Mina klarar av att vara ensamna hemma eller med varandra. Tiken som ar 7 forsoker skydda/forsvara hanen ganska mycket. Annars tycker jag att det inte finns nagra problem… jag ar lite lat och gor oftast inte seperata promenader men vet att de klarar allt sjalva om det skulle behovas. Gor forstass kurser osv med en hund itaget.

Ibland blir det gemensamma promenader och ibland inte. Tiden delas upp automatiskt.  Den ena tränar mer och får mer tid i det då hon kräver det och mår bra av det. Vi springer även tillsammans och så. Den andra får nog automatiskt mer mystid och filosofi tid för det är vad hon behöver och hon mår inte bra av att träna i den mängden och den intensiteten som den andra gör.  Och vi har blivit som en liten trio också. Allt löser sig skulle jag säga,

Med kurser och så tycker jag att det är viktigt att att gå en valpkurs sedan satsar jag olika med hundarna så det bli ju olika mål och krav och då olika kurser. 

Separation får man ju träna peu on peu. Jag tror det blir lättare att lämna en yngre hund hemma om man har två

Jag tror också att det är lättare att lämna en valp(självklart mycke korta stunder i början)tillsammans med en vuxen hund. Men min oro är ju när den äldre går bort….

Kommer den kvarvarande hunden inte klara av att vara ensam hemma då och man bittert får ångra att man alltid låtit dom vara ensamma hemma tillsammans?…

Man kan ju aldrig veta hur det blir i förväg. Det är ju inte konstigt om hunden som blir kvar sörjer och kanske blir orolig av den anledningen. 

De som jag har hört talas som har haft problem att lämna hund nr 2 helt ensam har haft det redan när hunden var ung, trots daglig träning. Hundar som förlorar sin kompis verkar kunna bli otrygga en period, oavsett om de har sällskap av människor dygnet runt eller inte, men har sedan vant sig.

När min jackrussel gick bort, blev min blandis osäker. Ville inte leka med andra hundar, reagerade på ljud. Det höll i sig ett par månader. Jag ägnade mej lite mer åt han, men lät han bestämma lite själv. Efterhand blev han sejsjälv igen. Har en till hund nu, men tränar ofta en o en.

Hundar, precis som människor, har olika metoder för att hantera saker och ting och det gäller även när någon dör. Jag har hört om hundar som plötligt blir väldigt ängsliga när den andra går bort, men jag har själv haft två tikar som på det stora hela fortsatte vara trygga och stabila efter att jag tagit bort andra, de har dock gått och letat lite efter den andra ett tag, men det har lagt sig snabbt. Med tik 2 blev det ingen skillnad i hur det var att lämna henne ensam efter att tik 1 dött. Tik 3 blev svår att lämna ensam när tik 2 lämnat oss, trots att hon utan problem hade varit hemma själv när tik 2 fortfarande levde. Så ja, vill ni ha två hundar, ha det. Problem som eventuellt kommer när en av hundarna dör, de går att lösa då.

Känner mig lite lugnare nu efter era berättelser. Det är väl som du säger #Changrila, det löser sig :)

Jag har faktiskt aldrig haft en  hund, som blivit nedstämd efter att den äldre hunden gått bort - dom har tagit det lugnt och naturligt.

Jag har precis fått hem en valp och min tik och han kan vara ensamma tillsammans (eftersom han är valp är det här endast undertiden jag röker precis utanför dörren). Men är han helt ensam blir han orolig och gnyr. Jag kommer träna han i både och hela vägen tills han är klar, och jag kommer nog i vinter få ta två olika turer (promenader) med hundarna ifall något "problem" skulle uppstå och det är halt, eftersom att den lilla valpen kommer att bli väldigt stor och stark, vilket jag redan tyckte min äldre tik redan var haha.

Jag är jätte orolig med att min hund ska dö vilken sekund som helst (hon är 5år och jag tycker det är suuuper gammalt) så jag kommer träna valpen ensam i allt, men även med tiken.

Har 5st hundar hemma och vi brukar göra så att vi tar dem allihopa på en längre promenad i skogen varje dag och sedan gör vi så att vi gör enskilda aktiviteter med hundarna, Brukar ibland cykla och då kan vi ibland ta två hundar med oss med en cykel, men ibland kan det vara bra att bara ta en. Enskilda promenader ibland så hundarna inte behöver stressa efter varandra och såklart lite lydnadsträning enskilt. Men mycket gör vi tillsammans med alla hundarna men ingen av hundarna är speciellt beroende av de andra.

Jenmjao, vad är det för ras på "den gamla "?

#11 Schäfer labrador, så det är ju ingen fara. Men jag är väldigt orolig med mina egna hundar