# Attackerar valpen
Author: Dexterr

Igår hämta vi hem en hanvalp på 12v. Och vår nuvarande hane kan inte acceptera honom öht. De träffades hos uppfödaren första gången igår o då morrade han åt valpen o lät en hel del. Bilresan sov de brevid varandra o hanen nästan la sig på valpen. När vi kom hem så gick de inge bra igen o hanen försökte attackera valpen. När vi skulle sova så sprang han liksom fram mot valpen o försökte attackera honom.. Utomhus så vill han mer än gärna busa med valpen men inne funkar de inte. Jag är livrädd att han ska göra illa honom. Då han verkligen försöker attackera honom. Har aldrig sett han såhär :/. Oftast blir han arg när valpen o hanen är nära mig eller husse, typ som att han ska skydda oss eller nått. Hur ska vi göra? Vill verkligen att detta ska funka :(

## Comment 1
Author: VildaVittra

Ta det lugnt. Pipen tyckte Navdi var värre än pesten de två första veckorna, nu är de bästisar. Din äldre hund berättar bara för valpen var skåpet ska stå. Givetvis ska man hålla koll, men i regel sköter de det där bäst själva.

## Comment 2
Author: Cahira

Jag fick hålla Digger separat från Frodo första tiden. Digger fick stress av valpen som inte lät honom vara men när Frodo var lite äldre och de fick träffas under kontrollerade omständigheter så gick det bra. :) Ge det tid, ta det lugnt och växla vem som har Eli och vem som har Dexter. Ge Dexter ensamtid som ni gjorde innan och pauser från valpen så kommer det gå bättre. När ni har en bra rutin kommer det trilla på plats. :) Dexter måste vänja sig vid att ha ett småsyskon och att han inte kommer "åka hem igen". :) Det kommer gå bra! 🤗

## Comment 3
Author: russin

Se till att den vuxne får vara ifred nu i början och akta så valpen inte får med för livet av en vuxen hund som inte vill veta av den. Introducera försiktigt och dela av hemma en tid.

## Comment 4
Author: Lord Vulcan

Tänk på att den vuxna hunden inte blir bortglömd bara för att valpen tar tid och är söt. Det kan skapa avundsjuka.

## Comment 5
Author: Frida B

[#4](#4) hundar kan inte känna avundsjuka, däremot kan de känna att de behöver försvara sina resurser (dvs ägaren i detta fallet). Ägaren är en tillgång som en hund haft för sig själv, och nu kommer en valp som också vill ha denna resurs. Avundsjuka är en mänsklig känsla.

## Comment 6
Author: Fridaaaa

Lillan avskydde Roxy första ja runt 2 veckorna, hon fick inte komma nära hennes bädd, ingenting. Avskärmade så att Lillan hade sitt liksom. Sedan bara vände det mer och mer sen.

## Comment 7
Author: Lord Vulcan

#5 Mina hundar kan då vara avundsjuka på varandra!

## Comment 8
Author: Fialialej

#5 Avund/svartsjuka är väl känslan som uppkommer iom resursförsvar som jag ser det. När vi är avundsjuka är det en biologisk betingad känsla som uppkommer pga vårt behov av att försvara en resurs som vi anser tillhör oss, eller som vi vill ska tillhöra oss. Samma med hundar?   
Egentligen handlar det bara om att märka ord för det är i grund och botten samma sak (eller?). :)

## Comment 9
Author: Frida B

#8 Varför skulle jag vilja märka ord? Har ingen nytta av det, tack så mycket.  
Avundsjuka är en mänsklig känsla. "Min ena hund fick ett ben, och för att inte den andra hunden ska vara avundsjuk fick den också ett", eller "bara för att jag klappar min ena hund måste jag klappa den andra lika mycket så att hen inte blir avundsjuk". Hundar tänker inte så, finns ingen anledning till det.

## Comment 10
Author: Fialialej

#9   
Jag tror ändå att det är resursförsvar folk pratar om när de säger "avundsjuk" eller "svartsjuk" och jag är övertygad om att hundar reagerar instinktivt för att försvara sina resurser precis som vi människor gör. Skillnaden är att vi kallar det olika saker - därav hävdar jag att det mest handlar om att märka ord. Vi menar samma men kallar det olika.  
  
Men vi kanske ska släppa det eftersom det inte är detta tråden handlar om.

## Comment 11
Author: Frida B

#10 Let´s agree to disagree :)

## Comment 12
Author: Dexterr

Tack för era svar. På golvet går de jättebra mellan dom två. Men sitter vi i soffan o valpen kommer nära så blir den vuxna arg. Hur ska vi göra i den situationen?

## Comment 13
Author: Cahira

Jag säger åt de vuxna att jag tillåter inte sånt beteende och visar att jag räcker till åt båda. Säger inte till på elakt vis, bara "Hey! Sluta." med ett pet i sidan som påminnelse. Brukar funka för min del. :)

## Comment 14
Author: Dexterr

Tänkte bara uppdatera hur det gått! Idag är dom bästa vänner, gör allt tillsammans! Det tog inte lång tid innan Dexter acceptera honom. Han hade lite svårt för Eli när han skulle upp i soffan eller sängen o skulle då försvara. Utomhus funkade dom bäst tillsammans så vi tillbringa väldigt mycket tid ute. Dexter fick mycket egentid i form av promenader o att han kunde gå undan om han ville (inget han gjorde då han är mammig). Annars gjorde vi ingen stor grej utav det. Det tog månader innan Eli fick gå nära mig eller husse om Dexter låg nära oss, då slängde han sig argt på Eli, då skicka vi bort Dexter o visa att det inte är okej. Idag bryr han sig inte, ibland suckar han högt bara ;) Idag är dom som sagt jätte tajta, vissa dagar envisar dom med att äta mat ur samma skål :p visst det har hänt att dom tjaffsar om ben o vissa dagar är Dexter på sämre humör o Eli har lärt sig att lyssna på Dexter o låter han vara. På promenader så ska dom gå brevid varann oxå, urgulligt!
