# Hund med artros Author: Maliceangel Skulle behöva bolla och få råd angående min hund. Jag har en stor blandras som är 9 år. När han var runt 5 så kunde han ibland halta efter vi joggat och när han var runt 7 så haltade han från och till under vinterhalvåret. Han röntgades då med bra höfter och tillsammans med veterinär kom vi fram till att han har artros i baktassen. Rimadyl sattes in vid behov. Senaste året har han haltat efter varje gång han legat stilla en längre stund. Rimadyl har behövts sättas in allt oftare och har alltid funkat bra men nu har han börjat reagera dålig på dem så han tål dom inte längre, han mår helt enkelt bättre utan. Han stödjer på tassen (för en tid sen gjorde han inte det varenda dag). Nu för tiden haltar han varenda dag och när vi inte har rimadylen till hjälp längre känner jag mig helt fallen. Gör ont i hjärtat att se honom ha ont samtidigt som han är glad och busar med brorsan sin. Vi kan inte gå långa promenader utan det blir Max 2km dom dagar han är bra i tassen, vilket är mer sällan nu för tiden. Vad hade ni gjort? Han får MSM, hyaluron och går på veterinärfoder för lederna. Jag har börjat tänka tankarna om att han kanske inte har lång tid kvar men samtidigt: hur vet man när det är dags? ## Comment 1 Author: DesK Var barmhärtig, låt honom somna in! ## Comment 2 Author: JoannaLi Jag hade också låtit honom somna in, tyvärr. Om artrosen är så långt gången finns det inte särskilt mycket man kan göra för att åtgärda, och då tycker jag att det är dags. ❤️ ## Comment 3 Author: Maliceangel Känns som att jag sviker honom då men vet att det egentligen inte är så. Det är så svårt att veta när det är dags :( tänker att många äldre hundar haltar men nu har han konstaterat artros så det är kanske värre än vanlig åldershälta? En del säger att hunden talar om när det är dags men jag har svårt att tro det. Så långt vill jag inte att det ska behöva gå heller. Förutom hältan så är han pigg och lekfull. ## Comment 4 Author: Maliceangel Känns som att jag sviker honom då men vet att det egentligen inte är så. Det är så svårt att veta när det är dags :( tänker att många äldre hundar haltar men nu har han konstaterat artros så det är kanske värre än vanlig åldershälta? En del säger att hunden talar om när det är dags men jag har svårt att tro det. Så långt vill jag inte att det ska behöva gå heller. Förutom hältan så är han pigg och lekfull. ## Comment 5 Author: Zadeira Jag tror att i fallet med såna krämpor du beskriver är det mycket svårt att veta när det är dags med säkerhet. Det är liksom inte så att hunden säger att "nu är jag redo" eller att man vaknar en dag och vet att det är dags. Jag tror man får försöka se det på det stora hela och göra en avvägning om när hundens liv inte längre är värdigt i ett större perspektiv. En dålig dag är inget, inte två heller, men visar hunden dag efter dag i veckor att det är mycket som inte längre stämmer så får man kanske se det som att hundens liv inte längre är ett fullvärdigt hundliv utan att standarden på måendet är sämre än det goda. Att man liksom får vara ärlig mot sig själv och hunden med hur den verkar må, inte bara en dag utan över en lite större period. ## Comment 6 Author: Buster07 Har en 9,5-årig blandrasspaniel som diagnostiserades med artros i framtassarnas tår i början av sommaren vid en seniorkontroll. Besvären kom ganska snabbt och han blev stel och fick svårt att resa sig efter vila och sömn. Han röntgades och har pålagringar i mellersta tårna och lösa benbitar i båda tassarna. Höfterna var dock fina. Fick Metacam vilket han inte tålde, utan han fick blodiga diarréer efter en vecka och blev så dålig att han var inlagd två dygn. Fick sedan sprutor en gång i veckan under fyra veckor för att bygga upp brosket. Han blev inte märkbart bättre av detta. Vi tyckte det verkade vara något mer  eftersom han av och till hade problem med ena bakbenet som han inte ville stödja på, utan ibland linkade på tre ben. Han var trött och sliten, kom inte och hälsade när man kom hem och var sig inte alls lik. Visserligen kom han igång och stelheten försvann efter några hundra meter, men om man gick för långt så blev han ännu stelare efter promenaderna. Veterinären tog blodprover för fästingburna sjukdomar och reumatiska och han visade positivt för reumatism. Detta gjorde att han kunde få kortison som han nu ätit under tre veckor och vi håller nu på att trappa ner det. Det blev en otrolig skillnad redan från andra behandlingsdagen. Ingen mer hälta från bakbenet och stelheten är borta. Han rör sig åter obehindrat. Visst har han lite biverkningar då han blir kissnödig oftare, hungrigare och lite speedad av och till, men vi fick tillbaka vår glada kille och är tacksamma för varje dag han är pigg. Jag vet att man inte behandlar artros med kortison längre p g a biverkningar som inte är bra i längden, men om man har en hund som ändå uppnått denna ålder så tycker jag inte det spelar så stor roll. Jag önskar din hund också kunde få prova. ## Comment 7 Author: Elsis matte Det är svårt när gammelhunden inte blir tvärdålig utan sakta eller i perioder skruttigare. Men jag tycker att det finns fler saker att prova. Ge honom glukosamin också, det finns även blandningar med detta och msm mm, ex Djurapotekets senior. Om han inte tål Rimadyl så rådgör med veterinär om andra typer av smärtstillande. Det finns dels andra tabletter som är mildare mot magen, dels kan hunden få en injektion i leden. En duktig fysioterapeut skulle kunna ge råd och tips. Han ska inte behöva gå och halta, men det finns som jag tror ytterligare några saker att testa!