Jag är svindålig på att promenera med mina hundar, det händer aldrig!

Jag skjuter allt som oftast upp alla problem eller saker som jag måste göra då jag inte orkar ta tag i det, är så otroligt dålig på att sätta igång att väl göra det och om jag startar så gör jag det bara någon gång om jag inte ser framsteg direkt.

Promenader och säga ner från kökssoffan är inte mina starkaste sidor ^^

Väldigt dålig på att låta bli att ge hundarna mat vid bordet och att tigga. 😃

På senaste tiden har jag också varit dålig på att INTE ge Kenzo lite extra godis hela tiden och han behöver verkligen banta just nu 😡

Jag är inte egen hundägare men har hund på deltid. Jag skulle önska att jag var bättre på bland annat:  konsekvent med att gå fint i koppel, inte låta hunden smaka min mat, skvallerträning.

Det som kommer i vägen är väl snarare det här med konsekvens, jag har svårt att vara konsekvent när hunden bara är här två-tre dagar i veckan. Helt enkelt för att jag själv hinner tappa fokus och motivation där emellan, och det inte är särskilt stora problem.

#6 Hur kommer det sig att du har deltid? :-)

Benji är fortfarande en liten rymmare som får sjukt pinsamma tokryck när han inte är snabbast i gänget 😞

#7 Är dagmatte. Så det blir ju deltid ;)

Jag är dålig på..

- Att lära mina hundar gå i koppel

- Att lära min hane att inte göra utfall

- Att rätta mig efter koppeltvånget

- Att diska mat- och vattenskålarna

- Att banta min BC

Morgonlivet är inte min grej, jag är en hemsk människa emot allt som rör sig på mornar. Spelar ingen roll vad det är, jag är otroligt grinig när jag blir väckt.

Promenader har det varit dåligt med när det varit kallt ute både pga mig och min hund (som frös om tassarna). 

Att komma ihåg saker, Istortsätt allt glömme rjag bort, även gällande mig själv så min hund brukar få tjata på mig :)

Borde träna mera & borsta tänderna oftare. I vissa perioder går jag också för lite.

Jag fystränar för lite. Han behöver det till sin rehab, men det är såååå tråkigt :'(

Jag bland tar ut min frustration över honom. Ibland när jag har riktigt dåliga dagar (lider av depression och panikångest) kan jag ryta till och skrika på honom. Men det är inte ofta, så som tur är tar han inte till av det.

#14 Du är inte den enda, absolut inte. Min hund har varit med mig genom mina allra värsta perioder och hon älskar mig mer än något annat trots det :)

#14 Usch jag vet hur det är, har ångest och depression och ibland orkar jag inte ens vara nära hundarna för jag vet att om det gör de minsta lilla som är fel enligt mig för stunden så blir jag rasande. Tur att ens hundar verkar förstå och förlåter en ❤️

#14 Sådant kan även ske mig, lider också av liknande problem, dom älskar än iallafall, dom skäller ju ut oss ibland ;)?

Gå fint i koppel, inte skälla på andra hundar (stora hundar)… låta bli att tigga frukostmackan.. ha alla fyra tassar på marken när de hälsar… inte frustrationsgnälla när ingenting händer… å andra sidan älskar jag mina hundar galet mycket ändå 🤪

#15 #16 #17 ❤️❤️

Jo, visst är det inte ovanligt med sådana problem, och det är verkligen tur att man kan ha hundarna som hjälper en. Men samtidigt när man väl har de värsta dagarna kan det kännas än värre om man inte "räcker till" för sin hund, eller uppfyller alla hans behov av aktivering för just den dagen. Men såklart väger det positiva upp, och de bra/okej dagarna är betydligt fler. Min rädsla är mest att han, som är väldigt känslig, ska ta till sig det i det långa loppet. Men inte hittills, som tur är. Jag litar på att han litar på mig. 

Haha usch, nu blev detta lite väl OT ..

Jag har haft en ganska tung period från i vintras och fram tills…typ nu,
det börjar iaf kännas lättare igen.
Hunden har fått komma ut lite väl lite i mina ögon, men hunden är en riktig latmask och finner sig i det utan att bli frustrerad.
Men jag har haft och får dåligt samvete när jag inte känner att jag gör tillräckligt för och med honom.
Han får väl lite väl mycket godsaker också, men eländet lägger inte på sig vilket gör det än svårare att låta bli att ge honom en extra godis, en bit smörgås, en smakbit från middagen…osv.
-----
#19 Jag tycker inte du går OT, tycker det var väldigt befriande att få läsa den här tråden och kunna bidra själv.
Bra initiativ av trådstartaren! 🌺

Jag är JÄTTEDÅLIG på att lära min hund att ta det lugnt, passivitet är tyvärr något vi måste jobba på. Vi tränade inte någon passivitet alls i början vilket gett bakslag nu. Än så länge har det inte blivit allt för illa då det ej är aggressiva utfall, men han drar som tusan och gnäller riktigt högt när han ser en annan hund.

Har inte lärt alla hundarna några speciella lydnadsmoment, bara de kan uppföra sig och gå fint i koppel. Det är bara en av hundarna som tränas mer "seriöst" och hon kan en hel del. Ställer bara ut dem så vikigaste är att de kan gå fint i koppel och följa med :-) Går inte på promenader varje dag med hundarna, försöker gå åtminstone en längre Promenad varje kväll men det blir väl kanske 4 ggr i veckan vilket jag skäms över. En av mina tikar är helt underbar på alla sätt & otroligt lydig å följsam men jag måste medge att jag skäms över att hon inte gillar labrador hundar och jag skäms att passera grannens hus där det bor en labbe som ligger ute i koppel på altanen varje gång vi passerar eftersom att hon aldrig kan ta det lugnt när hon ser den hunden och går hundägaren på vägen med labben så måste jag alltid ta långa omvägar.

Underbar tråd att läsa! Ibland är det så skönt att bli påmind att andra hundägare också är människor! 
Speciellt när man ska skaffa hund så låter det som en omöjlig uppgift. Dygnet har bara 24 timmar hur ska man hinna med allting? 

Jag är jättedålig på att träna honom till att inte tigga. Klart att han ska ha en skinkbit vid frukosten, eller en bit ägg ;)
Detta har resulterat i att han kan höra ett ägg skalas på mils avstånd, och han har även börjat ta sig friheter. I morse stoppade han ner hela nosen i husses gröt ^^

Jag är jättedålig på att träna på tråkiga saker. När vi är ute så tränas det mycket på hopp upp och hopp ner. Det är roligare att få honom att sitta som en kanin på en sten än vad det är att lära honom fritt följ. 

Jag har jättedåligt samvete för att jag inte blir upprörd när han stoppar in saker i munnen längre. Jag är så trött på hans ätande, men nu har jag slutat att bli hysterisk om det är organiskt material. 

Jag mutar honom även när jag måste sitta och plugga. Råa köttben kan han hålla på med ganska länge så att jag får tid till att sitta med mina tentor istället för att gå ut och röjja med honom. Känns lite som när föräldrar använder tv som barnvakt. 
"Oj Felix vad du är jobbig, ta ett köttben så matte får skriva klart det här"

Sen jag flyttade ut på landet har jag blivit jättedålig på att gå promenader..

Jag borstar tänderna på honom för sällan, sen har jag varit inkonsekvent med viss träning (hoppa på folk och ta det lugnt vid besök osv).

Jag borstar aldrig tänderna på hundarna fast jag skaffat tandborste till dem.. Men det försvinner bara i tankarna hela tiden, glömmer varenda kväll. Sen kan det hända att hundarna är ute lite för länge i hundgården.

Dålig på vara snabb på plocka upp uppmärksamheten i tid på ena hunden som kan vara gläffsig vid vissa hundmöten. Ger gärna gott när man ska laga maten, gäller kött okej det är nyttigt men inte ett måste eftersom dom får eget gott dagligen 🤫

jag är dålig på att hålla min hund i form under vinter halvåret! Jag är också dålig på att minnas att glra rent vattenskålen varje dag. Men nytt vatten får han.