Annons:
Etikettbeteende
Läst 3681 ggr
Cochon
2/20/17, 12:15 AM

När man blir vansinnig

Hej hej! Hur brukar ni göra när ni blir vansinniga på er hund? Hur handskas ni med situationen och eran frustration/ilska/besvikelse/whatever? Idag blev det fel och min ena dam fick för sig att tokskälla på en hund idag vid ett hundmöte. Hon och jag försökte lära oss ett nytt trix och mitt i allt dök plötsligt en hund upp runt hörnet. Dumt av mig kanske att placera oss precis vid en hörna. Men hur som helst började hon skälla för fullt, värre än vad hon någon gång tidigare har gjort. Just då blev jag så arg att jag egentligen bara ville binda fast henne vid första bästa fasta föremål och låta henne sitta där tills nästa morgon. Men trots att man är arg inser man ju att det kommer inte lösa någonting. Istället går hon och jag vidare medans jag bara kokar inombords. Självklart kan man inte lägga hela skulden på henne, utan jag kan nog ha satt ribban för högt/förväntat mig mer än vad som är rimligt/missbedömt situationen m.m. Tänker att det kan vara nyttigt att läsa vad ni brukar göra när ni hamnar i situationer med er hund där ni tappar humöret. Vad gör ni? Hur gör ni för att bli av med alla känslorna och se på det hela med en mer neutral och sansad vinkel?

Söker du ett annorlunda armband? Eller kanske ett mobilfodral eller en rem? Kolla gärna in på min shop eller skicka iväg ett PM.
Glöm inte gilla min facebook sida för mina trådar. 👋

Annons:
Frida B
2/20/17, 8:13 AM
#1

Jag låter det tyvärr ofta gå ut över hunden, men jag har lärt dobby att det blir ngt positivt. Alltså sliter jag fram en leksak/pinne och låter honom kampa gärnet då min ilska sätter dig i musklerna så behöver använda musklerna (när jag är förbannad kan jag gå mil…) och kampar gärnet med honom. Han tycker det är SKITKUL, wohoo matte kampar gärnet shit!!!! Jättebra för då får jag avreagera mig (brukar svära samtidigt HAHA) och Dobby får ha skitkul. Men har dobby gjort ngt som jag vet är av ren jävelskap (aka tonårsfasoner typ att han helt plötsligt ställde sig och tokmorrade åt en av sina vänner helt plötsligt…) så kan jag säga till honom rejält. Inte för att han bryr sig ett skvatt, har jag upptäckt… Han skiter fullständigt om matte blir arg, han vet om att det går över den lilla skiten ;)

 Sajtvärd på Akvarieräkor ifokus och m_edarbetare på Agility ifokus             
_(f.d MelvinMimmiLufsen)

tk1971
2/20/17, 8:26 AM
#2

Självklart kan man bli fruktansvärt irriterad och arg. Jag har dock en princip som jag bestämt att jag aldrig ska frångå, och det är att jag aldrig ska bli handgriplig på min hund. Det löser ingenting, det skulle bara göra relationen sämre och göra all träning svårare. Däremot kan jag - tyvärr - använda mer röstresurser än vad som är önskvärt. Jag försöker att bättra mig på den punkten.

Å andra sidan har jag fått beröm på BK för mitt sätt att använda mig av min röst på ett varierat sätt 😉Det låter säkert fånigt när jag kommer gående med mina hundar, för vi kommunicerar hela tiden, men jag brukar säga att man måste våga göra bort sig med sina hundar, annars lyckas man inte.

Elsis matte
2/20/17, 4:46 PM
#3

Ta mig ur situationen och andas mig lugn, att gå raskt eller springa kan hjälpa att få ur frustrationen. Sedan tänka igenom situationen konstruktivt, men först när jag lugnat mig. Tappar du humöret under kurs- eller träningspass är mitt bästa knep att slänga ut en näve godis på marken, ställa dig på kopplet och göra vad du behöver just då medan hunden är distraherad. Sedan är en nyttig tanke: "hunden är ett djur och detta är bara ett beteende". Genom att påminna sig om att hunden inte utstuderat gör saker för att vi ska tappa ansiktet är det lättare att vara rationell.

Ambrose
2/20/17, 5:21 PM
#4

Även jag kan tyvär låta det gå ut över hunden, men har bestämt mig för att det är slut med detta.

#1 Tack för tipset. Jag ska också dra igång med kamp när jag är förbannat, det kan nog hjälpa både mig och Nita, för oftast blir jag arg när hon skiter i mig, men om hon då får en massa kamp så kanske jag t.om. kan lyckas skvallra bort det.. 2 flugor i en smäll :P

//Ambrose

Följ gärna bloggen om min Rottweiler valp på www.rottie.blogg.se

-Aida-
2/20/17, 6:38 PM
#5

Kamp vid ilska va en super bra ide!
När jag känner att jag bara vill packa ner honom i fösta bästa kartong och skicka han till japan, så säger jag till honom att gå till sin bädd, sen måste jag sitta i ett annat rum och vara tjurig för mig själv tills det går över.
Är vi ute och jag blir arg så får han gå i kort koppel tills jag lugnat ner mig.

belliiboii
2/20/17, 6:48 PM
#6

Tbh, sätter mig och grinar eller tar ut de på hunden. Är väldigt känslomässig och har jobbat mycket för att hålla tillbaka känslorna, har blivit bättre men vissa dagar är bättre än andra tyvärr..

Annons:
[Raubtier]
2/20/17, 6:59 PM
#7

Jag har faktiskt en gång bundit upp min förra hund vid ett träd och gått några meter bort och andats och bara ignorerat henne. Inget jag kan rekommendera men det hjälpte mig annars hade jag fått tokryck på henne. Min nuvarande valp gör mig knäpp ibland men tar inte ut något på honom, jag är bara tyst men leker och gosar som vanligt. Sätter mig kanske i soffan och gråter lite ibland men är instabil också så beror inte enbart på honom.

Vinternos
2/20/17, 9:44 PM
#8

Väldigt sällan jag tappar humöret, särskilt när det kommer till hundarna eftersom att de är djur och saknar konsekvenstänk. Ett djur är aldrig avsiktligt elak eller ont.

"An eye for an eye will make the whole world blind"
- Dalai Lama

Frida B
2/20/17, 10:25 PM
#9

#8 har inget med att göra att djur inte har konsekvenstänk (vilket jag dock tror att dom har men det är en annan diskusion), det handlar om att vi alla är inget mer än människor med känslor vi inte alltid kan kontrollera. Eloge till dig som kan det, men du är nog en av få. Tycker denna tråden var väldigt bra, för jag vet att alldeles för många sitter där bakom skärmen och skäms efter att ha blivit onödigt förbannad på sin hund. Då tänker dom "vad dålig jag är", been there done that. Men vi är alla.männskliga.

 Sajtvärd på Akvarieräkor ifokus och m_edarbetare på Agility ifokus             
_(f.d MelvinMimmiLufsen)

Hornslandet
2/20/17, 11:25 PM
#10

Tja jag är just nu jäkligt less på min valp som jag VET behöver bajsa, men vägrar hitta ett ställe som duger. Istället klättrar han på mig hela tiden, så fort han släppt och man tror han gett upp det och går några steg så BAM klättra igen och bita i ärmar/byxor. Eller så låser han på ALLT och alla i mörkret. Han blir bara såhär precis innan han har gjort av sig, när han är nödig liksom, men det är så sjukt frustrerande. Kan inte sticka under stol med att det gör mig frustrerad, då jag själv har en jävla huvudvärk och verkligen skulle behöva en hel natts sömn (och därmed vill ha honom rastad INNAN vi lägger oss).

Men har samtidigt sagt åt mig själv att jag inte kan hålla på såhär, ska fanken börja gå ut en gång på kvällen, vill han inte bajsa så vill han inte, då får vi väl gå och sova då så får han hålla sig / bajsa inne / whatever (nej jag skulle ju ta ut honom om jag vaknar av det såklart..). 

Så man kan inte ha känslor för att hundar inte har "konsekvenstänk" ? Ursäkta mig, ärligt talat, men det låter som rätt mycket BS för mig att det skulle finnas en enda hundägare i världen som aldrig blivit arg eller förbannad pgsin hund. Nej, man behöver inte ta ut det på hunden, men har man ens en tillstymmelse till känslor så…aja.

Hur hanterar jag det? Tja, jag bar in valpen, fixade lite andra grejer som jag annars måste göra imorron (spacklade hål i en vägg), ignorerar allt, lyssnar på en podcast i hörlurar samt skriver av mig lite argt i en jäkla forumtråd här :P Jag säger också åt min valp ibland, men försöker att vara metodisk på den fronten. Men när det blir riktigt jävla frustrerande så tänker jag "man ska välja sina strider".

Vinternos
2/20/17, 11:44 PM
#11

Sällan betyder INTE aldrig. Klart man kan bli irriterad, men såpass god självkontroll bör man ha som vuxen individ att inte låta det gå för långt och att hunden utsätts för psykiskt eller fysiskt lidande. Vänligen läs vad jag skriver nästa gång istället för att tolka fritt och dra egna slutsatser.

"An eye for an eye will make the whole world blind"
- Dalai Lama

Hornslandet
2/20/17, 11:55 PM
#12

#11 Det är sant. Men din argumentation lät väldigt konstig, ungefär som att djurets avsaknande av konsekvenstänk skulle medföra att en känslosam individ (människa) inte skall tappa humöret.. Inte direkt en glasklar koppling där.

Och det faktum att du nu lyfter fram "inte låta det gå för långt och att hunden utsätts för psykiskt eller fysiskt lidande" ungefär som inte alla redan höll med om det, säger en hel del till. 

"Vänligen", försök inte bygga små mini-stråmän här nu :)

Vinternos
2/21/17, 12:56 AM
#13

#12 Syftade väl mer på att eftersom att hunden inte har konsekvenstänk= varför blir matte/husse arg och skriker helt plötsligt? = stresspåslag, psykiskt lidande alt. fysiskt om personen utagerar sina känslor mot hunden. Med det sagt förstår jag om det är svårt att kontrollera sina känslor, men trots det har man ett ansvar och bör åtminstone försöka. Tycker många föreslår bra sätt att bli av med sin frustration.

"An eye for an eye will make the whole world blind"
- Dalai Lama

Annons:
Mysisa
2/21/17, 2:31 AM
#14

Mina hundar är så signalkänsliga att dom blir livrädda ser det ut som så fort jag blir arg vilket leder till att jag gosar med dom och ger dom godis för att dom ska förstå att jag inte är farlig fast jag är ett åskmoln.
Nu händer det väldigt sällan att jag blir arg på någon av hundarna. Det är snarare mig själv jag blir arg på för att jag skött en situation på fel sätt vilket leder till att hunden får ett oönskat beteende.

minavitas.wix.com/kennel

JoannaLi
2/21/17, 9:30 AM
#15

Jag brukar rätt och slätt informera Arrak att så fort vi kommer hem så tänker jag göra mig av med honom. Och det är en skala. 

Från lite arg till allra mest arg: 

  1. Nu får extramatte dig på heltid. 
  2. Nu blir det blocket. 
  3. Nu blir det Tradera för en krona. 
  4. Nu blir det Ebay. 
  5. Nu åker vi till Skåne och ser om du hittar hem själv. 

(Nivå 5 har faktiskt bara hänt en gång under vårt 1,5-år tillsammans. Be proud :D ) 

Då blir jag distraherad och kan t.ex. gå och fundera på hur jag formulerar en blocket-annons/hur fasen man ska lyckas skicka en labrador via postnord om någon vill köpa honom från tradera/när nästa tåg till Malmö går och om jag behöver något med mig. Det gör att jag kan fullständigt skita i Arrak och bara fundera på det där - och jag kommer också på inom 15-20 minuter att nää, jag vill nog inte göra mig av med honom egentligen. 

Men det är lite skönt att få vara så arg ibland.

Frida B
2/21/17, 12:17 PM
#16

#15 haha! :D

 Sajtvärd på Akvarieräkor ifokus och m_edarbetare på Agility ifokus             
_(f.d MelvinMimmiLufsen)

ifoundnemo
2/21/17, 1:27 PM
#17

# 15 haha XD

Agafia
2/21/17, 2:53 PM
#18

Låter fruktansvärt att ni tar ut er ilska på ert djur , omoget och egoistiskt attityd i mina ögon . Hundarna står i beroendeställning och behöver en lugn och bestämd ledare inte någon som får utbrott och surar så fort hunden inte reagerar på " rätt " sätt enl. Ägaren . Skaffa inte djur om ni inte är mogna för det , därav alla omplaceringar av hundar idag för att folk tror det är någon jävla leksak 😡

JoannaLi
2/21/17, 3:25 PM
#19

#18 Jag tycker att den här kommentaren var väldigt tråkig och onödig. En hund lever i 10-15 år. Ska man lyckas att hålla sig från att vara sur/arg under 10-15 år? De allra flesta i tråden låter det ju inte gå ut över hunden, och TS frågar ju efter hjälp för att hantera det på ett konstruktivt sätt - hon gör sitt bästa. För någon som inte har haft ett hundintresse så länge (?) så tycker jag att det är superstarkt. Hon insåg att något inte var bra, och gör sitt bästa för att ändra på det. De gånger som jag blir arg på Arrak handlar det om att jag har en dålig dag/mår dåligt och inte har ork/energi för att hantera honom och alla hans påhitt, inte för att han "inte reagerar på " rätt " sätt enl. Ägaren". Ändå låter jag det inte gå ut över honom. Eller tror du att han förstår när jag lugnt, i samtalston säger till honom att "nu lägger jag ut dig på blocket" medan han går och nosar?

HannaM
2/21/17, 4:01 PM
#20

Wow, finns det på riktigt någon som aldrig blir så frustrerad på sin hund att det är svårt att hålla ihop och resonera logiskt? Berätta gärna hemligheten för jag vill också vara så oberörd.  

#18 jag kan faktiskt inte se en enda tendens i den med folk somhär tråden som säger att dom ofta reagerar med att bli sur/arg på hunden bara att det har hänt. Jag ser också att samtliga som säger att det har hänt ångrar det och gärna hade gjort på ett annat vis och eftersträvar att aldrig göra det och tar till sig och uppskattar råden som kommer här.

Jag VET att min hund inte jävlas med flit, att han inte är ute efter att göra fel eller irritera mig. Jag VET att alla situationer där det går galet egentligen är mitt ansvar, antingen för att jag har för höga krav eller inte har hjälpt och förberett min hund tillräckligt bra.

Det hindrar dock inte att jag har känslor som inte är överens med vad jag vet och logiken. I mitt fall är det sällan ilska det är mestadels ren och skär frustration över allt jobb jag lagt ner och det ändå inte går framåt och jag inte vet hur jag ska göra. Jag kan bli galen när han hänger längst ut i kopplet och vrålskäller på varenda hund han möter under en promenad på exakt samma sätt han gjort senaste halvåret trots att jag försökt med exakt allt jag kan komma på för att försöka göra det lättare för oss båda.  Det är ju egentligen in oförmåga jag blir knäpp på.

Hur som, hur jag hanterar det? Vissa gånger tar jag helt sonika hunden under armen och går in (fördelen med bärbar storlek), lämnar honom ensam tio minuter en kvart medan jag stänger in mig på toaletten eller i sovrummet och andas och lugnar ner mig och sen börjar vi om från noll och går ut igen. Det är oftast dom gångerna där allt går fel, det börjar med att jag öppnar dörren i porten och han får fnatt och skäller för att det står någon där följt av att han jagar en katt, äter fyra chips, en död kråka och försöker med lite choklad jag får brotta ut ur munnen på honom  och sen har dubbla hundmöten och både han och jag är så uppe i varv att en fortsatt promenad bara kommer leda till sammanbrott från någon eller båda.

I andra lägen försöker jag göra något som inte direkt involverar att vi måste ha massvis med kontakt eller krav. Kastar en boll åt honom, låter honom köra ner nosen i ett spår från en löptik eller går in i skogen med långlina och låter honom gå lite som han vill. Dvs jag hittar en positiv aktivitet där han är rätt självgående så kan jag ägna mig åt att försöka lugna ner mig.

En annan lösning är att jag plockar fram något jag vet att vi kommer lyckas med. I vårat fall finns det en liten repertoar med trick som han sätter i i princip alla lägen. Vi går igenom dom med bra godisbelöning och skapar känslan av att lyckas tillsammans igen.

Sen är man inte mer än människa så jag har också suttit i skogen och fulgråtit för att hunden lyckats dra iväg i det ögonblicket jag fumlar med kopplet och stenvägrar komma in fast han uppenbart hör mig (för övrigt jäkligt bra inkallning om man som jag har en hund som gör allt för att trösta matte =P).

Annons:
Agafia
2/21/17, 4:48 PM
#21

Kan man inte hantera sitt humör och låter det gå ut på sin hund är man inte lämplig som hundägare , svårare än så är det inte . Jag har tagit hand om flera omplacerade kuvade , nerviga och osäkra hundar pga att deras ägare inte varit i balans . Självklart kan du bli frustrerad men att låta det gå ut över sitt husdjur är ett stort NO NO . Tänk dig själv att bli utsatt för samma sak ?! Hur skulle du må ?! Djuren kan inte prata för sig så då gör jag det , allt i livet är inte en tävling . Träning ska vara ROLIG både för hunden inte någon straffkomendering . Ni kan tycka att mina inlägg är onödiga , tyvärr har jag sett facit på hur det kan förstöra en hund att bli utsatt för sin ägares obalans så därför sätter jag ord på vad många tänker , men inte säger . För det är ju såååå synd om ägaren ! Jag tycker synd om hundarna !

JoannaLi
2/21/17, 4:56 PM
#22

#21 Men vem låter det gå ut över hunden utan att aktivt försöka bättra sig? Jag har också en omplacering som fått stryk - betyder det att jag inte har dåliga dagar? Tar han skada över att jag vissa dagar är surare än andra? Nej. För det går inte ut över honom.

Wellcraft
2/21/17, 7:27 PM
#23

I träningsituation så avslutar jag bara rakt av. Marscherar iväg som en arg soldat och försöker andas. Tar inte ut det på hundarna, även om de såklart märker att jag är missnöjd. Försöker undvika träning när tålamodet tryter. 
Hemma eller liknande så beror det på, är jag vansinnig för något hundarna gjort så förvisar jag dem ilsket till deras platser (två olika bäddar som är deras egna) och där får dem ligga tills jag lugnat ner mig och ger frikommando. 
Det är perfekt, för då slipper hundarna "komma ivägen" för min ilska, självklart lärde jag in platserna med positiva metoder, om någon trodde annat.
Är jag förbannad på något som inte handlar om hundarna så kanske jag går runt och svär eller lipar, ignorerar hundarna men kan behöva en kram av Harley om det är riktigt illa.

Häst, Vardag & Hund
nouw.com/WallHund

Changrila
2/21/17, 8:09 PM
#24

Jag har aldrig blivit vansinnig på mina hundar. Det mest negativa jag blivit är frustrerad, tex när de vägrar släppa tanken på något vilt som passerat eller liknande. Då tar jag ett djupt andetag och försöker skapa en situation som är lätt att klara av. Arg i hundsammanhang… jag blir bara arg på mig själv, när jag känner mig som en dålig hundägare. Då försöker jag också göra något lätt och roligt med hundarna.

---------
Två glada salukis: https://www.instagram.com/ninniosterholm

Frida B
2/21/17, 8:09 PM
#25

#18 känns som att du trollar och bara vill provocera, eller så kommer du från en annan planet där man lever på en bädd av rosa moln.

 Sajtvärd på Akvarieräkor ifokus och m_edarbetare på Agility ifokus             
_(f.d MelvinMimmiLufsen)

färgfest
2/21/17, 8:27 PM
#26

#23 Då blir väl sängarna ett straff istället för nånstans mysigt att vila/sova?

Eller hur upplever du det?

Cochon
2/21/17, 9:34 PM
#27

Vill börja med att tacka alla för era svar och goda råd. :D #18 Låt oss säga så här, vi har två personer. Person A: Kan ibland tappa humöret, men är inte mer än "tråkig"/kort utifrån hundens perspektiv eller alt. går och svär åt hunden. När känslorna har lagt sig kan man se på situationen och se att det huvudsakligen är ens eget fel att situationen blev som den blev och man vet till nästa gång vad man kan göra bättre. Person B: Påstår även i lugnt och sansat tillstånd att all skuld ligger på hunden och är helt övertygad om att det bara är hunden som det är fel på/jävlas och att man i ett sådant läge lika bra bör sälja hunden och köpa en ny och bättre hund om den nuvarande hunden inte "sköter sig". Det är ju inte rättvist att på något vis likställa person A med person B. Att det finns omplaceringshundar är inget du ska påstå är vårat fel. Vi älskar våra hundar och man lär sig mycket av varandra därför skapade jag denna tråden så att man ska kunna lära sig av sina misstag och andras erfarenheter. Om jag hade lagt skulden på hunden hade jag ju inte ens brytt mig om att skapa denna tråd utan istället lagt energi på en fin omplaceringsannons så jag hade kunnat bli av med mitt problem.

Söker du ett annorlunda armband? Eller kanske ett mobilfodral eller en rem? Kolla gärna in på min shop eller skicka iväg ett PM.
Glöm inte gilla min facebook sida för mina trådar. 👋

Annons:
HannaM
2/22/17, 7:22 AM
#28

Men… med enstaka undantag så beskrivs ju i den här tråden folk som blir frustrerade, ledsna och arga och hanterar det på ett sätt som inte är att skälla på hunden eller på något vis handgripligen ge sig på den. Det är folk som går undan, som tar ut ilskan genom fysisk lek eller berättar för hunden att den ska bli pälstoffla eller åka ut på blocket (ingenstans står det att dom här sakerna skriks eller fräses fram).

Jag ser ingen som säger att dom brukar stå och vråla på hunden och sparka den i baken.

tk1971
2/22/17, 7:33 AM
#29

Jag för min del undrar hur den människa är skapt som aldrig, aldrig nånsin blir ens lite småarg på sin hund. Nej, det kan inte vara möjligt.

Hornslandet
2/22/17, 11:08 AM
#30

#29 Det är nog mer den människa som lever ett visst liv IRL, och ett annat på internetforum.

Wellcraft
2/22/17, 11:36 AM
#31

#26 Absolut inte. Att ligga kvar i bädden är en träningsmoment i passivitet som jag lärt in med moderna metoder, det är som vilket kommando som helst och mina hundar ser inte passivitet som ett straff, absolut inte.
Passivitet är istället något som de klarar av och vet om det själva, vilket gör att hundarna blir trygga över situationen.
Vad ska man säga? Det är varken straff eller belöning, det är bara ett moment i vardagen. När vi kommer in från promenad brukar hundarna springa åt varsitt håll till sina bäddar, frivilligt (trots att de har en soffa och säng tillgänglig också), bäddarna är nämligen en lugn zon där det finns ramar och regler som hundarna kan och vill följa, vilket gör att de även frivilligt föredrar sina bäddar efter promenad än t.ex. sängen, bädden utstrålar lugn och ro.

Häst, Vardag & Hund
nouw.com/WallHund

färgfest
2/22/17, 11:49 AM
#32

#31 Jag menar mer om man argt säger till hunden att gå o lägga sig, då kan de koppla sängen till att matte är arg. Men nu att du förklarar ser jag att du lugnt skickar de nånstans att koppla av o vila så du kan återhämta dig. Tack för förklaring! :)

Tycker passivitet och sånt är viktigt. Jag blev bara nyfiken på hela psykologi bakom det, då jag läser en hel del inför valpköp, etc.

Wellcraft
2/22/17, 12:12 PM
#33

#31 Jaha okej, ja alla kommandon kan jag ibland säga med ilsken ton, men det påverkar inte hundarna särskilt, jag skickar ju iväg dem till bäddarna när jag är på bra humör också! :)
Passivitet är jätteviktigt, det har jag märkt av extra mycket sen jag skaffade min BC, han är otroligt lättstressad och måste ha sina lugna "oaser".

Häst, Vardag & Hund
nouw.com/WallHund

Upp till toppen
Annons: