När vi skaffade hund nummer 1 var det det bästa vi nånsin gjort.. trodde vi. Att skaffa hund nummer 2 gjorde vår lilla familj komplett. ❤️ Ekonomiskt sett blir det dubbla foderkostnader, försäkring och sådant.. Tidsmässigt går jag ofta två kurser i veckan numera istället för en som jag gjorde när vi bara hade en hund. Men vi, framförallt jag, lever för våra hundar och älskar detta liv vi har.

Nu är den andra bara en valp än så länge men ekonomiskt märks det ju självklart med inköp som tuggben, mat, träningsgodbitar, långlina, sele osv plus dubbla försäkringar och veterinärkostnader. Tidsmässigt inte så stor skillnad än så länge. 

De tröttar ut varandra men kan också hetsa upp varandra lite när de hör olika ljud utanför och sånt även om de är vana vid olika ljud och hundar/människor som går utanför. Inte genom skall men lite mer ljudkänsliga och vaktande. Reagerar inte den ena så gör den andra och så ska båda kolla vad som sker och så vidare. Kan också bli ganska vilda lekar inomhus.. Är väl lite av det jag kommer på just nu =P

Okej! Grejen är den att jag kommer skaffa valp till sommaren. Nu har jag dock en vuxen hund, hane på 4 år som jag tränar och tävlar med och har honom på helgerna. P.g.a nytillskott i deras familj har vuxna hunden blivit väldigt stressad hemma, och märker tydligt att han inte mår bra. Vi ska avvakta lite och se, men med tanke på att han skriker när jag lämnar honom till hans matte känns det inte schysst att ta både nuvarande matte och mig ifrån honom. Har känt honom i 3 år den 8 maj nu.

Så blir lite omvända roller. Han har redan allt, sele, koppel osv, till och med bädd, foderpåse, vacc papper, tävlingspapper och hela köret hos mig. Är väl foder och försäkring som blir mer då.

Jag tror att det beror helt på hundarna. Jag kommer snart skaffa valp och nej, det kommer inte bli dubbelt så mycket jobb men då jag tränar aktivt med den vuxna (både psykiskt och fysiskt) så kommer det helt klart bli endel jobb för att få ihop det då valpen omöjligt kommer kunna hänga med på vissa aktiviteter. Promenaderna kan man ju ta båda på samma gång, valp får åka väska om den blir trött, men sen vill jag ju också ha mycket egentid med valpen för att vi ska kunna bygga en bra relation och upptäcka världen bara han och jag. Min äldre hund har också sina svårigheter som jag kommer behöva jobba med, ibland kommer valp kunna vara med men även här vill jag ibland kunna fokusera helt och hållet på min äldre. Så jag räknar med att det kommer bli mer jobb och framförallt mer planering för att få ihop allt.

Det blir dubbelt så dyrt med två hundar, men jag lägger inte ner dubbelt så mycket tid. De får nästan alla promenader tillsammans och den ena är sjukpensionerad från träning, så bara den ena tränas aktivt. Har man två hundar som tränas aktivt tar det kanske lite mer tid där. Det blir också dubbelt så mycket tid i pälsvård, om man har hundar som behöver det. 

Det jobbigaste med att ha två tycker jag är dels är att skaffa hundvakt, för jag måste ofta hitta två olika som kan ta varsin hund. Sen det här med att lämna den ena hemma när jag åker på träning med den andra, jag får dåligt samvete.

Jag har gått från en till två och tillbaka till en då min ena gick bort nyligen. När nummer två först kom blev det en omställning men jag blev snabbt van med det. Utgifterna blir fler och träningen tar längre tid men promenaderna blev det ingen ändring på då jag aldrig tog enskilda promenader annat än vid skada/sjukdom på någon av hundarna. Jag älskade att ha två hundar och hade en tredje lite smått planerad. Nu har jag bara haft en hund i precis 3 veckor och det är så tomt. Självfallet för att jag saknar min bortgångna vän men också för att mitt liv var komplett med två hundar. Dubbelt sällskap, dubbelt att träna, älska och mysa med. Mina hundar fick ut väldigt mycket av varandra också vilket är en fantastisk bonus.

Jag lever ibland med en hund och ibland med två. Anledningen är att jag har en hund som är min egen, och en som jag skaffade tillsammans med mina föräldrar när jag bodde hemma. Han bor delvis hos mig och delvis hos dom, lite beroende på hur veckorna ser ut. 

Nu står jag inte för många kostnader av familjens hund, men såklart blir det dyrare. Dubbla foderkostnader, dubbla försäkringar, dubbla kostnader för kurser/tävlingar. 

Tidsmässigt blir det mindre egentid, jag är tex dålig på att ta ut dom på separata promenader utan jag tar nästan alltid båda. Däremot så tränar jag dom individuellt, när den ena pausar så passar jag på att träna den andra. Upplever att de dessutom blir mer motiverade till träning när jag har båda och de ser när den andra tränar, dessutom är jag duktigare på att komma på att ta pauser. 

Överlag så är det livligare med två hundar. De taggar upp varandra, börjar den ena att vila busa så hänger såklart den andra på. Det är också så mycket roligare. Även om jag egentligen att det är enklare med en hund (inget koppeltrassel, enklare att ta med sig, enklare med hundvakt, lyssnar bättre när de är lösa osv) så blir det också lite tråkigt. Jag längtar tills jag kommer ha två hundar på heltid. :)

Tillägg, tycker det är roligt hur mycket utbyte de får ut av varandra. Man märker att det är någonting helt annat för dom att umgås med en annan hund, jämfört med en människa.