Beteende

Be om ursäkt vid utfall?

2016-02-23 00:58 #0 av: JoannaLi

Ni som har utfallshundar, eller hundar som skäller på andra (hundar, människor, djur) - ber ni om ursäkt till de människor som din hund skäller på? 

För å ena sidan så skäms jag ju alltid enormt, och vill verkligen be om ursäkt och se till att människan (och dennes  eventuella hund/andra djur) är okej

men å andra sidan så har jag 100%-igt fokus på min hund för att avbryta utfallen, och jag har svårt att hinna med att få tyst på honom, be honom göra något vettigt, säkra att han inte kommer starta igång igen och hinna ta kontakt med människan innan denne hinner gå iväg. 

Hur ser ni utan utfallshundar på det här? Hur viktigt är det för er med en ursäkt?

http://HovTassFot.weebly.com/
Hundträningsnörd med labradoromplacering. 

Anmäl
2016-02-23 01:13 #1 av: molam

Ser till att han lugnar ner dig, sedan Ursäktar jag min Hund för att han är en idiot OM dom är inom hörhåll

Sajtvärd på Disney ifokus

*Medarbetare på Akvariefisk ifokus

Anmäl
2016-02-23 01:17 #2 av: Hogwarts

Nej, varför skulle jag?

Anmäl
2016-02-23 01:32 #3 av: [LoveUnite]1

Nej jag ber inte om ursäkt. 

De enda gångerna jag ber om ursäkt är om hon skulle vara riktigt nära en människa och skälla mot denna utan någon av oss riktigt var med på noterna, dock sker inte detta längre.

Ber aldrig om ursäkt till joggare, de får skylla sig själva om de inte kan visa lite respekt och springa lite i en båge eller något, vissa vill bara springa rakt på djuren. Skäller min hund någonsin på en människa är det en joggare som kommer och överraskar henne och springer rakt mot/på henne. Det finns en anledning till varför min hund alltid går närmast diken aka innerst på trottoarerna, så alla andra gående passerar mig och inte min hund. Har ändå haft joggare som klämmer sig mellan diket och hunden ist för att springa förbi mig där det finns gott om plats.

Utfall mot andra hundar, nej, ber aldrig om ursäkt, finns ingen anledning.

Där emot kan jag visa hänsyn till den andra hunden och hundägaren om jag ser att de har en rädd hund, alltså en hund som inte vågar passera oss osv, jag brukar kunna se dem rätt snabbt om de är rädda, samt ägarna är på ett speciellt sätt. Då tar jag min galning så långt bort från dem som möjligt så de och deras hund kan få det lugnt, vi ler oftast mot varandra.

Många här är tacksamma, stöter även på andra med utfalls hundar och har de en större, yngre eller fler hundar än mig går jag alltid undan en bra bit så de kan gå.

Har faktiskt inte så mkt problem med odrägliga hundägare som det fanns förr, tror det är för allt mer hundar finns, mer kunskap finns och allt mer osäkra hundar finns.

Anmäl
2016-02-23 01:53 #4 av: Katarina97

Nu skäller min hund nästan aldrig på folk eller hundar när vi är ute längre, men när hon gjorde det så bad jag sällan om ursäkt, inte för att jag inte tyckte det var fel att min hund skällde utan eftersom jag var alldeles för upptagen med att uppfostra min hund.

Anmäl
2016-02-23 06:40 #5 av: [tk1971]

Njä, inte vid utfall. Däremot är det förbannat irriterande med lösa hundar som kommer framspringande. Men det är inte särskilt ofta matte/husse har vett att komma med en ursäkt.

Sajtvärdar: iFokus vore ingenting utan dess medlemmar. Tänk på det.

Anmäl
2016-02-23 08:04 #6 av: russin

Om någon blir rädd gör jag det (behöver inte vara utfall, utan endast skällande). Min ena hund kan ge varningsskall om det plötsligt dyker upp en hund framför och inte sällan är det en tant med ryggen åt mitt håll som då hoppar högt.....

Eller barn som väljer att kuta förbi för att dom är hundrädda kan trigga henne att ge skall, vilket gör barnen ännu räddare - då brukar jag förklara orsak och verkan så dom inte ska bli ännu räddare/mindre rädda Glad

Mötande hundfolk bryr jag mig inte om, för dom både ser och hör att det skallas lite från mitt håll Skrattar

Anmäl
2016-02-23 08:54 #7 av: fridarebecka

Är det en hund han gör utfall mot så är det 100% fokus på min hund som gäller. Känns som att det är en ursäkt i sig att visa personen att jag faktiskt anstränger mig för att gör något åt hundens utfall.

Skulle han däremot göra utfall mot en människa(vilket aldrig hänt) så skulle jag be om ursäkt, i det läget så vet jag att jag kan få min hund att lugna sig så att jag kan be om ursäkt.

Är det någon som blir uppenbart rädd av situationen, eller ett barn, eller att personen söker ögonkontakt med mig, då kan jag be om ursäkt ibland. Vill ju inte att min hunds beteende ska ändra någons syn på hundar.

Anmäl
2016-02-23 09:31 #8 av: Lathundarna

Ber om ursäkt, nej. Däremot låter jag det synas att vi jobbar på sk*tbeteendet, att jag inte finner det okej och att jag kan tillrättavisa vid behov. Att stå och be om ursäkt samtidigt som jycken står och vrålar och sliter i kopplet känns inte särskilt förtroendeingivande.

J's utfall har minskat drastiskt senaste tre åren då jag började slappna av och sluta skämmas och istället lägga fokus rätt - på honom och på oss. Utfall sker numera bara om en ung sprätthane spänner blicken i honom, vilket inte sker särskilt ofta så som vi bor. I övrigt har utfallen istället bytts ut till lekinviter. Även gamla gubbhundar kan bättra sig ;)

Anmäl
2016-02-23 09:45 #9 av: Kallaterrier

Är det läge att be om ursäkt så gör jag så klart det, men prio nummer ett är att få min hund under kontroll.

Anmäl
2016-02-23 20:11 #10 av: Forest

Har en hund som skäller ibland och ne jag ber sällan om ursäkt det är för att jag försöker träna och så hon har kontakt med mig. Nu gör hon inte utfall men skäller vid hundmöten, hon vill gärna hälsa på alla och hoppa och pussa ägarna Pustar. Det är jobbigt men blivit bättre med prassligare påse gottis i fickan Skämtar

Hundrädda personer brukar jag se lång väg dom går omväg vid hundmöten eller över andra sidan, våra hundar skäller inte på männsiskor utan hund. 

Sophie-Medarbetare på pudel

Anmäl
2017-08-11 17:55 #11 av: GSD

Hur tränar man bort utfallen på bästa sätt? 

Anmäl
2017-08-11 18:02 #12 av: Fisherling

Jag skulle önska att folk vars halvrabiata hundar skrämmer slag på mig när jag kommer runt ett hörn kunde be om ursäkt. Det är inte kul att JAG ska behöva ha hökögon för att folk inte har koll på sina hundar.

Anmäl
2017-08-11 18:08 #13 av: JoannaLi

#11 Googla om skvallerträning och BAT! Om du har FB så gå med i gruppen "Reaktiva hundar", där finns det mycket kunskap och stöd :) 

http://HovTassFot.weebly.com/
Hundträningsnörd med labradoromplacering. 

Anmäl
2017-08-11 18:08 #14 av: Wellcraft

Mina gör aldrig utfall. Skulle de hända skulle jag självklart  be om ursäkt. 
Jag stör ju och eventuellt skrämmer min omgivning.  Skulle skämmas ihjäl.
Men jag klarar av att få käft på min hund och samtidigt be om ursäkt (han kunde göra utfall förr). 

Dock bryr jag mig inte om andra och deras utfallshundar. Så om man vill be om ursäkt eller inte bestämmer man väl själv. 

Häst, Vardag & Hund
nouw.com/WallHund

Anmäl
2017-08-11 18:24 #15 av: Ambrose

Jag ser hellre att en människa som har problem med utfall försöker arbeta med sin hund istället för att ta någon kontakt med mig. Det blir även bättre för den mötande hunden. Om den inte svarar upp på utfallet så är det onödigt att ta kontakt och riskera att ge den en anledning.

Bättre i så fall att hunden har ett täcke wller liknande med texten "Ber om ursäkt för mitt dåliga beteende" :P

Anmäl
2017-08-11 19:59 #16 av: hemul

Tycker det beror på. Har ni skrämt en gammal tant med nåt litet fluff halvt från vettet kanske en ursäkt och förklaring är på sin plats. Men med någon som inte bryr sig eller fattar vad du gör skulle jag bara nöja mig med att säga något överslätande om personen fortfarande är inom hörhåll när du fått ordning på hunden, typ "vi jobbar på det".


Anmäl
2017-08-11 23:53 #17 av: Joyous

Jag har bett om ursäkt till en ryttare när Humla gjorde utfall mot en häst som vi mötte på vägen. Nu blev det inte mycket till utfall då jag bröt det väldigt snabbt men det kändes ändå självklart att be om ursäkt i det läget.

Med hundar tänker jag annorlunda. Där fokuserar jag på min hund och ser heller inte riktigt vad det är jag ska ursäkta. Jag håller alltid avstånd och förväntar mig nog att andra hundägare tar ut ett lämpligt avstånd om deras hundar tycker det är jobbigt med hundmöten.
Humla får aldrig någon möjlighet att komma närmre den andra hunden eller hänga och slänga i kopplet. Får vi möte har jag henne på motsatt sida , i kort koppel.

När vi har mött hundar som gör utfall känner jag noll och inget behov av att få en ursäkt eller få höra om deras träning. Så länge hunden är där den ska, hos sin ägare, är det inte min sak och ingenting som stör mig.

När en hund i flexi (ca 5 meter bort) slängde sig efter Humla och kopplet tog stopp en meter från oss hade jag däremot uppskattat en ursäkt... Det fick vi inte.

Anmäl
2017-08-12 03:48 #18 av: -Aida-

Jag har aldrig fått en ursäkt från andra hundägare även om min egen höll på att bli biten i halsen en gång och har själv inte behövt bett om ursäkt för min hund gör inte utfall, men de gånger man klantat sig och han rusat iväg mot folk och hundar har jag självklart bett om ursäkt.
Vissa situationer kräver ursäkt men just i utfall ser jag helst att ägaren jobbar med hunden och fokuserar på det.

Anmäl
2017-08-12 09:08 #19 av: tk1971

Jag har en valp (eller unghund kanske man borde kalla henne) som kan vara rätt bjäbbig när hon får syn på en annan hund. Vi jobbar konstant på att minska/få bort detta beteende. För det beteendet ber jag inte om ursäkt, jag förstår inte riktigt varför jag skulle det. Om jag däremot skulle tappa kontrollen på nån av hundarna och de skulle rusa fram till nån så skulle jag definitivt be om ursäkt. Men det har ännu aldrig hänt, och jag hoppas att det inte händer heller. 

Det har hänt ett antal gånger - rätt många faktiskt - att nån kommer gående med sin lösa hund och så rusar den fram till oss. DET  är obehagligt. Det kan rasera vår träning. Det är bara några få gånger någon har bett om ursäkt för det.

Anmäl
2017-08-12 10:17 #20 av: StellaAG

För min del så tycker jag absolut inte att hundägaren ska be mig om ursäkt när dennes hund gör utfall, men jag vill däremot se att hundägaren arbetar med sin hund för att minska problemet. Det tycker jag att man är skyldig till om man har en hund som gör utfall. Hunden mår dåligt av att göra dessa utfall och det är såklart jobbigt för omgivningen. Det är väldigt otrevligt för mig och min hund att passera hundar som vrålar och kastar sig fram i kopplet, och det känns ibland orättvist att man ska behöva lära sin hund att tolerera att andra hundar beter sig så...

Däremot är det verkligen på sin plats att be om ursäkt när ens hund rusar fram lös till en annan hund. Häromdagen rusade en ilsken lös hund ut från en tomt och attackerade min kopplade 6-månaders valp, där hade jag gärna tagit emot en ursäkt... 

Anmäl
2017-08-12 18:20 #21 av: DonQuijote

Jag tycker att det inte är nödvändigt att be om ursäkt så länge ägaren faktiskt försöker få hunden att sluta, det är ju svårt att göra det och be om ursäkt samtidigt. Däremot är jag absolut allergisk mot den där 'han är så snäll'-ursäkten som vissa (dock aldrig unga människor har jag märkt) hundägare kör med. Jag ska liksom kunna jogga utan att en lös hund hoppar på mig eller skäller helt vilt medan ägaren står tio meter bort och ropar att 'han är jättesnäll!' Vet man om att ens hund reagerar starkt mot joggare så får man faktiskt promenera någon annanstans än ett joggingspår alternativt ha den kopplad och placera sig själv emellan hunden och andra människor.  

Anmäl
2017-08-12 20:21 #22 av: Zadeira

För mig beror det helt på tillfället. Nu har jag bara passat en hund som haft problem med utfall, och då varierade det från gång till gång. Ibland fick jag jobba hårt med honom och hade helt fokus på honom. Då såg ju personerna i alla fall att jag jobbade med problemet och jag tyckte det fick vara nog. Andra gånger när han nästintill direkt svarade på mig kunde jag, om läget var sådant, be om ursäkt.

Jag uppskattar att folk ber om ursäkt när deras hundar gör utfall, men jag tycker det är fullt tillräckligt att bara se att de jobbar på problemet. 


Anmäl
2017-08-12 23:18 #23 av: Drakellen

Jag skulle ursäkta mig utan tvivel! Så länge det är min hund som är problemet. Men jag är av inställningen att pm alla i samhället var lite artigare och gladare mot varandra så skulle alla tjäna på det så jag gör mitt till det. 

Anmäl
2017-08-14 03:00 #24 av: Kalli

Generellt sett gör jag nog inte det, om det inte är så pass att vi skrämde personen. Å andra sidan ser jag inte varför någon skulle behöva be om ursäkt till mig vid det omvända.

Anmäl
2017-08-14 08:30 #25 av: nadilda

Jag brukar åtminstone le ett ursäktande leende. Nu är jag ofta ute med två hundar (varav den ena gör utfall mot andra hundar) så brukar ha händerna fulla och hinner inte alltid säga något. Tror att den andra hundägaren uppskattar mer att jag försöker få tyst på min hund än att jag börjar babbla, men som sagt ett ursäktande leende försöker jag alltid se till att le.

Anmäl
2017-08-14 09:54 #26 av: Jazzyjeff

Abropå detta funderade jag imorse över en sak. Hur skulle ni reagera om ni har eran hund lös (tex i skogen), och en människa kommer fram, kanske en bärplockare/joggare whatever och er hund springer fram mot/till personen. Ropar ni nått till dem, isf vad?

Självklart bortser jag här från om er inkallning fungerar, frågan handlar om ett sådant fall där hunden inte vänder och kommer till er, och ni ser att den är på väg till personen. För er som har en väldigt social hund på så vis,tex.

Anmäl
2017-08-14 10:17 #27 av: Majken!

#26 Om hunden inte lyssnar på min inkallning så springer jag dit och förklarar att den gjorde fel, den personen som hunden är på väg till kommer märka att hundens ägare är mycket missnöjd! Jag struntar i hur gärna min hund vill hälsa, det är livsviktigt att den lyssnar till min inkallning.

Anmäl
2017-08-14 10:52 #28 av: JoannaLi

#26 Den gång det har hänt så ropade jag bara "förlåt", mellan inkallningarna. Tror att jag hojtade att han är snäll också, inte för att ursäkta vad som hände, utan för att de inte skulle behöva oroa sig (mer än nödvändigt) för bett etc. 

Förklarade mer utförligt, bad om ursäkt och kollade så att det gick bra när jag väl kom fram. 

http://HovTassFot.weebly.com/
Hundträningsnörd med labradoromplacering. 

Anmäl
2017-08-14 11:57 #29 av: Hera

Jag hade definitivt bett om ursäkt om min hund gjorde utfall. Då har ju jag brustit.

Anmäl
2017-08-14 12:13 #30 av: Jazzyjeff

#27 Såklart är det viktigt, det jag frågade om var hur du bemöter människan hunden håller på att rusa fram till, om du hojtar nått innan den kommer fram, eller bara förklarar efteråt tex? Själv tror jag det kan vara bra att i ett sånt fall få ur sig nått i stil med "han är snäll" som tex #28 säger, bara för att minska personens oro för att de håller på att bli attackerade eller nått dylikt. Självklart inte som ursäkt förstås.

Anmäl
2017-08-14 12:27 #31 av: Majken!

#30 Jag bemöter människan efter att jag har fått tag på hunden, innan dess skulle jag ha allt fokus på min hund. När situationen är den omvända och det springer fram lösa hundar till mig så struntar jag i om/vad ägaren ropar, den hunden jagas bort på en gång oavsett vilken intention hunden har.

Anmäl
2017-08-14 15:15 #32 av: Jazzyjeff

#31 Ja, men nu är ju inte alla människor varken hundägare, hundkunniga eller kanske ens modiga nog just med hundar att veta hur de kan göra med en framrusande hund menar jag. Jag förstår ditt svar som hundägare/en som tränar med hundar och har egna, men tänk dig hundrädda 15-åringen eller Agda, 78? Det är mer så jag tänker iaf, som hundägare har jag alltid ett ansvar mot andra människor runtomkring mig, verkligen om jag väljer att ha min hund lös någonstans. Därför tycker jag nog att det absolut viktigaste i situationen jag beskrev ovan kan vara att inte utsätta en främling för skräck eller onödigt obehag, självklart samtidigt som man jobbar för att få fatt i hunden. 

Jag känner en person som är hundrädd (särskilt med hundar hon inte känner), och det värsta för henne är just att hon inte vet om den där lösa hunden som är på väg mot henne är farlig/aggressiv på nått sätt eller ej. Såna personer tar inte bara och jagar bort framspringande hundar hursomhelst heller.

Anmäl
2017-08-14 15:27 #33 av: Majken!

#32 Nej jag vet det, men du undrade hur jag hanterar det och det har jag beskrivit. Det är min hund jag lever med och det är den jag lägger fokus på, skulle den bete sig oönskat så lägger jag mitt krut där. Krävs sedan ursäkter, förklaringar eller annan ordväxling så tar jag det när jag först hanterat min hund.

Anmäl
2017-08-14 15:31 #34 av: hemul

#30 Igen tror jag det beror på reaktionen hos föremålet för hundens intresse. Det där med "han är snäll" ligger nära till hands, men en hundrädd person kan nog nästan ta det som en förolämpning när hen står där och känner paniken växa. Lite som att säga att lite vatten inte är farligt till någon som tror att han håller på att drunkna, liksom. Men å andra sidan,vad ska man säga? Att säga nåt är nog vettigt. Och är folk bara osäkra, inte panikslagna, så funkar säkert det där med att han är snäll, bara vill leka o.s.v.

Kanske är ens egen attityd viktigare än vad man säger i sådana situation. Det är nog lätt att verka upprörd själv därför att man är besviken på hunden, arg på sig själv för att man låtit det hända och orolig för att det ska bli en pinsam situation och det förmedlar nog dåliga vibbar. Så jag tror det är bra att försöka ta det lugn och även ropa lugnt till hunden med vänlig röst, för den som "angrips" uppfattar det också. Lätt att man gör tvärtom, dels för att få utlopp för sin frustration och dels för att visa att man minsann gör det man kan. Men om man vrålar sina kommandon och låter skärrad så kan det nog förmedla att man själv är orolig över vad hunden ska göra fast man inte alls är det, utan bara orolig för att hamna i en pinsam situation, att göra bort sig.


Anmäl
2017-08-14 15:51 #35 av: Jazzyjeff

#34
"Det där med "han är snäll" ligger nära till hands, men en hundrädd person kan nog nästan ta det som en förolämpning när hen står där och känner paniken växa. Lite som att säga att lite vatten inte är farligt till någon som tror att han håller på att drunkna, liksom."
Vet du det av erfarenhet,dvs har du hört hundrädda säga det? Min erfarenhet är verkligen tvärtom. Även om det självklart inte löser problemet eller behöver ta bort rädsla för en hundrädd person så vet jag iaf att det hjälper min vän som är hundrädd då hennes första och största tanke med den framrusande hunden är ang. hur stor risk det är att den kan tex. bitas. Ser oavsett verkligen inte hur det skulle vara en förolämpning. Din liknelse med vatten&drunkna vore mer korrekt om du sa tex: "det är ingen fara, du kommer inte att drunkna" samtidigt som du hoppade i vattnet och hjälpte personen till land.

Självklart ska det inte vara en ursäkt eller nått i stil med att "han är snäll, så det är ingen grej att han springer fram till dig". Mer bara som en liten bit info som möjligen hjälper personen, samtidigt som man tar fatt i hunden. Tja, så tänker jag.

Anmäl
2017-08-14 16:03 #36 av: Wellcraft

#34 Vad jag förstått blir folk mer upprörda när människor gulligullar och låter snäll mot hunden som gör fel. 
Detta uppfattas lätt som "ägaren stod bara där och gjorde ingenting alls"

Häst, Vardag & Hund
nouw.com/WallHund

Anmäl
2017-08-14 16:19 #37 av: hemul

#35 Ja. Men det har gällt människor med verklig hundrädsla. Inte sådana som bara är ovana vid hundar och inte själva kan se att hunden är "snäll" och blir lite oroliga när en hund rusar rakt mot dem, utan de har verkligen varit nära panik.


Anmäl
2017-08-14 16:23 #38 av: hemul

#34 Kan säkert vara så om personen själv är mer upprörd och arg över ens brist på koll än rädd. Och nu menade jag inte att man ska gulla. Men att ägaren förmedlar att han själv är upprörd och osäker tror jag inte sänder några lugnande signaler till en rädd person.


Anmäl
2017-08-14 17:05 #39 av: Wellcraft

#38 Man kan vara både livrädd och arg, även för en livrädd människa kan en lugn person vara ännu mer skrämmande då personen kan uppleva att ingen gör någonting.

Häst, Vardag & Hund
nouw.com/WallHund

Anmäl
2017-08-15 04:47 #40 av: hemul

Jaja, det finns väl olika sorter av allt.


Anmäl
2017-08-15 10:02 #41 av: fridarebecka

#26 Innan hunden faktiskt är framme hos de vi möter så lägger jag allt fokus på att få in min hund, eller åtminstone att han inte ska springa fram till dom. I det läget lägger jag inga dyrbara sekundrar på att ropa något vänligt till de vi möter. Skulle hunden ändå springa fram så ser jag till att få tag på min hund på snabbaste sätt och sen ber jag 1000 gånger om ursäkt.

Jag håller med #36. Blir så irriterad de gånger vi fått höra att "hunden är snäll......" när det kommer en lös hund mot oss. Visa hellre att du gör vad du kan för att få tag på din hund, och be om ursäkt. Sen kan man ju försöka att inte låta helt panikslagen när man kallar in hundenGlad

Anmäl
2017-08-16 22:18 #42 av: Jazzyjeff

#41 Jag tycker man kan göra både och, logiskt sett är det inte så svårt att veta när/om inkallningen är...troligtvis förlorad så att säga :) Jag blir absolut inte arg av att höra "han är snäll" så länge som ägaren även gör sitt bästa för att kalla in hunden/ta fatt i den och ber om ursäkt. Med det sagt ska jag väl även erkänna att jag inte litar på att den då är snäll (:

Anmäl
2017-08-17 14:47 #43 av: The_pearl

Man behöver inte be om ursäkt över sin hund som gör utfall om man jobbar med hunden under tiden det händer.
Men där jag bor är det inte många som gör det. När vi möter hundar som gör utfall så blänger ägaren alltid surt på mig o min hund, precis som att det var vi som gjorde fel... och de gör absolut ingenting med sin hund.
Men det lär jag inte komma ifrån som har en sk. Kamphund. Mördarmaskiner på tassar. Det är alltid de hundarnas fel.
Så jäkla tramsigt.
Sköt era hundar så sköter jag min! Typ.
Vi har en hund som är sämst på hundmöten. Därför skvallertränar vi jättemkt när vi e ute på runda. Så nu mer bryr hon sig inte.
Men det händer oftast då när hon e lugn o ointresserad som andra hundar gör utfall mot henne.

Anmäl

Det finns en till kommentar till den här diskussionen. Den är bara synlig för medlemmar på iFokus. För att läsa kommentaren, logga in eller registrera dig på iFokus.