# Föräldrarnas reaktioner.
Author: nitisen

Har sen länge bestämt mig för att skaffa valp men undvikt att säga något till mina föräldrar då mamma varit så negativ till tanken men pappa har varit positiv. Nu är valpen tingad och till veckan skriver jag på papper.  
Mamma råkade få veta av en slump idag och tog det ganska bra och verkar positiv. Pappa däremot kallade mig för "idiot"... Känns lite hårt. Han bör ju inte yttra sig då han har en hund och vi har alltid haft hund.  
Sen bor jag ju själv sen 2,5år tillbaka och är 21år.  
  
Det blev helt omvänt. Han som var positiv blev negativ och hon som var negativ blev positiv...  
  
Är det fler som varit med om liknande?

## Comment 1
Author: [Borttaget]

jag kan inte bilda mig en uppfattning då jag inte vet hur dina levnadsförhållanden ser ut, lust att dela med dig? :)

## Comment 2
Author: CorneliaAndersson

Är inte uppe i samma ålder och har inte flyttat hemifrån eller så.

Men kan säga vad jag känner när jag läser din text.

Först trodde jag att du var under 18 och fortfarande bodde hemma och jag bara ''Va!? tingat en hund utan tillåtelse!?''

Sen fattade jag ;) Och jag tycker att du gör helt rätt i att skaffa hund, om du känner för det (om du har tiden som krävs etc.)

Ingen någonsin förtjänar att bli kallad idiot.

Vad blir det för vovve?:)

## Comment 3
Author: felzena

Tycker det låter väldigt konstigt att din pappa ska bara negativ mot ditt beslut att skaffa hund. Bor du själv och försörjer dig själv så får du skaffa hund bäst du vill. Min mamma och pappa har varit positiv mot mitt beslut att skaffa hund förutom när jag var 14-15 då dom inte ansåg att vi hade tid och plats för en till hund i hushållet.

## Comment 4
Author: nitisen

Jag bor tillsammans med min sambo och min MCO grabb på 11mån. Har nyss blivit sambo och vi flyttade för 2mån sedan in i vår 3a. Har haft hund hela mitt liv och drömt om en egen.  
Jobbar som personlig assisten där jag får ha hund på jobbet. Pluggar till fsk-lärare.  
Har en bra buffert på sparkontot och pengarna rullar in varje månad för att täcka kostnaderna. Räknat i 2år på vad det kostar med hund (standrad kostnader och buffertkonto för vet.besök).  
  
Det är en Finsk Lapphund vi får hem. En grabb som jag ska träna med och förhoppningsvis utbilda till terapihund. :)  
  
Vet inte om pappa var arg, besviken eller bara driver med mig då det var ett sms men men. Han har ju hund själv och han vet ju att jag har haft planer. Han vill väl bara mitt bästa men är dålig på att uttrycka sig. Typ att jag bör tänka mig för (vilket jag har gjort).

Just då vi får hem honom har jag endast 3 dagar i skolan under 2 månader så sambon får stå för valppassningen då jag är på skolan. Annars jobbar jag endast helger framöver. Har varit noga med att kolla så tiden finns och att det finns hundvakter vid behov.

## Comment 5
Author: kodex

Tycker det låter som ett ypperligt tillfälle att skaffa hund! Jag har en kompis som också håller på att utbilda sin finska lapphund till terapihund (tror jag det var, har inte tillräckligt snabbt internet för att kontrollera), du kan läsa hennes blogg här: [http://nitopito.wordpress.com/2013/10/20/oppet-hus-och-gamla-vanner/](http://nitopito.wordpress.com/2013/10/20/oppet-hus-och-gamla-vanner/)

:) Lycka till med den lille!

## Comment 6
Author: nitisen

#5 Tack för bloggtipset! Jag är bloggnörd. :) Så intressant vad alla gör med sina hundar.  
  
Skönt att jag har mina allierade här. Ska hänvisa pappa hit om han fortsätter sura. 😂

## Comment 7
Author: [Borttaget]

Du har ju ditt på det torra ;) Din pappa kanske bara är lite förvånad precis nu när han fått veta om det, förhoppningsvis ger han med sig när han ser i de små bruna valpögonen

## Comment 8
Author: Lathundarna

En del föräldrar har svårt för att acceptera att de faktiskt inte kan styra sina vuxna barn och de beslut dessa tar. Kanske hade din pappa velat vara mer delaktig i diskussionen innan beslut togs och valp tingades? Han kanske helt enkelt känner sig lite åsidosatt. Eller så kanske det är som du skriver, han försökte skoja med dig men det blev fel. Omöjligt att svara på, och enklast är att sätta sig ner med sin förälder och prata i lugn och ro. Har själv en pappa som är militär down to the bone, och jodå, trots att jag är 33 kan en del beslut svida lite hos honom då han ju vill hjälpa sin "lilla flicka". Antingen snackar vi då om det så luften är ren mellan oss, eller så får han bara vackert acceptera. Beror på vad det gäller.

## Comment 9
Author: Oshibwa

Tjaa. Mina föräldrar visste inte om att jag hade köpt hund. Berättade det när jag hade varit hemma hos dom och visat upp hunden ett antal gånger och då sa jag att jag bara var hundvakt. Ville att dom skulle bekanta sig med hunden innan dom drar några slutsatser. Efter ett tag vågade jag mig på att berätta att jag hade köpt hunden. Och herremygood vilken predikan jag fick av pappa. ''vad ska du göra av hunden om ni är tvugna och jobba samma tider (vi jobbar olika tider på dygnet). Du kommer aldrig få någon karriär, framtid, fritid och inte kunna göra någonting som du vill. .

Och jag är också över myndigheten och bor med min sambo och hans hund med i ett hus halvt ute på landet med stor hundgård med litet hus om hundarna vill strosa runt ute en fin sommardag;)  

Föräldrar kommer alltid vara föräldrar. Speciellt pappor. Speciellt med döttrar. Dom kommer aldrig bli tillräckligt gamla för att ta egna ansvar.

Dom ringer fortfarande och säger att jag inte ska försova mig till jobbet... Hmm. har aldrig ens gjort det?;)

  

Allting löser sig. krisar det med jobb så har man ju ändå råd med dagmatte/hunddagis osv.

## Comment 10
Author: BettySue

Haha jag fick samma varma bemötande av mina föräldrar ;) mamma totalflippade när jag sa att jag tänkt skaffa hund. "Idiot" var nog något av de mildare sakerna hon sa till mig :D jag var lika gammal som du och bodde också själv. Jag förstår min mammas reaktion dock, hon hade själv haft en grand danois innan jag föddes, och med en hund på den storleken kan det vara svårt att hitta dagmatte, ta med på resor osv. Jag stog på mig och genomled mammas ilska, och hon mjuknade lite hela tiden, även om hon var totalt emot det. När jag sedan kom på besök när min hund var 9 månader (bor i danmark) ändrade hon sig helt. Hon blev totalt förälskad i lyra och har helt förstått att hund för mig var bara rätt. Så du ska nog se att om du bara visar att det funkar och att det verkligen är vad du vill (och att du faktiskt tänkt igenom det ordentligt) så ska de nog acceptera det :)

## Comment 11
Author: [Borttaget]

Varför bryr du dig om vad dom tycker? ;) Du bor inte hemma, dom behöver inte ''stå ut'' med valpen liksom. Vad dom tycker är som en fis i rymden typ :P  
  
När jag skaffade Molly sa jag bara till mamma ''Jag ska kolla på en valp på söndag, så du vet'' .. jag hade inte ens frågat om lov att få ta in en hund i hennes hem eftersom jag fortfarande bor hemma. Jag har alltid kört mitt race precis som jag vill.. hänsynslös? En aning kanske.. men mamma kunde sagt nej men hon sa bara ''okej'' :P Sen pratade vi såklart om det och hon sa att så länge Molly är valp så kommer hon inte ta ansvar för henne, passa henne eller engagera sig i henne och jag sa att det var lugnt.. bara jag fick min hund. Nu när Molly är 15 månader så kan mamma passa henne när som :) Om jag vill ut och supa skallen av mig en kväll, om jag ska iväg dit Molly inte är välkommen osv. Men första året fick jag sköta mig själv och det var jag medveten om och det var lugnt för mig!

## Comment 12
Author: WildaE.R

När jag och sambon bestämt oss för att skaffa hund så var mina föräldrar inte heller så glada, var nitton år och den sommaren hade jag precis tagit studenten från gymnasiet. När jag växte upp hade vi en tibetansk terrier men de trodde ändå inte att jag visste hur man skulle ta hand om en hund och vilken tid de krävde. Det visste nog inte jag heller, men idag säger både mamma och pappa att jag tar sjukt mycket bättre hand om min hund än vad de gjorde med sin, så de blev positivt överraskade :) Har man bara ett intresse av hundar och deras naturliga gång och beteende så tror jag att man fixar det lätt.

## Comment 13
Author: Emlielki

Mina föräldrar har väl aldrig satt sig emot att jag skaffat hund. De har ju kommit med input och "tänk på att..." kommentarer. Men båda mina föräldrar är hundmänniskor och har haft hundar hela deras liv. Så att jag skaffade hund med min sambo var väl mest en naturlig utveckling i vårt liv.  
Sen att de inte tyckte det var så smart att köpa en till valp när den första bara var 1½ år är ju bara common sense, men det sket jag i ;)

## Comment 14
Author: [Borttaget]

Jag har köpt båda mina hundar "i smyg" fast jag bott hemma. Jag har kanske haft tur men ingen har blivit arg. Andra hunden visste dom dock att jag skulle köpa men jag skulle först köpa en hund av liten ras (omplacering) men ångrade mig och det blev en VH istället. Min pappa vart lite chockad (bor hos honom) men han gillar mina hundar.

## Comment 15
Author: LinaK

Din pappa kommer säkert ändra sig såfort han får träffa valpen 😉När jag skaffade min första hund tror jag pappa var lite skeptisk först, dock sa han inget men man märkte ju det.  
  
Mamma älskar hundar nästan lika mycket som jag och hon har aktivt tävlat i agility och lydnad innan med förra hunden så hon är mer insatt i denna hundvärld och var jätte glad att jag skulle köpa hund 🙂Jag står min mamma väldigt nära och det gör att det kändes jätte bra att köpa hund med hennes stöd.  
  
Som andra har skrivit här så har ju många föräldrar svårt att helt släppa taget om sina barn även när de blir vuxna och de vill alltid vara med och bestämma lite 😛Så du ska se att det så småningom blir bra!

## Comment 16
Author: Mr_Si

Mina föräldrar tog det väldigt bra när jag och sambon skaffade hund, nu är de helt förälskade i sitt lilla fyrbenta "barnbarn" :)

## Comment 17
Author: Hildgrim

Min mamma blev helt rasande när jag och sambon skulle skaffa hund. Och då är jag ändå 28 så det var 10 år sedan jag flyttade hemifrån.  
  
Men nu älskar hon hunden.

## Comment 18
Author: nitisen

Har pratat med pappa tidigare om att jag tänker skaffa hund och då tyckte han det var en bra idé men tror inte han var beredd på att det skulle bli redan nu.  
  
Mamma fick veta igår om valpen och idag skryter hon om honom på facebook. Hahha!
