# Hund som juckar Author: Kristallkronan Jag har två hanhundar (en på strax över 2 år och den andra 6 mån) och en katt varav hundarna juckar på varandra lite till och från. Men katten är dem helt besatta av, nästan alla timmar de är vakna på dygnet så springer dem efter katten och hoppar på den. Jag försöker säga till varje gång men en sekund senare är dem på honom och juckar igen. Om de inte når honom så sitter den ena hunden och tittar på honom och gnyr för att han inte kan komma åt honom. Jag vet inte vad jag ska göra. De går ju inte att begränsa dem eftersom katten går och hoppar ju överallt. Katten har även väldigt mycket tålamod, han sitter oftast bara still där när de juckar, ibland får han nog och försöker slå till dem men de gör ingen skillnad. Katten har massa ställen den kan komma undan på men väljer ändå att oftast vara på en nivå där de kommer år honom. ## Comment 1 Author: [Borttaget] Jag skulle rekommendera kasterering. ## Comment 2 Author: JoannaLi Stressöverslag skulle jag säga. En stor anledning för min del är att båda hundarna gör det = en överlag väldigt stressad situation.  Framförallt, avled och stressdämpa när de juckar. Se över stimulanssituationen, behöver de mer, mindre, mer riktad aktivering? Eventuellt kan MaxRelax + Adaptil Uttag vara en bra idé, om det inte räcker med de första två stegen, var dock beredd på att det tar ett bra tag innan man ser effekt av sådana medel. ## Comment 3 Author: taxarärbäst 1# kastrering hjälper ibland inte tyvärr ## Comment 4 Author: Fisherling Ignorera #1. Kastrering är en "quick-fix" som lika gärna kan göra mer skada än nytta. Och när det gäller så befästa beteenden så behöver det inte hjälpa alls, utan man riskerar att bara få negativa effekter. (Viktökning, nya eller ökade rädslor, tappad livslust, blir offer för andra hundar som tycker att hunden är ett "det" och kan köras med, pälskvantiteten ökar medan kvaliteten sänks, inkontinens är vanligare än man tror) 2 år och 6 månader är **skitjobbiga** åldrar med hanhundar. Det är den åldern som hamnar på blocket mer än alla andra när det kommer till hanhundar. Att dessutom ha två blir extra jobbigt, då kan de trigga igång varandra. Den äldre lär den yngre och det blir en ond spiral av överslag och inlärt beteende. Hur ser aktiveringen ut? Vad är det för raser? ## Comment 5 Author: [Borttaget] #4 Jag har läst många exempel på hur kastrering har löst problem, men som du säger kan det absolut också bli värre. ## Comment 6 Author: Fisherling #5 Då förstår jag ännu mindre varför du föreslår det som första lösning. ## Comment 7 Author: [Borttaget] #6 Då jag har en vän som har varit i en sådan situation så har kastrering varit lösningen. Det bästa är ju att kontakta veterinär? Det kan ju bero på massa saker. ## Comment 8 Author: Fisherling #7 Men du förstår väl själv att du inte kan använda ett fall som bas?  Om man hade en slant för varje gång någon tyckte att de ska ha en schäfer "för de kände en som hade en schäfer som sällskapshund och det gick jättebra", då skulle man ha en del. ## Comment 9 Author: Hornslandet Håller med, båda två är i en "jobbig" ålder.  Jag skulle försöka trötta ut dem mer med nån slags träning/aktivering. Även annars testa att separera dem inomhus om de håller på och triggar varandra. ## Comment 10 Author: [Borttaget] #8 Det finns flera fall där kastering har hjälpt. Men det behöver naturligtvis inte vara så precis som att trötta ut dem kanske inte hjälper. Hen kan ju testa att aktivera dem mycket mera och kontakta veterinär. ## Comment 11 Author: JoannaLi #10 Skillnaden mellan att aktivera mera först och kastrera först är att det ena går att ta tillbaka, vilket det andra definitivt inte gör? ## Comment 12 Author: [Borttaget] #11 Jag menade inte så, jag menade att hen kan testa att aktivera mera! Därefter kontakta veterinär ifall det inte hjälper och se vad veterinären rekommenderar. ## Comment 13 Author: JoannaLi #11 Det var inte riktigt det som stod i #1, men det du skriver i #12 håller jag mer med om. ## Comment 14 Author: [Borttaget] #13 Hade tänkt förklara lite mera vad jag menar men hann inte :) Kristallkronan hur går det? ## Comment 15 Author: Katti #7 Jag har väldigt svårt att förstå varför man skulle kontakta en veterinär för beteendeproblem. Vem kontaktar en beteendevetare när det gäller medicinska problem? Det är precis lika ologiskt. ## Comment 16 Author: [Borttaget] #15 Fast man kan ju kontakta en veterinär för rådgivning. ## Comment 17 Author: Katti Javisst, självklart. Rådgivning när det gäller skador och sjukdomar på djur. Det är veterinärer experter på! ## Comment 18 Author: [Borttaget] Fast man kan lika gärna kontakta veterinär som bas.Det gör man som man vill. ## Comment 19 Author: Fisherling #18 Nej, inte angående beteendeproblem. En veterinär lär inte yrka på annat än medicinska ingrepp, vilket inte passar när lösningen många gånger ligger inom ramen av uppfostran, träning och anpassning.  Veterinären kan det medicinska. Inte foderkunskap, inte beteendekunskap, inte genetik. Bara medicinskt. ## Comment 20 Author: [Borttaget] #19 Fast numera finns det väldigt kunniga veterinär inom beteendekunskap. ## Comment 21 Author: Frida B #19 jag känner många veterinärer som är kunniga inom det medicinska, foderrådgivning och beteendekunskap. Många. ## Comment 22 Author: Fisherling #21 Kul för dem. Det är inte det de är utbildade inom. Kanske har tagit extrakurser. ## Comment 23 Author: Katti Jag känner många instruktörer som är kunniga inom djursjukvård. Ändå varken kastrerar de eller opererar magomvridning. De syr inte ens ihop små sår. Nej, veterinärer är inte de man ska fråga om beteendeproblem. Det är helt enkelt inte deras grej. De tjänar sina pengar genom att göra ingrepp, så vad kommer de rekommendera? ## Comment 24 Author: [Borttaget] #22 Då är vi oense.  #23 Och nej veterinär kommer inte rekommendera Kastering ifall det var det du trodde. ## Comment 25 Author: Hornslandet #23 Nog för att jag håller med om att veterinärföretag gör vissa val för att tjäna mer pengar, men på en individuell nivå är 98% av alla veterinärer jag träffat väldigt vettiga människor som dessutom nästan alltid själva är hundägare. Har änsålänge inte träffat en enda veterinär som verkar villig att utsätta en hund för onödiga risker för att tjäna pengar (tex genom ingrepp). Om något, så tycker jag de är onödigt försiktiga ibland. ## Comment 26 Author: Frida B #22 hur kan du vara så säker på det? ## Comment 27 Author: taxarärbäst Kastrering hjälpte inte med min hunds juckande men jag kastrerade honom för epilepsi ## Comment 28 Author: Katti #24, då har du helt missuppfattat mig. Jag sitter inte här och tror, utan tyvärr **vet** jag att allt för många veteinärer gör så. Har flera exempel på valpköpare som varit hos veterinären för 12-veckorssprutan och då vill veterinären boka in en tid för kastrering "om några månader, innan unghundsproblemen börjar". Självklart gäller det inte alla veterinärer, men att de rekommenderar dyra och förebyggande ingrepp blev oerhört mycket vanligare i samma veva som riskkapitalbolag  köpte upp de flesta djursjukhusen. Även att de framhärdar att all mat man kan tänkas ge sin hund som inte är köpt hos dem är oerhört skadlig... ## Comment 29 Author: [Borttaget] Det kan också vara dominans. De skall testa vem som är högst i rang, där kommer även katten in i bilden. Du kan ju alltid be veterinären att testa kemisk kastrering. För min del tycker jag att hundar ska kastreras/sterilieras om de inte ska vara avelshundar. ## Comment 30 Author: JoannaLi #29 rang funkar inte så. Det är inte en som bestämmer permanent, och det existerar inte rang mellan arter. I situationer med begränsade resurser kan man möjligtvis prata om rang i den specifika situationen, men rang bestäms i den situation av individen som viker undan av fri vilja, inte av några typer av aggressionshandlingar av den "dominanta", och därför kan man lika gärna kalla det "företräde i situation x" eftersom att termen rang är så enormt missbrukad. Primär källa: David Mech, - 99. ## Comment 31 Author: [Borttaget] Jo de rider på varandra i dominanas, den lilla försöker att försiktigt testa sig fram vad han kan göra. Det finns ingen flockledare som blir automatisk, eller för alltid, utan de yngre försöker hela tiden att ta över ledaren för flocken. ## Comment 32 Author: Elsis matte #31 Det där är verkligen gammal skåpmat. Modern forskning har inte kunnat hitta rangordning bland hundar i den mening man talade om rang förut. Hundar är generellt inte ute efter att "stiga i rang" vare sig mot oss eller varandra. Absolut finns det en maktaspekt i hundrelationer, liksom mellan människor, men det är inte samma sak som rigida rangskalor. Dessutom är det helt olika saker att ha företräde till en resurs och att ha en ledarroll för en grupp. ## Comment 33 Author: Lona Ni kan ignorera Demeters svar, hon är/var ett skitsnackande troll som är bannad från ifokus. ## Comment 34 Author: Fågelhundsmatte #31 Nope, nej, du har fel. Träffade Per Jensen för ett par veckor sedan, han gjorde upp med den här eviga missuppfattade dominansen i en artikel från 1983 (!) Jag frågade om han inte blev less på folk med din okunskaper. Less på att förklara för 117:e gången att den inte existerar dominans artöverskridande. Men han svarade glatt att han skulle bli droppen som urholkade stenen. Läs artikeln, finns på nätet. ## Comment 35 Author: Draken Tänkte först, när jag såg inlägget, att det var en dominanshandling.  Men när nu båda håller på, så tror jag nog snarare (som skrivet ovan) att det är ett stresspåslag. Kastrering var det någon som skrev, nja det är en quickfix (som också är skrivet ovan). Det kan fungera, men det kan lika gärna gå åt andra hållet. Eftersom båda hundarna är såpass intensiva, så borde du nog hellre komma underfund om den underliggande orsaken till juckandet. Det blir jättejobbig både för hundarna, katten och dig om det fortsätter. ## Comment 36 Author: hemul Tycker det verkar som katten gillar det. 😃