# Blir så irriterad Author: The_man Blir så irriterad på alla som klagar över hur felbehandlade deras djur blivit hos veterinären men ändå väljer att inte anmäla. Kan inte förstå poängen. Det bästa borde ju vara att anmäla dels så slipper andra djurägare vara med om samma sak och dels så får veterinären en chans att rentvå sig ifall det visar sig att denne inte har felbehandlat. Min sambo får ju veterinärtidningen så jag har läst mycket av sånt och i flesta fallen frias veterinären men som sagt bättre att anmäla istället för att bara gnälla.. ## Comment 1 Author: Stj3rnfallet Min syster anmälde veterinären här för att hon felbehandlade djuret och henne.. Men jag vet inte om ngt har åtgärdats eller så.. Men hon anmälde henne iaf, så alla gnäller faktiskt inte utan att göra ngt åt det! ## Comment 2 Author: The_man Nej jag har inte påstott att ALLA gör det men jag blir irriterad på alla SOM gör det. Jag syftade inte på något inlägg här utan snarare på händelser man hör om IRL. Som jag skrev så gynnar det ju ingen. Bra att du anmälde ditt fall, skulle vara intressant ifall du vill berätta hur det går. Man hör mycket rykte nämligen om än den ena veterinärenkliniken och än den andra hur mycket felbehandlingar där sker, till sist vet man inte vad man ska tro, ifall alla fall av misstänkta felbehandlingar hade anmälts så hade ryktena lättare försvunnit och ren fakta kommit fram och därmed hade färre riskerat att bli felbehandlade. ## Comment 3 Author: TinaH Men är inte det lite typiskt "svenskt" ...![Fundersam](../tiny_mce/plugins/emotions/images/smiley-undecided.gif) Jag menar , att vi gnäller gärna, än att göra något radikalt av det? Men jag är en sådan, att jag kan inte hålla truten (som ni kanske vet ...\*S\*) utan jag talar rakt ut oh ringer upp bolagen eller läkrae/vetar eller vad det nu kan vara, för att göra en dialog och snacka igenom det som jag tycker är konstigt och fel. Ger dem sig inte när jag är klar med samtalet....så går jag vidare med ämnet.....men oftast så brukar det lösa sig till det possetiva!![Glad](../tiny_mce/plugins/emotions/images/smiley-smile.gif) ## Comment 4 Author: Missy #3 Låter som ett bra sätt tycker jag! ## Comment 5 Author: TinaH missy tackar o niger ![Flört](../tiny_mce/plugins/emotions/images/smiley-wink.gif) ## Comment 6 Author: Faxlin Ja, varför anmäler man inte? Kanske orkar man inte mitt i alla sorg. En felbehandling kan kosta ens vän livet. Inte lätt att orka alla gånger då. ## Comment 7 Author: Celia Nej, man orkar inte om man mister någon - för det finns ingenting som kan göra att vännen kommer tillbaka :( ## Comment 8 Author: The_man Nej det är tråkigt, för det får tyvärr konsekvenser, men visst jag kan förstå att det kan vara tufft ifall djuret har dött men det är många fall där djuret INTE dött och det anses vara felbehandling ändå. Sen är det ju samma sak, ska man låta bli att obducera bara för man tycker det är jobbigt att djuret dött? Man måste ju ändå förstå¨vikten av detta. ## Comment 9 Author: TinaH mom man då när man har lust och  ork och ta tagi saker efter sin felbehandling av tex veten som ledde till döden, har orken och kraften att ta tag i det...då är det nästan försent..... Så har man inte allt klart för sig lite har suddats bort... Jag skulle nog vilj objucera om mitt djur har dött, om jag misstänker felbehandling, men det är svårt steg och ta, för skulle det inte vara nått, då har nån skurigt i min pälskling helt i onödan och stört han i sin frid....mm...svårt steg.... ## Comment 10 Author: Celia #8 - Nej, obducera ska man alltid göra! Jag har inte råkat ut för någon felbehandling, så jag vet inte hur jag hade gått tillväga i ett sådant fall. Vi har använt samma veterinär sedan 1994 och är supernöjda. Han lyssnar på ägarna! Men i ett akutskede var vi så illa tvungna att vända oss till ett stort djursjukhus - och där förlorade vi en katt under en operation. Då orkade jag inte bråka :( ## Comment 11 Author: Faxlin #8: Jag kan berätta att det inte direkt är samma sak. Kan också berätta att det inte alltid behövs en obduktion för att fastställa vad hunden har lidit för skada på grund av felbehandling. Ett exempel: En familj med kraftig förkylning och nästäppa. Alltså ingen luktkänsla över huvudtaget. denna familj får besök av icke influensa drabbade personer som påpekar en illa lukt hemma hos dem. Lukten eftersöks var den kommer ifrån. Lukten kommer sig från ett gipsat hundben. Ägaren ringer den vårdande djursjukhuset berättar exakt vad som hänt. Får svaret, nej ni behöver inte komma in. Hunden ska ha sitt gips tre veckor till. det är ingen fara. Ägaren försöker kräva få komma in med hunden till djursjukhuset för att de ska kolla upp det i alla fall. Då beskrivningen av lukten från bekantan var död och förruttnelse. Svaret fortfarande NEJ, det behövs verkligen inte. Ägaren ledsnar ringer ett annat djursjukhus, förklarar även där precis vad som hänt och får en tid morgonen efter för en omläggning av gipset. Ägaren åker med hunden till djursjukhuset. Gipset klipps bort. Och nu spelar det ingen roll hur dåligt luktstinne den sjuka ägaren har. Lukten är kväljande. Veterinären konstaterar kallbrand i hela benet. Skäller på ägaren över att hunden gått för länge med gips. Ägaren tar fram alla papper från föregående djursjukhus och veterinären inser att ägaren har rätt. De har på föregående djursjukhus satt 2 månader för lång gipstid på hunden. Den tid som enligt det andra djursjukhuset det var tre veckor kvar på. Hunden har således gått gipsat 5 veckor för länge. Benet var dött och hade börjat ruttna. När veterinären tog lätt på pälsen ramlade det bort ruttet kött. Ägaren då i 9 månaden höll på och svimma. Men tog trotts allt beslutet att låta sin hund somna in. Någon obduktion gjordes inte. Detta anmäldes aldrig. Ägaren mådde för dåligt. Så kom inte och säg att det är så enkelt. Allt är inte svart och vitt. Mvh Åsa ## Comment 12 Author: Celia Usch vilken hemsk händelse ÅsaF :( Stackars hund och stackars ägare. Nej, i sådana självklara fall ska man inte behöva obducera. Det är bara när man inte har någon susning om vad som har hänt. ## Comment 13 Author: Missy Jag upplever det inte som att #8 menar att man ska obducera för att få reda på om det är felbehandling det gäller.. När jag läser hans inlägg får jag känslan av att han bra drar en parallel. Jag kan känna att man kan se lite likheter i det här med att inte obducera och inte anmäla,(Vet man vad hunden dog av, tex man ser att den blir överkörd osv behövs givetvis inte obduktion) I båda fallen så hjälper man andra genom att obducera resp. anmäla. Vet inte hur jag hade klarat av att inte anmäla om jag hade haft ett djur som hade blivit felbehandlat och sedan den veterinären felbehandlat ett djur igen och man hade vetat att man kanske kunde förhindrat detta..Sånt händer verkligen tyvärr..Samma med obduktion, det är verkligen viktigt att göra detta ifall man inte till 100% vet vad djuret avled av. Det handlar inte om att man får tillbaka det döda djuret men man kan hindra att någon annan hamnar i samma position och för min del är detta värt det. Jag har full förståelse för att man inte känner för att ge sig in i några strider när man precis har förlorat sitt allra käraste i världen men jag anser att man har en skyldighet att göra detta. Orkar man inte själv så kanske någon annan i familjen som inte hade lika starka band till djuret kan hjälpa till. Sen är ovissheten alltid värre, jag anser att man får mer lugn i själven när man vet vad ens älskling dog av. På samma sätt känns det bra att veta att ens lilla vän inte dog av felbehandling utan att det faktiskt var något oväntat som hände som ingen kunde rå över. Eller ifall det nu skulle vara felbehandling så vet man vartfall att man hindrade det från att hända igen. #0 Jätteintressant att du tar upp detta! Hoppas jag inte tagit orden ur munnen på dig. Har jag missförstått dig så får du säga till. ## Comment 14 Author: Faxlin #12: Det var vidrigt. Och det här var faktiskt en händelse som hände för 11 år sedan. Men den framkallar mardrömmar fortfarande.