Se bara till så att ni har någon som kan passa hunden om det behövs någon gång. Låter ju som ni verkligen gillar hunden så kör på :)

Jag fick förra sommaren förfrågan om jag kunde ta över en hund vars ägare plötsligt avlidit och hunden hade ingen alls som kunde ta den mer än precis som ett övergångshem. Jag har aldrig haft egen hund men passar hundar och är dagmatte, så jag har länge funderat på egen. När detta erbjudandet kom upp var första känslan att JA, givetvis tar jag den!

Sen började jag resonera kring det med förståndet också och inte bara känslan. Jag funderade mycket kring varför jag inte köpt egen hund redan innan detta erbjudandet. Vad hade hindrat mig? Vilken/vilka anledningar fanns till att jag inte hade hund redan? Hade den anledningen förändrats? Jag tänkte även över precis vilka förändringar en hund skulle innebära i mitt liv och om det var förändringar jag kunde göra just då.

I mitt fall slutade det faktiskt med att förståendet vann över känslan och jag tackade nej. Inte för att jag inte ville ha hunden, utan för att jag insåg att det fanns en anledning till att jag inte hade hund redan som inte gick att förändra sådär på rak arm. Men hade jag i dagsläget fått erbjudande om att ta över en hund jag trivdes väldigt bra med så hade jag troligen tagit emot den, eftersom förutsättningarna har förändrats i mitt liv och jag nu är redo för hund.

Vet inte hur pass hjälpsamt mitt inlägg var. Men jag vill mest belysa att det är viktigt att inte enbart följa hjärtat utan även använda förståndet och fundera kring alla omständigheter en hund innebär. Även om du redan har djur hemma och vet och kan ansvaret och hela den biten så är ju en hund ytterligare en annan art som ska ha sina behov tillgodosedda, behov som varken häst eller katt har. Så även om det funkar jättebra med häst och katt så måste ni ju komma fram till om det även funkar med hund och hundens behov i era liv. Med en balans i hjärta och hjärna blir resultatet, oavsett vad du kommer fram till,  bäst för både er och hunden.

Vill dessutom belysa att jag tror på det du skriver absolut att det hade funkat jättebra med en hund i era liv också. Har stött på ditt konto på instagram med hästarna och du har ju otroligt god hand med djur verkar det som! 😃

Så trivs ni med hunden tror jag absolut att det kommer att funka jättebra för er!

#1 och #2 Tack så mycket för era svar! 😃

Det känns ju som att med just den här individen så skulle det klaffa på många sätt. Förmodligen är det väl just att om både jag och min sambo arbetar 100% i framtiden så blir det lite knapert att hinna hem på rasten för att umgås och rasta. Jag tänker lite i dem banorna att kommer vi behöva ordna plats på hunddagis eller att hunden ska bo hos någon annan under dagarna så känns det inte helt rätt (även om vi skulle ha det som alternativ). Det är trots allt vi som tar över hunden och ska då kunna ge den det som den behöver. Men det är ju samtidigt någonting som hunden behöver få bo här och berätta för oss om det fungerar att vara några timmar ensam (med sällskap av missarna) eller inte. 

Jag tror att jag i alla fall har kommit fram till att ja, jag skulle nog faktiskt tycka om och älska att ha en liten "följeslagare" i allt vi gör. Jag har inte tänkt på att skaffa hund, men just den här individen känns det ju riktigt bra med. Sedan vill jag gärna ha henne på prov i några veckor för att stämma av om både jag och sambon kan vara hunden tillmötesgående och hunden kan vara tillmötesgående mot oss. Fungerar allting oproblematiskt så kan jag tänka mig att den här individen skulle kunna ge väldigt mycket gott i våra liv ❤️

Men vi båda behöver tänka och prata lite till. Det är dock skönt att veta i alla fall hur jag känner och resonerar. Så då är jag inte lika lost 😂

Jag blev plötsligt med chihuahua när jag stötte på en liten vanvårdad tik. Jag tog henne från ägaren trots att jag bestämt att jag inte skulle ha hund men jag insåg att hon måste därifrån för att överleva. 

Det blev den raraste lilla hund man kan tänka sig men det var mycket jobb i början. Jag saknar henne ännu, tre hundar senare.

Jag tror att ni kommer bli bra hundägare :) Jag håller tummarna här för allt ska gå bra och att hon sen trivs bra hos er :) Tycker dom andra svarat bra och håller med Hera om hundvakt är bra att ha det fixat om det skulle behövas :) Lycka till

Det ska bli spännande att se hur det här slutar 😃

På måndag flyttar lilla Lady in på prov, tjoho! Jag längtar massor efter att få utforska den här förändringen i livet. Jag har beställt hem rep och beslag, ska göra koppel. En sele är köpt som jag ska åka och testa på henne idag och sedan ska jag och Husse införskaffa mat, gottis och lite leksaker/vårdprylar. Har också köpt veckans vara på Hööks som jag verkligen kan tips om - sätesskydd för endast 49 kr/st! Kan inte säga än om det är bra grejer, men säkert bättre än ingenting 😃

Med tanke på vad jag läst om dig och hur du håller dina hästar tror jag en hund skulle stormtrivas hos dig, tror inte du har något att oroa dig för.
Hoppas provtiden går bra! :)

Lycka till med lilla Lady. Det kommer att bli så bra 🙂

Lycka till!

#9 Blir så rörd av dina fina ord. Det värmer massvis 🌈

Tack snälla alla för peppen! 

Provade selen idag och den passade jättebra. Jag fick mysa lite med henne också och hon är ju så trevlig. Verkar helt oproblematisk i alla sammanhang som jag har fått se. Jag hoppas att det blir lika hos oss som stadsjycke, hehe. Det ska bli spännande att se hur vi kan komma överens 🙂

Jag har alltid skaffat hund (3st) väldigt plötsligt. Men har bott hemma hos föräldrar och haft dom hemma som hundvakt jämt. Men senare hunden bor jag 3 mil bort från föräldrar i egen lägenhet med sambon, jobbar deltid och går över till heltidsstudier (högskola på annan ort, pendlar) plus deltidsarbete snart. Men kan berätta om senaste hunden. Hade då redan en liten hund men som ofta är hos min eller sambons föräldrar (han är älskad av alla, lättsam smidig hund) men han kan inte vara ensam och trivs inte på dagis med massa andra hundar. Jag och sambon hade kollat och pratat lite om en större hund tsm som är mer aktiv än min lilla som inte kan leka eller gå långt pga permanent "skada". Vi hade haft en ett årig tik på prov men som det inte fungerade med/vi klickade inte. Men denna nya hund övertog vi hastigt pga ohälsa hos en släkting, vi hade träffat denna hund ett par gånger, en blyg och försiktig tik. En 4 mån grand danois, så skillnaden blev enorm. En valp, som kräver mkt plats och som inte kunde bli lämnad ensam, inte ett dugg vardagstränad eller rumsren. Både jag och sambon jobbar (75% och 100%), ingen i vår närhet som vill/kan vara hundvakt åt en sådan här stor valp just direkt i början. Min syster och sambons mamma hade egna valpar och min stora är för hårdhänt på dessa tex. Vi fick lösa det med hunddagis! Vi fick en drop in plats direkt. Kostar gör det men det fick lösa sig. Det blev en speciell situation iom ohälsan hos ägaren orsakade en form av "vanvård" hos hunden. Men dagiset var toppen bra och har jätte bra personal, hon är trött och nöjd när hon kommer hem och vi kan tänka på annat istället. Ibland ställde sambons syrra upp under sommarlovet sen gick vi på semester. Vi lärde henne snabbt att vara ensam upp till 3-4 timmar utan problem plus att hon blivit rumsren, snabbare än någon annan av mina hundar. Men nu blir det deltidsplats på hunddagis. Toppen bra om man har ett dagis nära (vårt ligger i samma område). Första månaden var fruktansvärd i perioder. När hon var busig och hårdhänt pga sin storlek, när hon inte sov första nätterna, när hon inte var rumsren osv men det slipper ju ni med en vuxen hund. Idag är hon mysig och luuugn, sambon och jag trivs med henne och med dagis går det bra! Annars hade det inte gått, att lämna en hund 8 timmar i sträck några gånger i veckan går inte och våra hundvakter som ev kan ställa upp bor 1-3 mil bort och vill inte ha henne så ofta… Många som inte vill ha henne vid sig alls, bara på avstånd pga att hon dreglar och är klumpig, och många som är rädd för henne pga hennes storlek.