# Kan vi skaffa hund?
Author: Eelliiee

Jag är 13 år och vill jättegärna ha en hund. Jag vet vilket jobb det är osv. Min mamma tycker att det är för mycket jobb och min pappa vill ha hund. De är sepparerade och hade förslaget att den följer med mig och min lillasyster varannan vecka. Hur länge får hunden vara hemma själv? Vill ha en cavalier. Går i skolan ca 8–15 och har kort lunch. Pappa jobbar på lite olika jobb med olika tider men brukar jobba mån-ons. Mamma jobbar dagtid. Är det möjligt för oss att ha hund? Har velat ha det hela mitt liv och blev helt paff av några som vi var hos som hade en väldigt söt och snäll cavalier som bara ville sitta i knät på mig.

## Comment 1
Author: [Borttaget]

Nej. Så länge du bor hemma och din mamma vill inte ha hund är det att respektera. Man måste ensamhetsträna hunden

## Comment 2
Author: Covfefe

Enligt lag ska en hund rastas minst var sjätte timme. Tyvärr, om din mamma inte vill ha hund är det ingen bra idé att skaffa en. Hon har nämligen det juridiska ansvaret, och det verkar inte vara ett ansvar hon är villig att ta.

## Comment 3
Author: Annette

Nej. Den får vara ensam alldeles för länge och din mamma vill inte.

## Comment 4
Author: Rafflan

Det blir ju problematiskt att ta med hunden fram och tillbaka om din mamma inte vill ha hund?   
då är ju det mest logiska att hunden bor hela tiden hos din pappa och han tar hand om den, och då ingen verkar kunna rasta hunden när ni är i skolan/jobbar behöver ni nog ha hunden på hunddagis.  
  
Så det ni måste kolla på är: har ni råd med hunddagis? har ni råd med övriga kostnader? är din pappa beredd att ta allt ansvar och lägga ner den tid en hund kräver?

## Comment 5
Author: Eelliiee

Min mamma gillar hundar liksom, så om man hittar en bra lösning så är hon med på det. Hur gör ni som har hund? Går ni hem på luncherna och rastar? För är det för lång tid att lämna hunden mellan 8-15 ungefär?

## Comment 6
Author: Annette

Det är för länge att lämna en hund 8-15.

I vår familj arbetar vi olika tider så det är aldrig några problem med hundrastningen. Hade det varit det hade vi inte kunnat skaffa hund.

## Comment 7
Author: Covfefe

Hjälps åt mellan familj och vänner att passa varandras hundar. Jobbar olika tider. Lämnar på hunddagis. Det alternativ som passat oss och hundarna bäst för tillfället.

## Comment 8
Author: [Borttaget]

Men seriöst? Din mamma gillar hundar men vill inte ha den! Thats It

## Comment 9
Author: Sugar Mist

#2 Vart har du det? Vad jag fattat det som är det rekommenderat och man bör göra det, men jag har aldrig sett eller hört om någon lag om det.   
Är uppriktigt nyfiken :)

## Comment 10
Author: T14

Finns väl ingen anledning att vara otrevlig? Många av oss har väl drömt om hund sedan vi lärde oss gå, och därför borde man kunna förstå den längtan som TS känner. Dock håller jag med om att det kan bli svårt med arbetstiderna. Hunddagis eller hundmatte kan ju fungera, men går på ca 2000 per månad. Diskutera med föräldrarna hur ni skulle kunna lösa det. Men ja, det är många som jobbar 8-15 och har hund. Det gäller bara att pussla ihop vardagarna så att hunden inte blir ensam för länge. Man brukar säga max 5 timmar/dygn, även om man såklart helst vill att den ska slippa vara själv såpass länge. Lycka till! :)

## Comment 11
Author: hemul

#5 Som redan sagts så är det för länge. Vill bara tillägga att det inte enbart handlar om rastning. Tänkt dig själv om du satt inlåst i en lägenhet/ett hus hela dagen utan någon att prata med, utan att kunna läsa, titta på TV, lyssna på musik, kunna syssla med nån hobby eller ens göra dig nyttig och diska och städa. Låter det kul? Nä. Det tycker inte hundar heller. 😉

## Comment 12
Author: Drakellen

Alltså, inte för att vara sån men jag var helt redo för att ta hand om en hund SJÄLV när jag var 13 och nu när jag se tillbaka så inser jag att jag hade klarat det lika bra som jag gör nu som vuxen, så ni kan ju köra lite schysst mot TS, skruva ner gnället lite! Vi hade hade våran gammeltant hemma själv 9 - 15 på vardagar. Det funkade för oss så folk som kommer och säger att det aldrig går och att hunden lider hela tiden, vet uppenbarligen inte hur världen ser ut. Sen är det ju helt självklart att det inte går med vilken hund som helst och man måste ju ha en reservplan för hur man ska göra om hunden har separationsångest eller liknande. Föräldrarna måste gå med på det då man är omyndig som 13:åring men jag kan klart säga att min pappa inte gillade hundar när mina föräldrar och lillasyster köpte sin. Nu är han såklart Iris största fan och skulle dö för den lilla vovven. Hundar, som ni alla vet, har ju en tendens att stjäla folks hjärtan. Jag vet att jag kommer få sjukt mycket hat för denna komentar då många på Ifokus väldigt gärna häller en hink kallvatten på alla med åsikter som inte matchar sina egna, men det tänker jag ta för tycker inte det är okej att bascha ner ett barn på detta sätt på ett onlineforum.

## Comment 13
Author: Belzebubble

#12 Visst går det bra att skaffa en hund också och många hundar klarar av att vara hemma själv. Men varför ska det vara en utgångspunkt i hundägandet? Varför skaffa en hund som får sitta helt själv i flera timmar bara för att du önskar ha en? Precis som #11 säger, prova göra absolut ingenting 9-15... Ibland så önskar jag verkligen att människor inser att det är ingen rättighet att ha hund. Går det inte så går det inte. Själv fick jag en hund när jag var yngre trots att alla ville inte det. Slutade med att all ansvar gick på en 11 åring. Hunden var hemma själv länge också. Omplacerades mindre än 1 år senare när jag insåg att hon skulle aldrig få det bra hos oss då mina föräldrar tog inte ansvar. Så alla måste önska sig en hund och alla måste vara beredda att hjälpas åt. Man får bli av med många nöjen som kompisar, biokvällar osv. Föräldrarna får ta sitt ansvar också. Det kostar en hel del att ha hund. Och framför allt, skaffa inte hund enbart för att lämna den själv halva dagen. Försök lösa det med dagmatte, släktingar som hjälper till, hunddagis... Sen är det självklart att ibland går det inte och hunden får vara själv mer än man planerat men det ska inte vara ett utgångsläge.

## Comment 14
Author: [Borttaget]

#12 Tycker du det är snällt att låta en hund vara ensam mellan 8-15? Hur skulle du själv känna ifall du var ensam så länge?

## Comment 15
Author: Drakellen

#13 nej, det är sant, det är ingen rättighet, men jag tycker fortfarande att man kan skruva ner tonen lite och vara en aning mer neutral bör ett barn ställer en sådan fråga. Jag hade blivit totalt krossad av de svar som TS fick om jag ställde en sådan fråga med sådana svar när jag var 13. #14 min hund (som vi egentligen var fodervärdar åt under lång tid) var 14 år och var enbart aktiv på eftermiddag och kväll. Hon sov från morgon till eftermiddag oavsett om vi var hemma eller inte, vardag som helg (jag hade kamera uppe när hon var ensam så att jag kunde se vad hon haft för sig) och jag tryckte på att det fungerade för oss. Vi hade även en reservplan ifall hon skulle visa symptom på separationsångest men det behövdes inte då hon sov hos personen som skulle agera dagmatte också. Vår vardag fungerar inte för alla, men jag tycker att du kan tro på mig när jag säger att det funkade för oss, för den hunden var det viktigaste i hela mitt liv när hon fanns (hon är inte hos oss längre) och jag skulle aldrig tagit ett beslut som jag trodde var skadligt för henne.

## Comment 16
Author: Lord Vulcan

#12 Min pappa tyckte det var onödigt med hund, men när den väl var hemma, kunde han oxå dö för den. Han grät mest när den gick bort. Varför inte prova en hund på foder med möjlighet att köpa, om det fungerar?:)

## Comment 17
Author: Maria

Jag fick själv min första hund när jag var 12 år efter mycket längtan och tjat. Jag kan förstå TS längtan.

i TS fall så skulle jag ta diskussionen med pappan som uppenbarligen kan tänka sig en hund och så får hunden bo där.

Man måste kunna lösa det med hundvakt på något sätt de dagarna pappan jobbar men annars så ser jag inga problem.

## Comment 18
Author: [Borttaget]

Oj vad jag tjata om egen häst i din ålder ;) Jag fick sen en chans att köpa ett föl av en bekant på avbetalning samt "hjälpa med annat" som betalning för hushålla med box,halm,hö kraftfoder köpte jag själv. Jag var då 16 år jag jobbade med rida/köra in ponnys samt fick hjälpa "problem ponnys" det vill säga ponny med hjärna som satte ryttaren i arbete 🤫😉 

När jag läser hur läget är så nej vänta med hund eller om ni löser det med att ha hunddagis/hundvakt dagtid. Sen är de så att din mamma har lite och säga till jag tycker att din mamma och pappa bör samtala om detta och sen ge er beslutet om ni kan ha hund eller inte.

## Comment 19
Author: Herveaux

Det är en sak jag inte riktigt får ihop i #0.  
Om dina föräldrar är separerade och din pappa vill ha hund - varför skaffar han då inte hund utan att dra in din mamma i hundköpet?   
  
Bor dina föräldrar långt ifrån varandra eller ganska nära i samma stad?  
Tänkte att det kan vara meckigt (och dyrt!) att ha flera olika dagmattar/hussar eller hunddagis för hunden dom olika veckorna.  
  
Om dina föräldrar bestämmer sig för att skaffa hund så be dom att noga gå igenom vem som ska stå för vilka kostnader osv.   
Hundar, spec. valpar och unghundar, kan hitta på bus och tugga sönder saker och det kan bli en kostsam historia. Samma sak om hunden blir sjuk eller skadad - vem står för veterinärkostnaderna?

## Comment 20
Author: Rafflan

**#18** eftersom föräldrarna är separerade behöver pappan inte kolla med mamman, vill pappan skaffa hund och vet var det innebär är det bara för honom att göra det ;)

**#19** jag tycker inte det är smidigt eller bra att åka fram och tillbaka till 2 olika hem var annan vecka med en valp/unghund, och då mamman inte vill ha hunden är det ju bättre att hunden bor heltid hos pappan som trots allt verkar vilja ha hund :)

## Comment 21
Author: -Aida-

Tycker inte omständigheterna låter optimala. Det blir bättre för hunden om den får bo på ett och samma ställe. Det kan upplevas som väldigt stressigt att flytta runt, är den ensamtränad i ena hushållet så betyder det inte att den är det i nästa.

## Comment 22
Author: Herveaux

#20 Tycker inte jag heller, men är det något som brukar nå fram till vuxna så är det när saker kostar pengar...

## Comment 23
Author: [Borttaget]

20 nu ska hunden vara flexiboende då kmr hunden vara i mammans hus/lägenhet halva tiden. Så jag anser väl att hon har en del o tycka sitt om det iaf.

## Comment 24
Author: Rafflan

**#23** jag skrev tidigare att jag tyckte flexiboende inte är bra för en valp eller unghund utan bättre att hunden bor hos pappan heltid då han också vill ha hund :)

## Comment 25
Author: hemul

Nu tror jag iofs att TS har hoppat av tråden för länge sen, men jag vet inte om jag håller med om att ha två bostäder är ett problem. Jag levde så med en valp. Flyttade inte mellan två föräldrar utan mellan två städer, bodde i den ena, jobbade i den andra, hade bostäder i båda, så det blev lite hipp som happ om jag körde hem eller sov över. Plus att jag flyttade för gott i staden  där jag egentligen bodde när han var 9-10 månader. Hunden trivdes lika gott överallt. Han var ju med sin människa.

Med flytten var det lite lustigt. Jag flyttade nämligen till grannhuset, båda hörnhus i samma kvarter. Vi gick dagligen förbi gamla huset. Han aldrig ens tittade åt det. Man skulle ju tro att han skulle vilja in där då, komma hem, men icke.

## Comment 26
Author: Katti

#25, det är ju en helt annan sak. Din hund var med dig och ni flyttade tillsammans, Inget konstigt med det. Det är ju en helt annan sak om olika personer (vuxna) ska ha ansvaret olika veckor.

#16, att ha hund "på foder" är inte alls som att vara fodervärd åt en häst. Det är ett åtagande för hela hundens liv, där hela eller halva kostnaden för hunden betalas i form av att man upplåter den till säljaren/uppfödaren för avel. Jag tror det finns mycket få personer som skulle kunna tänka sig att låna ut en hund på prov på det sätt du tänker. Med all rätt!  
  
Till TS, tänk i första hand på vad du/ni kan ge en hund, och inte så mycket på vad den kan ge dig! Sätt dig in i hundens situation och vad den gör alla dygnets timmar så är det lättare att göra sig en bild av hur hundens liv kommer att se ut. Skaffar ni en valp så räkna inte med att den kan vara ensam mer än småstunder under det första året. Att någon går hem och rastar hunden på lunchen under en lång dag blir ofta väldigt stressande för alla inblandade. Hunden behöver sällskap och något att göra, att bara tömma blåsan räcker inte!  

Klura på hur man skulle kunna lösa det bra för alla inblandade!
