Gud ja! Hon finns alltid där om jag vill ställa frågor eller prata om något som har med hunden att göra. Hon har anordnat två jätteroliga kennelläger, erbjuder sängplats, hämtar mig på stationen (det är 3 timmars tågresa dit) och är i allmänhet en väldigt trevlig person vars avelsfilosofi faller mig mycket väl i smaken. 😃

Tar bara upp max uppfödare eftersom hon var en skkregisterad uppfödare.

Nej. Vi var inte nöjda. Hon verkade mest irriterad när vi hörde av oss med frågor eller var oroliga över något. Inga valpträffar heller. Så vi var besvikna. Var ju vår första hund så vi hade behövt mer stöd när han var som värst under valtider.  Vi trodde det var något fel på honom 😂

#2 Är det obligatoriskt med valpträffar för att vara en bra uppfödare?

*nyfiken fråga*.

För typ 15 år sedan när jag var aktiv inom hund så hörde jag aldrig om nån uppfödare som hade valpträffar, men det verkar ha blivit mycket vanligare nu.

Nej. Ingen av dom var reggade som kennel kan jag tillägga, Och jag tror jag har mer kunskap än vad båda verkar ha.
Min blandrastik fick lika mycket mat som sin mamma vid 6veckors ålder. Hon var dock en blandras och en "whops" kull.
Hanen som är renrasig och reggad i skk's uppfödare var väl inte heller så super, Deras hundar är mer gårdshundar, Och jag tror inte dom har världens kunskap. 
Nästa hund ska komma ifrån en kennel/person jag vet jag kan få stöd ifrån, Helst i resten av hundens liv, Men i början som valp-unghund räcker nog och väl.

#3 Det finns väl inget som är obligatoriskt?

Däremot är det ju bevis för att uppfödaren bryr sig och håller kontakt med alla som köper valpar av den :) Tycker jag.

Detta var också många år sedan. Redan då fanns det många valpträffar.

Första Ja, andra och tredje- nej.

Ja, jag är nöjd med alla våra fem hundars uppfödare de senaste 20 åren (ja, jag är snart gammal och grå..).

De har varit hjälpsamma, trevliga och glada över att hålla kontakt lite då och då. Vissa har vi haft nära samarbete med (foderhundar, kennelvakt, utställning osv), andra knappt ingen kontakt alls med men varit nöjda ändå. 

Jag och min man är inga sociala människor och uppskattar inte direkt fikastunder och valpträffar så värst mycket, att träffas på tävlingar eller höras på mail och kunna fråga om hjälp räcker gott och väl för oss.

Ohja! Vår uppfödare har alltid ställt upp för oss! När vi var i Spanien i 2 veckor sa han att han tar hunden i 3 så han får bo in sig lite också, han har ställt ut hunden åt mig och även ordnat valpträffas! Är riktigt riktigt nöjd, han ställer upp så sjukt mycket och vi har alltid kunna prata med han om vad de än varit!

#5 Nä, inte obligatoriskt, jag kanske använde fel ord. Eftersom du sa att du var besviken på en uppfödare som inte hade valpträffar så lät det som om det var ett kriterie för en bra uppfödare, enligt dig :) 

Så jag undrade bara om det måste finnas valpträffar för att en uppfödare ska anses vara seriös och intresserad, enligt dig alltså :) 

Finns ju massor av andra sätt man kan hålla kontakten med valpköpare och visa att man bryr sig, menar jag.

#9 Aha. Nej självklart kan en uppfödare vara väldigt bra ändå. Viktigaste biten är ju att dom finns där när man som jag skrev har frågor eller är orolig :)

Valpträffar är bara ett plus.

Näpp! Informerade oss inte om att färgen inte var godkänd för rasen, har inte fått stamtavlan än (hunden född i mars) och nu när vi försöker få kontakt svarar hon inte :/ SKK reggad och aktiv som ledamot i styrelsen för rasklubben så jag trodde i min dumhet att det skulle vara en pålitlig uppfödare men hon har tyvärr lurat mig redan från start :(

#4 Så att valpen åt lika mycket som tiken är det som får dig att anse att du kan mer än dem..? Det kan ju stämma ändå men alla våra valpar får så mycket mat de vill ha två gånger per dygn och vid sex veckor äter de inte mycket mindre än de vuxna.

Vi brukar ha valpträffar varje år där de som vill är välkomna hem till oss för att träffa andra valpköpare och hundar, fika och grilla om de känner för det. Har även en facebookgrupp för alla valpköpare och ägare till hanhundar vi använt där folk uppdaterar och uppdateras, vilket är jättesmidigt då många av valparna nu bor i Norge och många andra också bor långt bort (och vi inte är jättesociala..) :)

#12 Min 6veckors valp åt 10dl varje dag. Det är FÖR mycket, Hon skulle ha 3dl enligt fodret/vikt. Hon hade en hund bara för att ha hund, Hon kunde ingenting och var inte aktiv inom hundvärlden, Hon avlivade dessutom mamma hunden efter alla valpar var sålda (hunden var inte sjuk var andra anledningar). Så min kunskap som du sa att det kan stämma, är mer än vad hennes var. Gav bara ett exempel på vad hon gjorde fel.

#13 Fast det är VÄLDIGT stor skillnad på en vuxen hund på sju kilo och en valp på sju kilo, det går absolut inte att jämföra så. Sen behöver man inte vara aktiv inom hundvärlden på något sätt för att vara bra och kunnig om hundar ändå.

#14 Nej, Vet inte vad du vill riktigt att jag ska svara? Hon var absolut inte hundkunnig, Inte på något vis. Jag träffade henne, vi pratade, Jag vet hur hon var under tiden och även efteråt, Och hon var ingen hundkunnig människa.
Och då kan jag säga också att det är väldigt stor skillnad på en vuxen hund som väger 25-35kg och en valp på 6-8kg, Vad som ska ha, mängden, hur ofta m.m.

#13
Växande valpar äter mer än en vuxen hund. I alla fall mina.

Min nuvarande kull är 8 veckor och just nu äter dom ganska precis lika mycket som en vuxen. Dom får så mycket dom vill ha och det blir ungefär vad en vuxen hund äter.

När dom är 4 månader och fram till omkring 10 månader äter dom dubbelt så mycket om en vuxen.  Det går åt massor av energi när dom växer och dessutom gör dom av med betydligt er energi än en vuxen hund.  Under valp- och unghundsperioden är det full fart på mina. Tjocka hinner dom inte bli, trots dubbel fodergiva.

Däremot ser man en tydligen gräns vid ca 10 månader, fortsätter man med dubbel fodergiva då, då lägger dom på hullet. Inte konstigt, vid det laget har dom växt det mesta på höjden som dom ska. Bara nån enstaka centimeter kvar.

Skulle jag ge en uppväxande valp mat efter vad det står på ett foderpaket, då skulle det bli magra spjälstaket som förmodligen inte skulle utvecklas normalt p g a undernäring.

#16 Konstigt, Min valp jag har nu (snart 7månader) var påväg att bli tjock vid 4-5månaders ålder så jag fick sänka dosen mat han fick, Då fick han samma dos mat som min tik, Han var väldigt aktiv i att springa m.m. 
Med påväg att bli tjock menar jag inte brutalt överviktig. Han äter nu mer mat än tiken dock, Jag höjer/sänker maten efter hullet, Läser inte alls på förpackningen. Skulle dock aldrig kunna ge honom (sens 12veckor ålder) "så mycket mat han vill ha" för då hade han ätit så mycket att han förmodligen dött, Samma med min tik.

Mycket nöjd. Bra villkor när man köper valpen (ångerrätt i två år med nästan hela inköpspris tillbaka), full support, stort kennelläger varje år, så mycket kontakt som jag själv vill ha med honom. Han är därför inte påträngande men svarar direkt vid frågor, funderingar och är lila engagerad vid framsteg i träning. Kunde inte passa mig bättre.

#16, samma här.
Min salukivalp har fått "fri tillgång" på mat hela tiden. När hon ätit upp så kollar jag om hon vill ha mer, säger hon till att hon vill ha mer mat så får hon det osv. Hon har hela tiden varit i bra hull.
Hon väger nu som 1åring ca 20,5kg. Nu äter hon kanske 400g per dag (barfar). När hon var mindre åt hon utan tvekan ca 1kg per dag. När hon var ca 5-6 månader minskade det något, till ca 800g. När hon var närmare 1 år, då minskade mängden mat ännu mer. Förut tänkte jag naivt nog att valpar behövde lite mat, just för att de var små, men jag tänkte inte då på att det behövs enorma mängder energi för att växa så mycket och snabbt som de gör ;)

Måste bara fråga nu, Är inte valpfoder TILL för valpar och därför ska man följa instruktioner på valpfodret? är det inte mer energibaserat foder man redan ger valpar? Är det intemer "näring" och allt dom behöver i ett bra valpfoder redan så man slipper ge dubbla mängden?
Beror det här på raser eller individer att vissa valpar äter dubbla upp till en viss ålder? Jag har träffat valpar som skulle "sluta äta" när dom var klara, Men mina var inte så, Mina hade gärna ätit upp hela 12-18kgs säcken om dom fått chansen, Då går det inte direkt att gå på "att dom ska vara klara och nöjda".

Sjukt nöjd med min uppfödare som nästa valp kommer från och som jag har nu. Första uppfödaren var ju trevlig men pratar aldrig med henne längre, mest för att det är så långt bort och för att hon inte verkar så intresserad av sina valpar…

Jag är otroligt nöjd med hundarna som "min" uppfödare får fram. Det är mentalt kanonbra hundar som har bra exteriör och sund kropp på alla sätt och vis. Underbara hundar från en uppfödare som verkligen har erfarenhet och vet vad det avlas på för något. Kenneln ägs av ett par där mannen i huset är lure coursing-domare (vinthundarnas "bruksgren") och har varit ordförande i rasklubben. Kvinnan i huset har stenkoll på stamtavlor och en hel del annat. De kompletterar varandra väldigt bra.

Uppfödarna har gärna kontakt inte bara med valpköpare utan även valpköpare till alla möjliga hundar av samma ras, allt för att ha så bra koll på rasen som möjligt. De är aktiva på facebook och håller där kontakten med många, följer valpköpare m.m och älskar att se allt från vardagsbilder till tävlingsresultat. Jag vet också att OM det blir problem med något, då kan jag alltid ringa dem oavsett vad det handlar om. De hjälper alltid till om de kan och har ett enormt kontaktnät för att vid behov kunna ta reda på saker som de själva inte är kunniga inom.

Nu bor de lååångt upp i norr, ute i "ödemarken", så några kennelträffar blir det inte och inte heller någon direkt hjälp vid träning eller så. Det stör mig inte det minsta.

Sedan är det självklart så att vi inte tycker precis lika om allt, men å andra sidan har jag hittills inte träffat en enda hundägare (eller människa av någon "typ") som har precis samma hundsyn som mig heller ;) För mig är det viktigare att kunna diskutera saker och ting på ett bra sätt och ibland vara överens om att inte vara överens, än att hela tiden tycka att den andra gör saker bra och korrekt. De uppskattar verkligen det jag gör med mina hundar, det vet jag, och jag älskar hundarna de får fram, det vet de.

Mallens uppfödare är jag helnöjd med. Vi har en god relation, ställer alltid upp om det behövs. Hjälper mig med det jag behöver hjälp med gällande hennes uppfödning och min andra vovve. Hon är alltid ärlig mot mig och vi litar båda på varandra. Holländarens uppfödare har jag ingen kontakt med. Vilket är synd men det kanske blir ändring på det.

#20
Valpfoder, även om dom nu skulle vara uppdelade på säg small, medium och large hundar, äts ju av allehanda raser inom storleksintervallet.

Och dom växer nog olika.
I min ras ser jag även att olika blodslinjer växer olika mycket under olika perioder. Vissa växer snabbare och mer mycket tidigt, andra sätter rejäl fart på höjden först när dom är 4-7 månader.
Och sen en del som förvisso växt det mesta vid 7 månader men fortsätter att växa långt efter 1 år, medans andra nästan inte växer allt efter 7 månader.

Sen är det i min ras stor skillnad på hanar och tikar. Hanarna blir större och de växer en hel del på höjden när tikarna i princip redan vuxit klart på höjden.

Observera att jag säger på "höjden".
Dom lägger ju kropp och massa långt efter att dom är klara på höjden.
Mina kullar har som regel inte varit färdiga i kroppen förrän i 4-årsåldern men tikarna har i princip vuxit färdigt på höjden vid 7-8 månader, hanarna har däremot ett vidsträckt intervall för tillväxt på höjden, 12-24 månader. De som blir störst i slutänden växer längst.

Så bara för att ett foder är gjort för valpar så är det inte så enkelt som att alla individer i alla raser kan utfordras likadant.

#24 Var precis det jag misstänkte. Jag är inte en uppfödare och har inte kunskaper av att föda upp, Aldrig haft mycket intresse i det heller. Jag anpassar maten efter mina individer dock, Och som jag skrivit innan skulle båda två ha ätit ihjäl sig, Medans familjens hund bara (ända sen valptid) ätit vad han behövt.

Nej tyvärr inte, köpte valpen för bara några veckor sedan, och sen dess har uppfödaren ignorerat när jag smsat och ställt en fråga. Får ställa mina frågor här på iFokus istället haha!

Han fick med sig ett jättegammalt foder som gått ut för 2 (!!) år sedan, så vi fick göra ett direkt byte av foder, men som tur är så klarade han det.

Första nej, andra otroligt nöjd! Allt som jag inte fick med den första fick jag med min andra. Bra tips och råd och framförallt god kontakt genom vått och torrt och en öppen dialog.

Nej men jag är super nöjd över mina hundar älskar dem så otroligt mycket ❤️

Min ena uppfödare känner jag inte ens till. Andra hundens har jag kontakt med, trevlig osv men inte mer än så. Valpträff ibland men vi bor för långt bort och jag köpte hunden i "andra hand" av en person som inte ska ha hund så uppfödaren var inte direkt uppmärksam på köparen-inte heller alltid så lätt. Men hon hade ingen uppdatering om valpens nya hem heller. Plus uppfödarens avelsdjur/valpens föräldrar är inge testad, röntgad eller undersökta alls trots en sjuk/känslig ras. (SKK reg men inge obligatoriska tester än, gäller 2017)

Ja, jag är nöjd. Numera har vi inte så tät kontakt, men skulle det vara något så vet jag att jag bara kan ringa och de är obrottsligt lojala mot de hundar som de har fött upp. De har hjälpt till med pälsvård och lärt mig rycka min hund själv ( för och nackdelar med det ;)) och det var inga konstigheter när jag berättade att vår hund blivit konstaterad att ha kvalsterallergi ( ovanligt i rasen). Däremot tycker jag inte riktigt om deras senaste avelskombination, lite för nära släktingar som kombinerades för min smak, men generellt sätt är jag mycket nöjd.

Ja det är jag! Först och främst är jag otroligt nöjd med hunden hon "tagit fram". Tycker hon har en seriös och sund inställning till aveln, och hemma hos henne såg allt toppen ut! Hon har svarat ärligt och noggrannt på alla mina frågor och funderingar inför och efter valpköpet. Nu har vi glesare kontakt, det rullar på bra här nu. Och så känner jag att jag behöver ju inte hålla min uppfödare i handen resten av hundlivet. Der finns andra hundkunniga, , tex tränare och veterinärer att rådfråga. Känns som om en uppfödare annars skulle kunna bli dränkt av frågor efter att ha producerat ett antal kullar.

Ja jag hade uppskattat lite mer stöd med min brukshund, men jag är relativt nöjd. Jag kommer försöka söka en mer engagerad uppfödare nästa gång som har kennelträffar och har gemensamt mh. Min första skk reggade hund är väldigt stöttande, men uppfödaren är ju även min svärmor 😉. Min andra uppfödare är där i vått och torrt när det gäller frågor. Så egentligen så är jag rätt så nöjd.

Nej det är jag inte, den första var en lurendrejare och den andra är en riktig slarver.

#33 Oj, då har vi helt olika uppfattning om samma uppfödare! Vilken som är vilken av dina vet jag inte.

Alf: Alfs mamma ägs av en kvinna som inte ska ha kennel utan fick rådet av veterinär att ta en valpkull för att undvika livmoderinflammation. Alfs pappas kennel är registrerad och följer SKKs regler - mycket nöjd. Har fått mycket hjälp, stöd och svar på många nybörjarfrågor.

Theo: Eftersom han inte är registerad i SKK så är det ju ingen kennel "på riktigt".  Jag har ingen stamtavla att följa och vet inte varför man tagit valpar på de hundarna. Men Theo var ju inte planerad utan en omplacering som vi köpte med hjärtat. Däremot så måste jag väl säga att hon tagit ansvar över var valparna hamnade då hon inte gav upp förrän hon fick tillbaka Theo efter att ha fått info från flera håll att han blev slagen/utestängd osv.

#33 Vad baserar du det på? Stanardt?  🤪

#36 Onödigt tråkig ton. Jag och 33 kan ha olika erfarenhet beroende på situation/önskemål/behov.

#4 - mina valpar äter från ca 6-8 veckors ålder lika mycket mat som en vuxen. Fast uppdelat på lite fler mål. Helt normalt 🙂

Vad gäller frågan om valpträffar så är det inte så lätt - många uppfödare slutar försöka anordna då det i slutänden lätt blir så att inte många/väldigt få kommer. Att deltagandet blir litet beror ofta på avstånd, tid osv. Jag skulle själv haft valpträff nu i slutet av augusti, men några kan inte komma och då blev vi så få att resterande kände det blev trist - så vi skjuter på det tills nästa år.

I övrigt är jag nöjd med uppfödaren till mina tikar - och sen hoppas jag att mina egna valpköpare är nöjda med mig 😃

#38 Vi har efter femton år samlat på oss rätt många valpköpare så brukar skrapas ihop till lagom antal ändå ;) Men förstår precis vad du menar, för lite blir rätt tråkigt och då är det inte värt det.

#37 Var god läs medlemmens övriga inlägg i andra trådar. Från dennas förra konton också så förstår du. Jag är inte tråkig tvärt om glad.

#34 Nej jag föredrar ärliga människor vilket hon inte var mot mig. #36 ursäkta? Du får gärna utveckla ditt svar!

#41 synd med pessimister som går in och gör trådar totalt OT också ;) det om något är väl tröttsamt!

#35, Att det fortfarande finns folk - och veterinärer!!! - som tror på den gamla skrönan att tikar bör få en kull. Menar det alltså inte som negativt om dig och din uppfödare, däremot borde sannerligen vetten veta bättre!

Shih-tzuns uppfödare är vi jättenöjda med. Dom månade verkligen om sina hundar och vi hade en del kontakt i flera år. Nu har kontakten blivit allt glesare med åren. Men vi är verkligen nöjda med dom.

Storpudelns uppfödare är vi inte nöjda med överhuvudtaget. Vill inte skriva här varför. Men skulle aldrig rekommendera den uppfödaren till någon och kommer definitivt aldrig köpa hund där mer. Hunden är vi dock nöjda med.

Jag är nöjd med våran! :) Är det några frågor så är det bara att skriva, vi har varann på fb så hon ser vad som händer med hennes lilla "gullegris" som han var i sin kull. ( min första vinthund) Hon bor ca 6 mil ifrån oss, så vi träffas med jämna mellanrum så hon får "klämma och känna" genom honom, och är väldigt positivt inställd till att ja tänt börja ställa ut, och hjälper till med det hon kan :)

Mycket nöjd med båda. Den ena bor jag nära och vi träffas ofta. Jag hjälper henne med hundvakt ibland och hon tar min ena hund ibland. Så det är bra. Våran första hunds uppfödare är jag också mycket nöjd med. Vi har kontakt en del på facebook. Hon kommenterar bilder på hunden och är väldigt mån om oss. Sen arrangerar hon en del valpträffar 1-2 gånger om året. Var dock ett tag sedan jag var med där då det inte passat senaste åren. Skulle absolut kunna köpa hund från henne igen, har dock valt en annan uppfödare av rasen denna gång av olika anledningar :)

Känns liiiiite vågat att uttrycka sig fritt här, ifall man tror att uppisen vet vem man är på forumet eller varifrån ens hund kommer så kommer man ju inte våga uttala sig helt rättvist. Så, eloge till er som gjort det!

Cockerns uppis är jag nöjd med. Jag är vän med henne på sociala medier och hon grattar vovven min på hans födelsedag och glädjer sig med mig åt hans framgångar, även om det rör vardagen eller andra sporter än de hon själv brinner för.  När jag köpte honom var hon väldigt mån om att han skulle få ett bra hem och var beredd att ta tillbaka honom under den första tiden (det strulade med vår andra hund). En bra, representativ uppfödare för rasen.

Kan ju svara själv också :-) . Jag är verkligen supernöjd med mina nuvarande hundars uppfödare. De är kunniga, engagerade och ställer alltid upp med stöd och hjälp om det behövs. De har dessutom kennelträffar/läger och gemensamma träningar. Tyvärr är det ju annars ofta så att så länge allt går bra så är uppfödaren kanon och intresserad men om något skiter dig så är den trevliga och stöttande uppfödaren puts väck och man möts - i bästa fall - av kompakt tystnad. Been there… Där ska min förra ridgebacks uppfödare verkligen ha credit, hon ställde upp och fanns där trots att jag hade massa problem med min hund. Hon stod även för att det inte var en bra kull hon fått fram, den blev inte som hon tänkt sig.

Collien - ja jag är nöjd, hon var ett stort stöd när han fick sin ED /OCD diagnos och erbjöd mig till och med en fodertik ur nästa kull då jag inte skulle kunna tävla med min ED hund. Men nu har vi inte lika bra kontakt längre, men de har väldigt många valpköpare, förder upp två olika raser och har dessutom rätt fullt upp i sina liv så jag förstår det! :) Men vet att jag alltid kan skriva till dem om jag har frågor!

Aussien - supernöjd! Jag bor 10 min ifrån henne så vi träffas ibland och Marcie får träffa sina syskon, mamma och mormor! Vi kan prata om saker i timmar och har åkt på vallning tillsammans :)

"Min" uppfödare är riktigt trevlig och seriös. Jag tyckte redan från början de hade en bra attityd och att jag kände att de levde med sina hundar på ett väldans bra och balanserat sätt, så kändes det för mig. Tycker man kan märka en del vad det är för människor/uppfödare med om man tittar på djuren. I detta fall väldigt framåt, sociala med mycket personlighet, glädje och "värme" liksom. Sen är jag inte sån som måste komma överens om precis allt eller tycka likadant som nån för att gilla dem som människor. Nu är iofs fallet här ändå att det jag märkt av "min" uppfödare är att de är personer som resonerar och tycker mycket liknande som mig ändå. 

Nu har jag ju inte fått hem nån valp än, men jag är övertygad om att det är folk som jag kommer komma överens med i många år framöver. Inom "min" ras så är det även en ganska trevlig community eller vad man ska kalla det, iaf enligt vad jag har sett. Uppfödare känner och verkar stötta varann i ungefär allt de gör, kan inte se att det är nå motsättningar eller "interntjafs" just allt, vilket jag uppskattar. Alla verkar mest bara glädjas åt varandras framgångar och stötta varann när det tar emot för nån med misslyckade valpplaner eller whatever.