# Osäker eller bara ivrig?
Author: idamadelenemoren

Jag har en 9-månaders schäfer/rottweiler tik. Världens goaste tjej är hon, men när man är ute så får hon tuppjuck på andra hundar. Spelar ingen roll om dem går 2 meter bort eller 200 meter bort, hon blir ”galen”.. hon reser ragg, morrar, skäller, hoppar i kopplet mot hunden osv osv. Många betraktar henne som sjukt hotfull, vilket är jättetråkigt, plus att de är väldigt jobbigt att gå promenader då vi bor ganska centralt och de finns hundar bakom varje hörn. Skulle jag DÄREMOT släppa efter på kopplet i dem fall då motsvarande ägare säger att det är okej att hälsa, så slutar hon tvärt, lägger svansen mellan benen, kryper ihop och smyger fram för att hälsa. När hon väl hälsat blir hon glad och vill leka. Är hon osäker? Eller är hon egentligen bara ivrig på att hälsa och leka att det liksom slår över? Och har någon något tips på vad man kan göra för att träna bort? Hon har varit såhär sen hon va omkring 5-6 månader, och nu väger hon 30kg så det är en skapligt stark tjej att hålla tillbaka. Känns som jag testat de mesta. Godis för kontakt med mig, funkade första gången dem första godisarna, sen börjar hon. Sätta henne ner är inte ett alternativ för hon kastar sig iväg ändå. Fortsätta gå är problematiskt då hon kastar sig i kopplet mot andra hunden. De börjar bli påfrestande att hålla emot och nu börjar de bli halt oxå vilket gör att jag står ostadigare än vad hon gör. Jag är inte alls rädd för att hon skulle göra något mot någon annan hund, hon är inte aggressiv liksom, men de är tråkigt att andra hundägare ska ta omvägar för att dem tycker de är obehagligt, särskilt när dem har små hundar. Någon som har några kloka tips och trix? och kanske har något bra svar på vad det beror på? Även om det är svårt att veta på avstånd så att säga. Sedan hon var liten har två grannhundar gjort utfall mot henne sen dag 1, om de kan ha någon betydelse. Tacksam för svar och tankar från andra perspektiv :)

## Comment 1
Author: Vinternos

Min första hund var sådan, omplacering dock, hon var av rasen Rottweiler. Skvallerträning fungerade utmärkt på henne, hon visste helt enkelt inte vad som förväntades av henne vid hundmöten eftersom att man tidigare aldrig tränat detta. Dock kan jag tycka att du uppmuntrar beteendet genom att släppa fram henne, men det är bara min åsikt. Fokusera istället på kontakten mellan er och försök att möta hundar på ett avstånd som hon känner sig bekväm med.

## Comment 2
Author: JoannaLi

Jag tror att hon är osäker, definitivt, och jag tror att oron blir större varje gång kopplet släpps och hon "tvingas" hälsa, och att hon då känner att hon måste försvara sig än häftigare. För utfall är ju för det mesta ett uttryck om en önskan om större avstånd, till den andra hunden. 

Så jag hade slutat låta henne hälsa/leka med hundar, förutom eventuellt hundar som hon känner sig innan och inte visar några osäkerhetsbeteenden med, och så jobbat med skvaller och/eller BAT (googla BAT hund, kommer upp bra förklaringar) :)

## Comment 3
Author: hemul

_"Skulle jag DÄREMOT släppa efter på kopplet i dem fall då motsvarande ägare säger att det är okej att hälsa, så slutar hon tvärt, lägger svansen mellan benen, kryper ihop och smyger fram för att hälsa. När hon väl hälsat blir hon glad och vill leka."_

Tror också på osäker.  Och det du säger får mig att tänka på "Kommunikationsmetoden".  
http://apporthundskola.libsyn.com/3-naturliga-hundmten-med-kommunikationsmetoden

  
Fick en kompis att testa på sin hund som definitivt var osäker och rädd och gjorde hemska utfall mot både hundar och människor på promenaderna (varit slagen). Det funkade. Han blev mycket bättre. Teorin är att om man håller hunden i kort koppel så berövar man den möjligheten att utnyttja sitt kroppsspråk för att signalera att den är vänligt inställd, rädd eller vad det nu kan vara. Och då återstår bara anfall. Istället släpper man ut kopplet vid möten. Lämpligtvis är man då på mer än koppellängds avstånd... Om du orkar hålla hunden ifall försöket skulle misslyckas och han ändå gör utfall så kunde du testa. Funkade som sagt på kompisens hund, men första gångerna blev han så förvirrad av att vara "fri" att han bara stod där och sen knorrade kan lite efterråt för säkerhets skull. Men sen gick det finemang.😉

Tycker det låter väldigt troligt att detta skulle funka på din hund! Skillnaden mot vad du redan testat är väl att hundarna inte behöver hälsa. Du ger hunden långt koppel i ett tidigare skede så att säga, innan han går igång.

## Comment 4
Author: frijoh

Jag tror också att hon är osäker. Jag skulle ha försökt undvika hundmöten så gott det gick så att hon slipper bli så stressad ett tag, liksom bryta beteendet. För i hundens ögon är det ju en annan flock som hon möter och då kan vissa hundar försöka försvara sin egna flock, vilket kan vara väldigt stressande. Är vad jag har lärt mig :). Men sen kan man ju inte sluta rasta hunden liksom om du bor i ett hundtätt område, men kanske att du kan vända när du ser att en hund kommer och sen gå en annan väg eller något sånt. Och under tiden träna på hur du ska lösa det hela.

## Comment 5
Author: hemul

Förlåt att jag sa "han" om din hund. Ser ju nu att du skriver att det är en tik. 😉

## Comment 6
Author: StellaAG

Håller med tidigare kommentarer om att hon inte bör hälsa på andra hundar när ni promenerar, det brukar vattna sånt beteende, plus att ni nu i början kan försöka undvika nära hundmöten så mycket det bara går. Skvallerträning brukar funka jättebra, men då är det ju viktigt att man börjar på långt avstånd (så långt avstånd som hunden behöver). Jag använder inte klicker utan har lärt in Rätt som belöningsord, tycker det är så krångligt med godis, klicker och koppel ;)

Det är ju också ganska krävande raser i din hund, så det är ju viktigt med mental och fysisk aktivering.. Klövjeväska med lätta vikter, eller benmanchetter, kan ju vara en idé för att ge henne en uppgift på promenaderna och omrikta hennes fokus? 

Och juste, just so you know, lekinviter av en hund i ett hundmöte kan vara ett tecken på osäkerhet. Hunden använder leken som en kraftig underkastelsesignal. Leken behöver alltså inte alls vara ett tecken på att hunden är glad och har roligt!

## Comment 7
Author: idamadelenemoren

#1 - från första stunden vi fick hem henne (8 veckor) så lärde in att andra hundar hälsar vi inte på under promenader, vilket gick superbra. Hon struntade i andra hundar och även andra människor. Sen när hon var 5-6 månader så ändrades det över en natt, från ingenstans, och jag tänkte att hon kanske började bli könsmogen då jag läste att tikar kan bli lite tjurigare mot andra hundar och mer vaktiga innan löp osv. Men inget löp kom 🤔

Sen angående att jag släppt fram henne och att det kan ses som belöning, ja de tror jag oxå att det kan göra, men jag har släppt fram henne 2 gånger under alla dem här månaderna. Första gången var i somras då jag släppte ihop henne med en tjejkompis hund, och andra gången var häromdagen med en grannhund för att försöka avtraumatisera just den hunden då den bor i samma port som oss och chansen är stor att vi stöter på honom. 

Just med tanke på att vi bor så jäkla centralt så är det snudd på omöjligt att försöka korrigera att möta hundar på ett så långt avstånd så att hon inte reagerar då dem som sagt dyker upp bakom varje hörn. 

#2 - jag kanske missförstår dig, men för att förklara extra tydligt så tvingar jag aldrig någonsin fram henne. Jag släpper efter på kopplet, men står kvar på exakt samma ställe så hon gör precis som hon vill om hon vill backa undan eller gå fram, och då går hon fram om än väldigt försiktigt.

Ska dock googla och läsa på om BAT och se om det kanske fungerar på oss :) 

#3 - jag ska absolut testa det, för jag förstår teorin att man berövar dem chansen att visa sitt kroppsspråk, något jag dock inte tänkt på. Men nästa gång vi möter en hund ska jag absolut testa. Tack :) 

#4 - det svåra med de alternativet är ju just att det är hundar överallt, och i mitt huvud så känns det lite som att om jag vänder och går åt andra hållet så fort vi möter en hund så ökar jag på hennes osäkerhet och liksom gör det läskigt att träffa på andra hundar. Jag kan absolut ha fel, så rätta mig gärna, men det är min tanke 🤔

#5 - haha ingen fara, inte lätt alla gånger :D 

#6 - jag har säkert jättefel här, men eftersom hon är under året och kanske inte färdigvuxen ännu så känner jag spontant att jag inte vill lägga på henne vikter eller liknande ännu, då jag inte vill att hon ska börja belasta kroppen med mer vikt än vad hon själv har så att säga. Men även här, rätta mig gärna om jag har fel :) 

Gällande lekinviter så har jag inte tänkt i dem banorna, men jag har tolkat hennes sätt och kroppsspråk som att hon är glad och vill leka när hon väl nosat på andra hunden och insett att denne inte är ett otäckt monster :) 

Tack så jättemycket för svaren, ska absolut testa era tips. Skönt att få ett annat perspektiv på saken, man blir lätt så insnöad på ett spår 🙂

## Comment 8
Author: JoannaLi

#2 Jo, jag förstod! Men många hundar är så (t.ex. min egen 🤐) att de blir så osäkra, att när matte stödjer (t.ex. genom kopplet), så vågar de uttrycka att de vill ha mer avstånd, genom "aggressionsuttryck". Men om man släpper kopplet, så måste de "ta hand om de själva", och då slår många över till att "_titta jag är så snäll, var inte arg på mig, du är läskig_" och fjäskar för den andra hunden. 

Det var så jag menade med "tvingar", inte att du släpar fram hunden eller så, utan för att många hunden känner ett tvång inom sig själva :)

## Comment 9
Author: idamadelenemoren

#8 - ja men då är jag med på hur du menar :) Mjo men de ligger säkert någonting i det du skriver. Ska tänka på det :) 

Om jag spinner vidare lite.. När vi va i hundrastgården sist med ett par kompisar och deras hundar (vi va 3 stycken med  3 hundar), så kom det två nya hundar, vid olika tillfällen, och då sa hon inte ett ljud. Hon såg när dem kom gåendes, då sprang hon till staketet och stod och viftade på svansen, sen när dem kom in i hundrastgården så var hon direkt fram och hälsade och satte igång i lek. Inte träffat någon av dem två hundarna tidigare, men det verkade ju ha gått bra. Så jag förstår inte riktigt varför hon ska vara så osäker så fort vi möter andra hundar på promenader 🤔 Undrar hur hon skulle bete sig om hon var lös ute och då mötte en hund.. 🤔 Inte för att jag skulle våga testa, om det inte är kontrollerat, så att det är ute i skogen till exempel med en coollugn äldre hund som knappt skulle bry sig, som jag känner men som hon inte har träffat 🤔

## Comment 10
Author: Majken!

Egentligen spelar det ingen roll om hon är osäker, ivrig, rädd eller arg, du kan istället fokusera på vad din hund ska göra (och inte så mycket kring hur hon känner). Får du hunden att lugnt passera den andra hunden så kommer känslan i din hund också att ändras till slut. Ordning och reda, större avstånd och massor med träning så ordnar det sig.

## Comment 11
Author: idamadelenemoren

#10 - rätta mig om jag har fel, men det kan väl kanske vara enklare att hitta passande metoder om jag kanske vet varför hon beter sig och reagerar som hon gör?

Men ge gärna tips på metoder då det är det jag eftersöker och inte ett påpekande om **att** de ska tränas bort. Det vet jag, det är därför jag efterlyser förslag och andras erfarenheter :)

## Comment 12
Author: idamadelenemoren

#10 - ser nu att mitt svar kan betraktas som otrevligt, vilket **absolut inte** var min mening med det hela :)

## Comment 13
Author: hemul

#7 Jo, och jag tror också att de känner sig trängda, eller snarare vingklippta, av att man håller dem i kort koppel. Det blir ju lätt så att man stramar upp kopplet när man vet att hunden kommer att bete sig, för att visa mötande att man har kontroll om inte annat.

Rapportera hur det går! Jag är mkt intresserad av metoden för jag tycker det låter så logiskt, men har inget hund att prova  med (kompisen har flyttat). Vi lider ju av koppelhysteri i Sverige och vi har också mer problem med hundmöten än länder där de har en lite slappare syn.Orask och verkan kanske.

## Comment 14
Author: Basunen

Jag går just nu en kurs för bl.a. besvärliga hundmöten/reaktivitet. Nästa vecka ska vi få ”en metod” att använda till hundmöten. Nu har allt handlat om bakgrund till varför hundar kan bli osäkra/frustrerade (vilket kan bero på mkt) och till att bara försöka dra ner på all stress och skapa lugn under ett tag. Att försöka undvika triggers under ett tag (skitsvårt när man bor hundtätt) för att sedan på avstånd kunna möta/träna in det som triggar. Säg till om du vill veta mer.

## Comment 15
Author: idamadelenemoren

#13 - har naturligtvis inte mött någon hund än, bara för att jag faktiskt vill de O.o men jag uppdaterar hur de går :) #14 - jag vill jättegärna veta mer! :D

## Comment 16
Author: Basunen

#15 Själv metoden får jag återkomma om. Men vi har försökt att hitta mönster i vår hunds reaktioner vid hundmöten, genom att observera och anteckna. Försöka läsa hunden hur den reagerar på triggers och hur triggersen beteer sig. Alltså vad den andra hunden gjorde/såg ut. Vilket kroppsspråk den hade och beteende sig. Om min hund inte reagerar så mycket På nosande hundar med låg svans så är det där träningen ska börja. Inte börja med den värsta triggern, vilket kanske är en liten hund som går fort, rakt emot med hög svans. Men man får försöka se ett mönster i sin egen hund. T ex skriva dagbok. Där man också kan skriva vilken aktivitet hunden har haft idag. För att se om vissa dagar med mycket/olika variationer med aktivitet (jämför lugna med intensiva) påverkar hundmötena. Varför hundar blir stressade av andra hundar kan bero på mkt. I vissa fall att de förväntar sig att få hälsa (om de har fått gjort det), vilket då skapar frustration som kan övergå till osäkerhet. Det är väldigt vanligt att både osäkerhet och frustration ligger bakom, samtidigt. En ung hund har ju dessutom inte erfarenheten. Eller så har den erfarenhet av hundar som inte är så stabila. Ibland kan de kan inte avläsa den andra hundens signaler ordentligt, den andra hunden skickar ut otrevliga signaler, Hunden kan ha ont, blivit överfallen, De kan vakta, de kan ha fått ngn negativ upplevelse/korrigering från ägaren, könshormoner kan göra hunden extra stressad, Vår hund blir mycket mer osäker på andra hundar när det är någon löptik i grannskapet. Och den värsta triggern är hundar som kommer snabbt emot honom med ägaren bakom. Kommer det ett sådant ekipage är det för oss att försöka ta sig undan från situationen så fort som möjligt. Ställa sig bakom nått, vända. Det blir för svårt för honom idag. Så då är det bättre att han får lyckas med hundmötena tills han är redo att utmanas för dessa triggers. Alltså att inte utsätta hunden för något den inte klarar i dagsläget. Känns som jag har svamlat massa nu. Är din hund stressad/går upp mkt i varv för övrigt?

## Comment 17
Author: idamadelenemoren

#16 - superbra svar och förklaring! Ska läsa igenom några gånger och fundera över allting :) Ja de skulle jag säga att hon är, i dem flesta fall. Hon blir stressad på promenader när de är mörkt ute och man möter någon människa, den är oftast då ett monster typ. Närmar jag stegen mot ytterdörren så blir hon stressad för då tror hon att jag ska lämna henne. Reser jag mig ur sängen på kvällen för att gå på toa så blir hon stressad och följer efter. Är vi borta någonstans i ett hus/lägenhet där de är många människor så blir hon stressad så fort alla inte är på samma sätt. De tar ett tag innan jag får henne att varva ner. Hon har alltid varit en stressad och osäker tjej, så de är inget som förändrats.

## Comment 18
Author: Basunen

#17 den kursen jag går är ganska speciell då den rekommendera precis tvärtom många andra. Att istället för att öka motion/aktivering för stressad hund så istället minska den. Bara försöka skapa totalt lugn istället. Och att träna mycket passivitet inne och ute. Och träna bort att hunden följer efter en inomhus, etc. Sen vet jag inte om detta koncept kommer fungera på vår hund. Men det är spännande och testa detta spår för att se om vår hunds stressnivå och reaktivitet ute förändras.

## Comment 19
Author: hemul

#17 Det där med mörker är också intressant. Jag blev förvånad när jag läste (i någon  av Per Jensens böcker) att hundar har bättre mörkerseende än vi men adaptationstiden är mycket längre. Minns inte exakt, men tror det var åtminstone 40 minuter. En kisspromenad varar ofta inte ens 40 minuter.  

Det fick mig att undera om inte den har typen av problem, ivf delvis och ibland, kan bero på att hunden inte ser vad den där skuggan som kommer mot dem är för nåt, är mörkerblind. I så fall borde det ju hjälpa att hunden får vara i ett mörkt eller svagt belyst rum en dryg halvtimmer innan man går ut. Eller man kombinerare kortare mörkertid inne med att man börjar promenaden på vägar med liten risk att möta nåt "läskigt", om det är möjligt.

Både detta med koppel och mörker tycker jag är spännande därför att det skulle kunna erbjuda en annan förklaring än de gängse till vissa "problembeteenden". Det kanske inte är hunden som har problem utan det är vi som försätter den i situationer som det inte är rimligt att den ska kunna hantera (som vi vill) om den är lite osäker eller räddhågsen.

## Comment 20
Author: Ambrose

Hunden är osäker. Anfall är bästa försvar.  
  
Testa med skvallerträning, och sammtidigt som du gör det så lär du in ett beteende som sitter stenhårt oavsätt störning(jag föredrar sitt. Det är "stabilt", hunden visar inga signaler som gör att den hamnar i underlägen och den kan hålla koll på omgivningen och den mötande hunden). Detta beteendet belönar du självklart upp så mycket som möjligt, och när den kan det riktigt ordentligt så förklarar du för hunden att det inte är ett alternativ. Sitt betyder sitt. Punk. Läs på om stadgeträning, kravfas etc.   
Om du inte får bukt på det med skvallerträning så har du istället detta beteende att ta till.  
  
Ett annat beteende du kan använda är "fot", men det ställer större krav på din hund då den måste släppa mötande hundar med blicken, men å andra sidan blir det bättre flyt i era promenader eftersom du slipper stanna hela tiden.

## Comment 21
Author: idamadelenemoren

En liten uppdatering kan jag bjuda på iaf ^^ Va ute tidigare idag och typ letade efter andra hundar, för att försöka studera hennes mimik osv och insåg att den lättaste utgångspunkten vi har i nuläget är att gå bakom ett annat ekipage, typ sådär 100 meter ungefär. Hon spetsar öronen och höjer svansen, som viftar litegrann. Hade med mig en leksak ut som jag började latcha med när hon blev lite för engagerad i hunden framför, för att hon ska förstå att de inte spelar någon roll vad den andra hunden gör utan de är vi som är ute :) Så jag tänker nog börja där, och sen successivt minska avståndet litegrann, för att sen försöka tajma in att komma framför ett annat ekipage och fortsätta på samma sätt där. Kan de vara en början? :)