med har haft minsta lilla märke på kroppen.   Det jag märkt är att han är lugnare med tikar, så nästa hund blir helt klart en tik. Men som sagt, det är inget som är aktuellt nu alls! ## Comment 4 Author: jollycox våra tre går inte ihop med varandra. men vi älskar dom och dom ger så mycket så vi får det att funka. har dom separerade. ## Comment 5 Author: Zabina #4 Okej, jobbigt! Hur beter dom sig tillsammans? Är dom alltid separerade? ## Comment 6 Author: Jespersen Vi har alltid haft flera hundar i familjen och det har aldrig vart några problem. Visst har några av dom rykt ihop någongång (oftast när det gäller mat), men det var inget som hörde till vardagen. Mina två tikar som jag har nu har nog aldrig rykt ihop faktiskt, däremot kan det vara lite morr och gruff emellanåt. Jag tror att det hjälper att ha ett par år emellan hundarna, och sen har ju vissa raser större problem att komma överens med andra hundar än andra. ## Comment 7 Author: [Borttaget] Mina två tikar har bott ihop sen den 27 Juli (tror jag sa rätt datum nu) och dom har inte bråkat nåt ännu. Däremot kan Shanti vara morrig mot henne vid maten och när dom får ben. Det skiljer bara 5 månader mellan töserna. Shanti blir 1 år den 6 sept och Luna är snart 7 månader. Kemin mellan två hundar är det som spelar en roll i det hela. En del hundar respekterar varandra men behöver för den delen inte tycka om varandra. Kolla gärna efter ett par besök hos kommande hund hur hundarna fungerar tillsammans. Är din tik dominant så köp en underlägsen hund. Hoppas du hittar en hund som passar ihop med din tik. ## Comment 8 Author: Chilli10 Vi köpte rottis nr 2 när nr 1 var 7 år. När nr 2 blev könsmogen, rök de ihop gång på gång. Ibland kunde det vara bra någon vecka sedan var det dags igen. Vi försökte ett tag att få det att funka, men när de väl slogs fick den lille så mkt stryk. Massa bett. O gamlingen inga alls för den lilla markerade bara. Till slut fick min äldre syster ta över gamlingen. Så han fick ju iaf stanna inom familjen, och vi träffade honom ändå som tur var =) Men jag funderar faktiskt också lite kring detta, bara för att dt blir så en gång betyder ju inte att det blir så igen. Antar även att detta främst uppstår om man köper ytterligare en av samma kön. ## Comment 9 Author: Anibaz Min tik bossar gärna med andra hundar om dem känt varandra längre perioder. När Arach kom hit hade han det inte lätt, då tiken kan vara riktigt jäkla tjurig ibland. Första veckan var det irritationer och tjafs. 3 eller 4 gånger rök dem ihop. Nu har han varit här i 3 veckor och dem leker, sover och vilar tillsammans. Jag är noga med att dem äter på olika platser och får sina ben med avstånd för varandra. Jag märker att min tik verkligen uppskattar att han är här. Hon har liksom levt upp och det finns bara en annan hund hon leker ordentligt med och det är min kusins golden. Så visst var det en chansning att ta hit Arach men jag ångrar det absolut inte då han tillför så himla mycket till vår flock. ## Comment 10 Author: [Borttaget] Jag har bara en hund, men när jag hälsar på min mamma som har det gått jättebra. Dock är jag noga med att säga till mammas hund när han leker för våldsamt och säga till Nellie när hon vaktar för mycket över leksaker och liknande. För mig är det självklart att gå emellan och säga ifrån mot betende jag inte tycker är acceptabla mot varandra. Nu är båda hundarna väldigt lyhörda och lyssnar direkt när man säger till :) ## Comment 11 Author: Vattnadal Hundarna bör vara lika, dvs uppskatta samma lekar od, för att trivas ihop. Sen får de inte vara FÖR lika. 2 som tar på sig samma roll råkar lätt i lven på varandra, och vissa spelar det ingen roll om man har tummen i ögat på jämt, de ryker ändå ihop. Har man en tik som är av mamma-typen, som gärna uppfostrar och styr, så är det dumt att skaffa en till. Låt dem komplettera varandra, istället för att konkurrera. En larmare kan behöva en vaktare, en osäker kan behöva en lugn och trygg osv. Om man skaffar en valp är chansen större att den tar en annan roll än den upptagna. Är de av olika kön brukar det oxå gå bättre. Sen kan man ju jobba på att de intre ska ha stort resursförsvar och lära dem att både acceptera andra nära privata zooner, och att de faktiskt får vara ifred när de vill. ## Comment 12 Author: Zabina Spännande att höra hur det fungerar för er! Jag tror ibland att det bara är jag som är löjlig. Jag har någon idé om att hundar ska kunna äta, dricka och gosa tillsammans (väldigt överdrivet ![Tungan ute](http://hundar.ifokus.se/js/lib/tiny_mce/plugins/emotions/img/smiley-tongue-out.gif "Tungan ute")). Min hund har som sagt aldrig varit i slagsmål, utan det han håller på med är mer lite småtjaft. Tror han känner sig trängd i vissa situationer, och som jag skrev innan så tror jag han upplever situationen för stimmig om den andra hunden får busryck! Kommer en hund springande i full fart förbi honom så är han gärna där och trycker till. Ganska ofta blir den andra hunden irriterad och börjar bjäbba tillbaka. Helt klart är att nästa hund blir en tik och det blir förmodligen en valp. ## Comment 13 Author: Ketang Jag har haft två eller fler hundar sen väldigt många år tillbaka och vissa har bråkat ibland medans andra aldrig har gjort det. Jag tror inte att det handlar så mycket om fostran utan om hur individerna passar ihop. Man kan styra två hundar så att dom inte kommer åt att bråka med varandra. Men spänningar kan fortfarande finnas om det verkligen inte fungerar mellan dessa hundar. Och då kan det smälla rejält när man inte ser upp. Förra året hade jag två hundar och gjorde misstaget att skaffa en tredje. Det gick åt skogen och en av hundarna fick flytta för sin egen skull. Det är det bästa beslut jag fattat! Han trivs mycket bättre som ensam hund hos ett par som är pensionärer! ## Comment 14 Author: fidojunior Mina två började ryka ihop helt plötsligt för två år sedan. Den ena är 9 år och den andra 5 år, båda killar. De brukade fästa blicken i varandra, skaka, morra och sen hoppa på varandra men det blev aldrig några bett eller skador (om inte jag kom med handen emellan) så de gjorde aldrig illa varandra. Fick lite hjälp och hade kastreringschip på dem båda och det har nog hjälpt lite för nu bråkar de väldigt sällan. Vi brukar ha de separerade hemma men ute, om de är ensamma hemma eller bara är med min bror hemma så går det hur bra som helst. De kan vara i samma rum om de är fokuserade på något t.ex. om man håller på med tricks eller låter de söka efter något. Det är när de inte har något att göra som de kan ryka ihop om de är tillsammans. ## Comment 15 Author: jollycox #5 Vi har tre hundar, två kastrerade tikar(den ena nykastrerad) och en hane. Hanen och den nykastrerade tiken går bra, hanen är överst i rang och tiken ger sig. Den äldsta kastrerade tiken går inte ihop med någon av dom andra två, det tar 10sekunder från att dom sett varandra så har dom bitit fast i varandra.. så dom är alltid separerade från den äldsta tiken. Utomhus går bra, tikarna kan busa utan problem då. ## Comment 16 Author: [Borttaget] För mig är prio 1 att hundarna fungerar om jag ska ha mer än en hund. Vi hade okastrerad hane till han var 6 år och köpte sedan min tik. Hon är nu fyra och han har precis gått bort. De fungerade kanon tillsammans. I början satte han dock några regler men det var aldrig några problem. I skrivande stund har jag en tik här hemma på prov för att se om hon fungerar med min nuvarande tjej. Det går över förväntan och de klickar väldigt bra. Hur kär jag än skulle bli i denna nya hund skulle jag Aldrig köpa henne om min nuvarande hund inte accepterar henne. Men jag verkar slippa det bekymret :) ## Comment 17 Author: Maliiin Vi har 2 stycken som är rätt unga båda två. En jämtetik på 1 år och 5 månader och en boerboeltik på 9 månader. Den lilla har varit tuff sedan hon kom hem. Men när hon var valp visade hon det mest när hon var trött. Morrade om den stora kom för nära och ville leka o.s.v. Med tiden så har hon blivit tuffare och tuffare mot jämten. Ben och så har inte varit att tänka på. Då har det blivit slagsmål direkt. Jämten vill allt annat än bråka. Hon viker sig för minsta lilla. Vilket har triggat minstingen. Så ibland har det varit riktiga krig här! Men nu har jämten tuffat på sig lite och så fort den lilla börjar ge sig på henne så säger hon ifrån. Då ger boerboeln med sig och går undan. Så nu har det fungerat riktigt bra. Den lilla är nu på väg att börja löpa verkar det som. Så vi vet ju inte vad som händer. Men vi får ta en dag i taget! Förhoppningsvis blir det inte alltför allvarligt. Eller ja, vi hoppas ju så klart på att det ska fortsätta vara lugnt. Men vi får se helt enkelt :) ## Comment 18 Author: Chilli10 #11 ja, det är ju bäst så. Men om man köper en valp kan det ju vara ganska så svårt att förutse.? ## Comment 19 Author: [Borttaget] #12 jag tycker inte det låter överdrivet, det är underbart att se hundarna gosa osv ihop. Det är dock viktigt att fundera på vilken hund som passar till din nuvarande. tex vet jag att min tik inte uppskattar valpar, så det var aldrig på tanken att skaffa en för ung hund. nu när vi har en temporär fostervalp märker jag att det var rätt beslut, många bra tips i tråden tycker jag. fundera över vilka hundar din går bra med och leta efter en sådan ![Glad](http://hundar.ifokus.se/js/lib/tiny_mce/plugins/emotions/img/smiley-smile.gif "Glad") Att han reagerar så som du skriver mot andra hundar tror jag inte du behöver oroa dig för, då han kommer känna den nya hunden bättre än de han möter. det är bara ett sätt att säga ifrån, och det kommer nya hunden lära sig snabbt ![Glad](http://hundar.ifokus.se/js/lib/tiny_mce/plugins/emotions/img/smiley-smile.gif "Glad") ## Comment 20 Author: Zabina #19 Ja visst är det härligt att se när dom verkligen trivs ihop! Min vovve har som sagt många kompisar och träffar mycket hundar överlag. Han ligger gärna i närheten, i samma soffa och så, men det är inte mycket till mys precis ![Glad](http://hundar.ifokus.se/js/lib/tiny_mce/plugins/emotions/img/smiley-smile.gif "Glad") Annars tycker jag att han fungerar bäst med lugna tikar. Däremot blir det inte mycket lek, utan han bryr sig inte mycket om dom helt enkelt. Kanske är det en övningssak också? Han är inte så bra på att läsa hundspråket... ## Comment 21 Author: [Borttaget] Jag skulle aldrig utsätta mina hundar genom att ha 2 stycken som inte går ihop! Vilken stress både för mig och mina hundar! Har 2 hundar nu hemma min sheltie tik och min sambos collie hane dom funkar kanon visst kan min tik säga i från när han försöker sno hennes mat men mer än så blir det inte utan en lite grimas och sedan är det okej igen! Dom busar och myser och funkar toppen bra ihop! ## Comment 22 Author: Zabina #21 Åh, vilka godingar! Nej jag håller med, skulle också ha svårt att leva ihop med hundar som inte kommer övverens. Det var fruktansvärt påfrestande när jag bodde hemma och våra tikar slogs. Men, vad är okej då? Jag tycker det är så svårt att avgöra vad som är "normalt" och vad som inte är det. Jag tar ett exempel från hur min hund kan vara; Jag har min och en till hund här hemma, någon ringer på dörren och jag släpper in personen. När hundarna ska hälsa på personen hoppar den andra hunden på personen och min hund hoppar upp och nafsar till den i örat eller nacken. Antar att det är för att det blir stimmigt, för det spelar ingen roll om min hund känner personen ifråga eller inte. Hade det bara vart när någon annan hund var i närheten av matte eller husse hade det kanske rört sig om "svartsjuka" eller vaktande. Men så ör det alltså inte.   Samma sak om någon är med sin hund hos oss och börjar busa med sin hund. Då är min snabbt framme och skäller och springer omkring. Ibland nyper han till den andra i sidan eller vart han kommer åt. Annars kan han ligga och äta ben hyfsat nära andra hundar. Han försöker aldrig ta någon annans mat utan väntar snällt tills den andre är färdig. Han vaktar sin favvopinne ibland, och ibland inte. Det har aldrig varit några problem att gå koppelpromenader med andra hundar, de kan gå jättenära varandra. ## Comment 23 Author: [Borttaget] Så gör min hane ibland mot tiken om hon blir stirrig. Han korrigerar henne med ett litet nyp i nacken (inget som gör ont, utan tar hennes uppmärksamhet från det som stressar henne). Ibland är det tacksamt, tex om jag är stressad så blir tiken det också, och då går han in och lugnar henne. Det är en övervägning man får göra från fall till fall om man accepterar det eller inte. Mitt förslag är att se till att hund nr 2 är en undergiven hund som accepterar dessa korrigeringar, eftersom det låter som om han är en ledare. Jag kan ju ha fel, men det låter så. Sen ser det också ofta värre ut än vad det är. När mina leker går det vilt till och ibland har det blivit lite hårda tacklingar, men ingenting aggressivt. På bilden är mina hundar mitt i leken, tänderna i högsta hugg. Kan se vilt ut, men det är som sagt bara lek. ## Comment 24 Author: Chilli10 #21 Lite häftigt att ha en Collie och en Shelite =) ## Comment 25 Author: Zabina #23 Det roliga är att om min vovve får chansen så är det han som hoppar på folk, som lätt går upp i stress och som har en del jobbiga beteenden. Det känns lite konstigt om han korrigerar andra hundar som beter sig på det sättet han brukar göra. Men det kan säkert vara så! Det är nog som du skriver, att det ibland ser värre ut än vad det är. Jag har aldrig sett en enda liten skråma på varken min eller andras hundar efter såna situationer. Alla hundar han träffat hittills (förutom en) har lyssnat på hans "tillsägelser". I nästa stund kan det vara han som blir tillsagt och går undan. Tycker det är svårt att läsa av dom ibland. Det går så vansinnigt fort! En hund har det blivit lite mer tjafs med. Det slutade med att han backade undan, han var från början lite rädd för henne pga att hon var väldigt framfusig. ## Comment 26 Author: [Borttaget] #24 haha joo dessutom var det ju inte direkt planerat haha :) eftersom sambon hade honom sedan tidigare ! Det roligast är dock komentarerna åhhh en collie och hennes valp ! Min sheltie är snart 2 år och tik hans colle är en hane på 1 år :) ## Comment 27 Author: Chilli10 #26 Haha, kan tänka mig det ;D Måste ju ändå synas att hon inte är ngn valp, även för ett otränat öga :P ## Comment 28 Author: [Borttaget] #27 tydligen inte rätt vanlig komentar haha :D sorry för ot :P ## Comment 29 Author: [Borttaget] jag växte upp med greyhound och whippet... vi fick ständigt höra "å så sött mamma och valp" och båda var dessutom hannar... ## Comment 30 Author: [Borttaget] #25 ja min hane korrigerar ibland och gör samma "fel" direkt efteråt! Knäppisar är de ibland ![Glad](http://hundar.ifokus.se/js/lib/tiny_mce/plugins/emotions/img/smiley-smile.gif "Glad") I början behövde jag vara väldigt noga med att antingen gosar ingen eller så gosar båda, så det inte blev något tävlande för gos. Det var väldigt bra i längden, nu bryr de sig inte om att tävla om min uppmärksamhet. Att det går snabbt märkte jag så sent som ikväll. De var i parken och lekte. Min sambo är en riktig hönspappa till vår tik och blev helt förtvivlad att hon låg under hanen i nån sorts hundversion av grovhångel haha! Men sen sa jag åt honom att titta noga. Och se där, tiken la sig sekunden innan han var över henne, dvs hon ville själv ligga där och sprattla som en uppvänd skalbagge. Det är bara att titta noga och länge och så ser man dessa små saker som betyder oh så mycket. För går sambon in där och bryter är det klart att leken är över... Att ha två hundar är verkligen underbart, och jag kommer nog aldrig mer ha bara en hund. Dock är det viktigt att kemin passar så man slipper risker för den första hunden, och att man har som prio 1 att hund nummer 2 ska passa med nr 1, oavsett vad man själv vill ha. Nog kan man få det att fungera, men jag tror det förenklar för alla parter om man har den tanken hos sig genom hela sökandet av sin andra hund. ## Comment 31 Author: Zabina #30 Jag har fått göra lite så när jag har fler hundar här. Om båda kommer till mig och samtidigt är snälla mot varandra så gosar jag med båda. Annars åker de ner! Jag har endel bekanta med fler än en hund, tror jag skulle behöva åka och titta på hur de beter sig mot varandra. Det är nog perspektiv jag behöver! Min vovve brukar göra ganska många tappra försök till att starta lek. Han liksom kastar sig över den andra hunden och trycker till med nosen, ibland biter han tag i örat. När ingenting fungerar så lägger han sig på rygg, så långt under den andra hunden han kan och sprattlar med bakbenen och håller på! Det ser väldigt roligt ut!