# Väldigt osäker/aggressiv hund, hjälp.. Author: HelstAnonym Hej. Nu har det kört fast sig ganska rejält med hundarna. För att dra det lite kortfattat: Jag har 3 hundar, 3 chihuahuor och alla hanar. Den första hunden (A) skaffade vi vid 8 veckors ålder, och en månad senare skaffade vi en till valp(B) (notera att denna valp har blivit väldigt misshandlad i sin ungdom och var väldigt osäker). Allt var bra och vi tränade honom till att bli en tryggare och självsäker hund. Sen cirka sex månader efter så skaffade vi en till hund(C). Allt var igen helt okej, men ibland så visade B en del dominans beteenden och vi satte honom på plats och det blev bättre. Men nu på sistone(ca 2 månader sedan) så har han blivit rejält dominant mot C. Han morrar nästan hela tiden och C visar tydligt undergivande och lägger sig ner men B fortsätter att cirkulerar och morra o morra.. Om man säger till någon av de och/eller lyfter bort någon av de så gör B utfall och börjar "bita" C (dock så har det aldrig blivit blod osv för vi har stoppat). Han är utöver extremt osäker och skakar när vi säger till honom, visar undergivenhet för oss och har problem med andra hundar osv. Dock när han är lugn så är han extremt tillgiven och fin :/ visar man uppmärksamhet till C så springer B och kan göra utfall igen. Varför gör han så här!? Vi har funderat på kastrering men vad kan det hjälpa med tanke på att det handlar om osäkerhet och inte sexuell drift? Och vi har försökt att höja hans självsäkerhet med att ge utmaningar och belöna när han gör rätt, gå på ensamma promenader och ge belöning när han gör framsteg, men ändå så är han så aggressiv bara man rör B medan han tittar på C? Har verkligen kört fast.. ## Comment 1 Author: Snuffles Jag reagerar lite på att ni skaffade dem så tätt inpå varandra. Speciellt när B redan var osäker och antagligen behövde massor av trygghet och egentid med er. ## Comment 2 Author: HelstAnonym Vi visste inte att B var misshandlad förrän vi kom dit. Meninen va att vi ville ha 2 hundar som växte upp med varandra. När vi kom dit så såg vi hur deras son slog/drog och sparka på hundarna och bestämde att ta honom därifrån direkt. Och om någon undrar så har vi anmält, ja. ## Comment 3 Author: Snuffles #2 Och sen skaffade ni ytterligare en hund 6 månader senare? ## Comment 4 Author: Torparmor Men varför köpte ni C innan B blivit tillräckligt trygg? ## Comment 5 Author: Herveaux Hur gamla är A, B och C idag? När du skriver att "B började visa dominanta beteenden", vad menar du då? När du skriver att ni då "satte B på plats", hur menar du då? När jag läser om er flock så är min första tanke att B skulle var ensamhund alt. bo med en äldre, trygg hund som kan vara hans mentor. ## Comment 6 Author: belliiboii Det viktigaste är inte om ni gjort fel i det förflutna enligt mig, bara ni är beredda och engagera i att lösa problemet nu. Ingen ide att älta och börja fundera på "tänk om" när det redan har skett. Kastrering kan absolut vara ett alternativ, har själv ingen erfarenhet med det. Men känns som att om du kastrerar så kommer du ta bort alla hormoner som kommer minska deras dominans och "kaxighet (vem som helst är fri att rätta mig, endast spekulationer). Hoppas allting löser sig, kram! ## Comment 7 Author: Herveaux #5 Kastrering tar iof bort testosteronet men kan göra en redan osäker hund än mer osäker, så det är inget säkert alternativ, tyvärr. ## Comment 8 Author: HelstAnonym B var redan tillräckligt trygg när vi skaffade C, han var duktig på allt och väldigt självsäker, sen tappade han det från ingenstans, jag vet inte hur. (Kan tillägga att inga av de här hundarna är mina utan min mammas och det har inte varit mitt beslut att skaffa någon av de här) Vi var väldigt hårda med att han inte skulle morra osv och sa till honom och satte ner foten när det behövdes. och han lyssnade väldigt bra. Nu har det bara försvunnit, nu blir han mer triggad när vi säger åt honom. Vi har varit uppe hos veterinär och kollat ifall han har ont någonstans men inget där heller. Jag har bett min mamma att träna lite mer självsäkerhet med honom men det verkar ju inte hjälpa nu längre Tillägg: A och B är 2 år och C 1 1/2 år ## Comment 9 Author: Em_ Vad händer om ni avleder med positiv ton och låssas som det regnar? Jag tror B läser av er mer än ni inser. Ni går och spänner er för att ni är oroliga att de ska ryka ihop vilken sekund som helst. Det märker B, men missförstår och tror att C är vilddjur som det är säkrast att hålla på plats. Jag tror som ni säger att B är osäker eftersom han inte ens kan slappna av när C ligger på rygg. En trygg hund som vill hävda sig är liksom nöjd när den andra hunden backar. Kan vara så enkelt som att ena hunden spänner till med blicken och den andra tittar bort, så är dispyten löst och hundarna fokuserar på något annat. Med rädda hundar tycker jag man kommer en bit på vägen genom att avdramatisera det läskiga genom att själv ha en avspänd och trygg attityd. Sen måste ju C få en chans att vara i fred då och då så han slipper ha B hängande efter sig jämt. ## Comment 10 Author: reverse Jag tycker att ni ska anlita någon professionell att hjälpa er, om ni vill behålla dessa hundar, någon som kan utvärdera hundarnas beteenden och ge råd. Kanske kan det vara så att inte alla är lämpade att bo i grupp, eller just den gruppen. Jag tycker inte heller att ni ska "vara hårda" mot hundar som morrar. Detta är deras kommunikation, det är inget dåligt med morr i sig. Har de någonsin fått lösa det hela vägen själva, eller har ni alltid lagt er i medan kommunikationen pågår? Eller blir det bråk? Jag tillhör inte skaran människor som menar att man ska släppa ihop hundar huxflux och låta dem "lösa det", med ofta mer regelrätta bråk som följd och helt onödigt dåliga upplevelser, men här hemma kommunicerar gruppen med varandra, de känner varandra och vet var de har varandra. Det har aldrig uppstått något som ens kan liknas vid bråk. Det är olika kroppspositioner, ögonkast, gäspningar osv och som mest ett morr om någon verkligen inte lyssnar - där går meddelandet alltid hem. ## Comment 11 Author: Vinternos På vilket sätt aktiverar ni B? Ibland tar man för givet att en liten hund nöjer sig med korta promenader i kvarteret, utan att se det ur ett individuellt perspektiv. Problembeteenden KAN vara symtom på understimulans. ## Comment 12 Author: Ambrose En hund är oftast inte färdig mentalt förrän den är 2-3 år gammal. Först då vet man verkligen vilken typ av hund man har. Innan dess är de lite som barn. En jobbig unge som skriker, kissar och äter när de är valpar, för att sedan bli en hyfsat väluppfostrad 10 åring runt 6 månader. När valpen sedan blir unghund och tonåring kring 1 år så brakar allt lös. Jag vill inte! Kan själv! Du är dum! Jag tänker rymma hemifrån!! osv osv :P När de sedan blir vuxna någon gång efter 2 så lägger sig alla hormoner och de finner en balans i sig själva om uppväxten fram tills dess har varit harmonisk :) Att B skulle attackera C utifrån dominans tycker jag inte känns speciellt troligt med tanke på den osäkerhet du berättar om.  Jag kan tänka mig att B , p.ga. sin osäkerhet, har fått dåliga kopplingar till C. "Jag kännde mig rädd och osäker gentimot C, och då fick jag skit/'blev satt på plats'. Jag visste det! C gör att jag skadas!". Den förstärkande effekten när en hund kommer på en sådan grej är extremt stark. Man kan få samma effekt om man tar tag i/bestraffar sin hund vid hundmöten. Hunden ser en hund, får skit, och kopplar då det den såg till bestraffningen den fick. Det borde gå att lära om. Bara ni extremt konsekventa, och aldrig "lurar" er hund. Ge B en godis, eller lek varje gång han ser/tittar på C. Om han börjar spänna sig och ni inte får någon kontakt/kan avleda med godis/lek så lyft lugnt upp honom, men var försiktiga så att han inte slår över och råkar bita er istället. Gå sedan lugnt in till ett annat rum, säg inget på vägen dit, sätt ned hunden och få kontakt där. Jag hade även separerat hundarna med ett kompostgaller i början så att ni slipper konfrontationer där ni kan bli tvungna att skälla på hundarna. Gå promenader med bara dessa två, på var sida om dig och bry sig inte om ifall de gruffar. Bara gå. Ta pauser där de var för sig får göra lite trick i utbyte mot godis (Du kan binda upp den enda i närheten, och sedan byter du).  Du har en stor fördel i att hundarna är små och lätta för dig att kontrollera själv :) Utgå ifrån att B agerar som han gör p.ga. stor rädsla. Vad hade ni då gjort annorlunda? Gällande kastrering så kan det få motsatta effekt, så det rekommenderar jag verkligen inte. ## Comment 13 Author: Lojs Grejen är att det kan ha eskalerat just för att ni varit hårda med morrningar och liknande, det skapar ännu mer stress och osäkerhet kring situationen vilket gör att det kan bli en ond cirkel.  Jag säger som andra att jag rekommenderar att anlita en duktig instruktör som kan ge er stöd i situationen och hitta en långvarig lösning ihop mer er.  Innan en instruktör kommit in i bilden skulle jag försöka mildra situationen så gott det går genom mycket belöningar, försöka avleda och flytta uppmärksamheten på andra saker samt öka den mentala aktiveringen. Kanske till och med ha dem skilda åt när ni inte har möjlighet att ha full koll och styra upp situationen.  När jag jobbat från början med mina hundar har jag när en ny hund introducerats gett mycket belöning för umgänge med den andra hunden. Sedan har jag ett "gå bort"-kommando, så om de hamnar i en tight situation så kan jag säga till en av dem att gå bort innan det blir mer än morrande och sedan ser jag på hur situationen uppstått och på hur jag kan göra för att underlätta i framtiden. ## Comment 14 Author: [Borttaget] Jag vill bara säga en sak, alla hundar funkar inte ihop så det kan alltid finnas spänningar mellan hundar trots detta kan dom leva med varandra men vissa fixar inte den stressen.  Hur tränar ni hundarna? Får dom egen tid/egen träning? Går ni på hundkurser? Jag tror inte kastering är lösningen mer att ni behöver ge dom tid att växa då genom träning, kan vara bra att ta in en bra instruktör som kan vägleda er i eran träning på hemmaplan.