# Ny valp
Author: Torin

Min gamla jaktlabrador Moster Beda finns inte mer, hon är i hundarnas himmel. Blev nästan 13 år men fick tyvärr cancer i njuver och lungorna.

Men hennes dotter har jag kvar, hon är 8 år och heter ASTA.

Både Asta och jag saknar Moster Beda mycket och därför har jag nu skaffat en annan Beda nr 2. Hon är 8 veckor och gör sitt bästa för att ställa till det här hemma, kissar på golvet och bajsar även ibland om jag inte hinner ut med henne. Det går väl över med tiden, jag är inte orolig. Hon har bara varit här i tre dagar.

Allt man kan bita i och tugga på är i farozonen. När jag skulle äta frukost idag så tänkte jag att jag skulle få vara ifred medan jag stoppade mackan i munnen. Gav henne därför en tuggpinne som jag fått av uppfödaren. Valpen låg bredvid mig i kökssoffan, men plötsligt var pinnen borta. PANIK! Har hon svalt den hel? Letade men hittade den inte. Pust. Vad göra? Kan de smälta tuggpinnar eller fastnar de i tarmarna?

Satte ner valpen på golvet och började duka av. DÅ! upptäckte jag pinnen. Hon hade lyckas peta in den under mig. SKÖNT!

## Comment 1
Author: tuvab

Vad tråkigt med Moster Beda:/ men det sägs väl att det lättaste sättet att komma över sorgen över en förlorad hund är att ersätta den med kärleken från en annan..<3