Ja flexikoppel är inte någon bra lösning alls att använda sig utav när man bor i stan. När vi bodde på landet så hade jag flexi ibland när jag var ute och gick då det var jakt och även under perioden när man inte får ha hundar lösa. Men annars skulle jag aldrig använda det och nu när vi bor i ett mindre samhälle så skulle jag aldrig använda det. Dels på grund av det du beskriver och dels för att det kan gå sönder och inte låsa sig. Det kan bli jätte farligt. Men vet inte varför du kallar hunden för "kräket"? Det är väl inte hundens fel att husse/matte är oansvarig?

Kräk är ett svenskt ord för djur. Det innehåller ingenting nedvärderande när det används om ett djur.

Lite funderar jag ju på varför de här människorna hanterar hunden på det viset. Det borde ju vara ganska lätt att inse att hunden blir släpad om man drar åt sig den fort med hjälp av snöret.

#2 måste vara väldigt gammalt då för det är inte vad jag har fått lära mig att det är betydelsen av det :P men okej då förstår jag vad du menar. Men tror som flesta förknippar det med något nedvärderande och dåligt.

Eländiga flexikoppel. De ska användas istället för långlina i skogen eller när man tränar inkallning.

Igår var jag ute på promenad med valpen och då kommer en kvinna med en vavva i flexikoppel. Jag låter inte valpen hälsa på några hundar på promenaderna och jag s högt kom så går vi vi ska inte hälsa. Kärringen flinar glatt och låter vavvan springa fram till oss. Jag säger nej och motar bort den och hon bara står där och fortsätter flina. Idiot…

Det var den här betydelsen som jag avsåg från SAOB:

• " medlidsamt, vard.) om djur i allm."
  http://g3.spraakdata.gu.se/saob/show.phtml?filenr=1/131/186.html

Jag brukar oftast vara ganska noga med språket, och om man lägger något i det som jag inte menar, så ligger det inte hos mig.

#5 Jag förstår ju nu vad du menar. Men jag visste inte att det kunde ha flera betydelser. Jag har alltid fått lära mig att det har en negativ betydelse men då vet jag nu att så inte alltid är fallet.

Jo har mött det själv flera gånger. Inte bara när man cyklar, även när man kör bil. Känns inte så stabilt när människan står på trottoaren men hunden är halvägs ut på vägen.

Om man inte kan hantera flexi borde man inte använda det heller! Jag har alltid flexi på min vavva nu, både för att han ska få större rörelse frihet och för att vi har valpar som inte går så fort, så att han fortfarande kan få gå i sin egen takt. Men ja, det finns många idioter där ute och speciellt dom som inte fattar att man bör hala in hunden när man kommer runt en "osynlig sväng", där man inte ser vad som kommer runt kröken.

Men herregud! Jag har flexi nu och är alltid stenhård på cykelvägar att lära min hund att inte hålla på att springa över vägen utan hålla sig på rätt sida om mig, dvs mot närmsta vägren så att hon är skyddad. Ville egentligen inte ha flexi men insåg att vanligt koppel var ohållbart med rullstol, speciellt i manuell rullstol där jag håller kopplet och någon annan kör, dvs känner inte spänningen i kopplet om hunden stannar tex, och har uppmärksamheten på rullstolen inte hunden. Så jag måste skrika stopp, med ett vanligt koppel hinner ofta inte föraren stanna rullstolen utan hunden får ett ryck vilket inte blir så behagligt. Med flexi kan jag låta det rulla lite och vi kan stanna och vänta in. Dessutom är det bra för en valp/unghund på skogsvägar där hon kan få springa friare men inte helt fritt då vi fortfarande kan få möte eller det kan finnas vilda djur och inkallningen sitter inte än! Investerade i märket Flexi och inte någon billig kopia för att förhoppningsvis slippa olyckor där låsmekanismen slutar fungera eller dylikt. Plus att det finns tillbehör som lyse och bajspåsehållare att fästa på handtaget!

Jag ogillar också flexi, av flara skäl. Jag tycker det är otympligt och skulle aldrig använda ett sådant koppel själv men har fått stå ut med sådana när jag tagit hand om andras hundar.

Men jag ogillar dem inte lika mycket som jag ogillar CG-banorna.  De är nog det största problemet. Man måste vara kommunalpolitiker för att komma på något så urbota dumt som att blanda trafikslag som inte är kompatibla på en fläck. Fotgängare rör sig i max 5 km i timmen och de rör sig i alla tänkbara riktningar. Hundar och barn irrar kors och tvärs. Cyklar kan lätt komma upp i 35 km/h och rör sig linjärt. Precis som bilar. Cykelbanan borde ha fått stanna kvar där den var, som en avgränsad del av körbanan.

Jag cyklar nästan alltid på körbanan om det inte är en ovanligt bra cykelbana eller vägen är extremt olämplig att cykla på. Det må vara olagligt, men det är säkrare för alla inblandade. Vägbanan är också nästan undantagslöst bättre, inte full av gropar och sprickor som CG-banan. Och man kan följa med trafiken, slipper svänga och krångla sig runt korsningar på övergångsställen. En vänstersväng innebär två rödljus på CG-banan istället för ett på körbanan. För att inte tala om när cykelbanan bara tar slut och kanske återuppstår på andra sidan vägen 100 meter bort. Utan skyltning, så när man upptäcker det är det för sent att komma på den. Än har jag inte fått böter fast jag mött och passarats av många polisbilar. Inte blir bilisterna irriterade på mig heller. Win-win och man känner sig härligt civilt olydig. 😃

Visst är den kombinerade gång- och cykelbanan problematisk, och den blir än värre när korkade politiker ritar ett vitt streck för att "skilja" cyklar från gående. De som går irrar ju som nämnt hur som helst, så det måste man alltid räkna med, och det där vita strecket gör ingenting positivt, vållar bara irritation. Det gäller i synnerhet där den kombinerade gång- och cykelvägen är för smal för att man ska kunna gå i bredd på den anvisade ytan, eller att cyklar ska kunna mötas säkert.

Det är onekligen bättre när man har en kombinderad gång- och cykelväg att inte ha några markeringar alls. Som cyklist måste man ju anpassa sig till övrig trafik, och även gående förstår bättre att man delar samma yta om där inte finns några streck med fånigt ditmålade figurer på vardera sidan.

Tar man den aktuella gc-vägen som exempel, är det en lång sträcka som inte är mer än ungefär två meter bred. Jag har inte mätt den exakt, men den är för smal för att man på något konstruktivt sätt skulle kunna skilja gående från cyklande. Det enda som funkar är ömsesidig hänsyn, medan de målade figurerna och strecket snarare orsakar konflikt. Jag tycker att minimikravet för att alls få dela av i skilda fält är att man kan gå med två barnvagnar i bredd samtidigt som man möter gående, och att cyklande ska kunna mötas utan att inkräkta på de gåendes yta. Vägen måste för att uppfylla det vara minst fem meter bred.

Som det är nu har målargänget reserverat för lite för att cyklar ska kunna mötas på det anvisade cykelkörfältet, och det som har markerats för gående räcker precis till för en barnvagn.

Den enda trafikregel som är tillämplig för gående är att man ska mötas och passera på trafiksäkert sätt. I övrigt får utrymmet användas hur som helst. Som cyklist är man fordonsförare och skyldig att köra på anvisat körfält. Vägar som saknar det där urfåniga strecket fungerar mycket bättre med mindre konflikter.

De som cyklar irrar också och något som börjar bli irriterande nu på hösten är att ett fåtal ha lyse. Har sällan incidenter med bilar med ofta med andra cyklister. På ett ställe nära är en cykelbanekorsning där folk kan komma farande från 5 olika håll, alla i kraftig nerförsbacke (det är en järnvägstunnel inblandad). I princip alla far rakt ut utan att se sig för. Utom jag och nån enstaka mer som innehar körkort. Livsfarligt. Det finns såna cyklebanor jag gillar, del av vägbanan, kvar på ett par ställen här. Där cyklar puckona i båda riktningar trots att båda vägarna är kraftigt trafikerade och  4-filiga. Utan lyse i mörkret. Mot trafiken. Man blir bara trött.

Fast jag tror trafikkulturen kan skilja sig rätt mycket mellan städerna. Jag bor i en studentstad. Många cyklar, många undomar utan körkort. Inte för att jag tror undgomar är sämre trafikanter än andra av naturen, men i de äldre generationerna tog nästan alla körkort och högerregeln sitter i ryggmärgen vilket transportsätt man än använder. Det märks när folk inte har det tänket.

Jag stöter på det problemet ofta även om hunden inte har flexikoppel, utan ägaren typ håller längst ut på snöret och hunden får gå och dra vid andra sidan trottoaren/cykelbanan. Tror inte problemet beror på flexikopplet i sig utan vilken position man väljer att ha sin hund (eller inte ha sin hund kanske man också kan säga). Särskilt när folk stannar och pratar med någon märker jag att många låter hunden gå runt utan att de håller uppsikt.

Jag har alltid flexikoppel på daghunden. Men jag är också väldigt noga med att alltid ha koll på omgivningen, vart jag än befinner mig Flexit hålls på kort avstånd med hunden tätt intill när vi är bland "civilisationen", alltså där det ofta kommer folk. Men när vi kommer ut bland ängarna och naturen så får hunden lov att gå hela flexit ut, typ 5 meter. Jag har problem med händerna så jag trivs bättre med greppet i flexikopplet, men det innebär ju verkligen inte att man måste ha flexit fritt eller låta hunden gå som den vill. Hunden ska gå i samma position som om vi hade ett "vanligt" koppel, oavsett om jag låser flexit vid den längden eller inte.

Själv gillar jag flexi. Men det är för att jag tycker att hundarna får mera frihet. Dessutom beror det mycket på vem som hanterar kopplet. Har haft flere idioter med vanligt koppel som tror att mina hundar vill snusa på allt å alla (den egna hunden asso har står vid mig o inte 5m från mig) Mina kommer till mig när jag kallar eller väntar snällt om jag ger order, går på trattoar sidan om jag så ber. Vanligt koppel fungerar inte när jag går ut med båda, får bara rygg besvär då de drar. I flexin har jag SJÄLV mer kontroll upplever jag. Felet ligger i hur man skolar. Mina e skolade till flex…

Mm Ser ofta hundägare som inte bryr sig om sin hunds säkerhet. Linan är helt utsträckt och de går utan att vända sig om för att kolla ev cyklar. Vet en som går så även på en mindre trafikerad bilväg.

Själv varvar flexi med vanligt koppel. Beror lite på vart vi ska promenera också, i bostadsområden brukar jag ha så han kan springa i sitt flexi.  Men även undertecknad borde vara mer försiktig, oftast kortar jag inte flexit vid de buskar vi går förbi, trots att det i teorin kan komma hund människa eller cykel där från den svängen.

Flexikoppel har jag snubblat över flera gånger när tanter har bundit fast sina småhundar utanför affärer på stan. Flexikoppel tycker jag endast ska användas när man är på landet, skogen. På stan är det helt olämpligt.

Just ja en annan incident med flexi: min svärfar skulle till en privatperson och hämta en sak han köpt. I trädgården ligger en unghund av schäfer ras och skäller. Hunden är bunden med flexikoppel!! Som inte ens är låst. Så hunden flyger ju på min svärfar och biter honom i armen. Som tur är så blev det bara tröjan som blev söndersliten så han klarade sig bra. Men smart att sätta fast en hund med olåst flexikoppel i trädgården.

Det värsta jag vet är när folk stannar och ska prata och så låter dom sin hund i flexi gå som den vill och det slutar med att jag blir sur för linan snor runt mig - det kan göra jäkligt ont om det blir ett ryck.

Flexi-koppel är inte det bästa att ha hunden i. För det mesta använder jag ett vanligt koppel till min papillon. Men ibland på lite längre promenader använder jag flexi. Jag försöker då alltid få honom att gå på vänstra sidan där jag går och inte springa över till andra sidan. Dessutom försöker jag hålla koll runt omkring mig så det inte kommer någon cyklist för jag är så medveten om att snöret inte syns för en cyklist. Men många flexi-användare tänker inte på andra trafikanter, tyvärr. Jag anser också att eftersom jag har strikt ansvar för min hund kan det bli dyrt om en cyklist fastnar i snöret och kör omkull och skadar sig. Skönt att det gick bra för dig dessa gånger.

Det kanske i viss mån hänger på hur van man är som cyklist också. Jag cyklar ungefär tusen mil om året, och jag möter många situationer där det kan uppstå konflikt med andra som uppehåller sig på eller i närheten av vägen. Jag blir alltid extra vaksam när jag ser folk stå och prata, så att jag upptäckte att det var en hund med hänger nog ihop med att jag har varit inne i den situationen vid flera tillfällen.

Jag tror inte att risken att jag ska köra omkull är särskilt stor när det hänger en liten papillon, toypinscher eller chihuahua i snöret. (Den sista var inte en chihuahua, utan en toypinscher.) Däremot kan det ju gå väldigt illa för hunden när man kör på snöret i vanlig cykelfart. Utför den där backen är det många som trampar på i farter över trettio kilometer i timmen, men det räcker med omkring femton kilometer i timmen för att det ska bli allvarliga skador.

Det är egentligen inte någon bra plats att rasta sin hund, och just på den platsen är det företrädesvis dvärghundar. Jag tror att det hänger ihop med att det finns ett äldreboende precis intill, vid toppen av backen. Det finns också alldeles utmärkta strövområden och helt trafikfria ställen alldeles nära, men antagligen är det bekvämare att gå neråt cykelvägen. Ena änden av snöret har i alla de här fallen hållits av en äldre person. Utöver den här backen är det ganska sällan jag stöter på problem med hundar. Jag har bara haft en hund som attackerade cykeln under alla år, en lös hund ute vid Stora Skuggan för ett par år sedan.

Men händelserna illustrerar ganska väl ett av problemen med flexikoppel, och jag är definitivt inte vän av den sortens anordning. Men själva grundproblemet när det gäller den här sortens incidenter ligger ju hos den som har hunden. Man kan undra varför de egentligeh har hund om intresset är så svagt. Och onekligen är det mindre riskabelt att välja ett promenadområde strax intill utan cykeltrafik, där man inte heller behöver korsa någon väg.

Det ser ut som om de här äldre människorna använer flexikopplet som ett sätt att låta hunden gå där de själva inte vill gå, och göra sina behov. Jag utgår ifrån att åttiotaggaren knappast kilar ner i slänten för att plocka upp det lilla i en påse. Att de skulle syssla med någon slags träning av hunden i något som helst avseende tror jag inte händer. Men jag är också rätt säker på att de inte skulle göra likadant utan det där långa snöret. Antagligen har de köpt det precis till det ändamålet.

Det kanske ska tilläggas att lite ansvar borde läggas på cyklisterna också. Många cyklar förbi alldeles för fort och för nära och det är omöjligt som gående med hund att ha ögon i nacken. Enligt lag ska en cykel ha ringklocka, men tyvärr är det endast några få cyklister som lärt sig använda den. Så lätt det skulle vara att, när man ser en gående framför sig kanske då särskilt med hund, pingla i klockan och tala om att man kommer! Då skulle många missöden och irritationsmoment förhindras.

Absolut. Det är väldigt många cyklister som inte ens har en ringklocka. T.ex. är det skämmigt att sätta en sådan på en racer. 15 g kan gör stor skillnad när man aspirerar på Vättern och har lycrakläder (tror de). 😉

Fotgängare har tidigare kunnat gå hur de velat på trottoaren för det har inte funnits någon trafik där. Fast jag cyklar mycket själv glömmer jag mig när jag går på en CG-bana och tror att jag är på en normal trottoar. Det är ju också tveksamt ibland vilken sort det är. Inte underligt då att Asta 85 år som aldrig cyklar inte har snurr på det.

Tycker faktiskt cyklisterna bär det största ansvaret. De är ivf medvetna om att de befinner sig i en blandad trafikmiljö med fotgängare, även om de är där mot sin vilja. Det är grymt irriterande att behöva väja för allt och alla, tappa farten och behöva axa upp cykeln igen, gång på gång. Men det är bättre än att köra på någon.

#21 Håller med om ringklocka, är så många gånger någon swishat förbi på cykel utan att man vet om att den kommit (ofta "tävlings cyklar" dessutom som får upp hög fart) så man hoppar högt.

Men värst var nog den gången jag och kompisen var ute och gick vid en motionsslinga (där det inte ens är meningen att det ska cyklas). Jag stod vid kanten av vägen med båda hundarna nosandes i gräset och min kompis stod med barnvagn en liten bit ifrån (inte ens halvvägs in på grusvägen som var ungefär en bilbredd) och två cyklister kom i världens fart och körde emellan mig och min kompis! Jag hoppa högt när första kom för jag hörde dem inte vilket gjorde att min labbbe kastar sig fram till den andra cyklisten (som ännu inte hunnit cykla förbi) och skäller som en tok varpå cyklisten höll på att åka av cykeln. Jag vart så chockad så kom inte på att säga något och cyklisten bara hoppa upp (fast denna gång cykla på andra sidan av barnvagnen) utan att säga något.

Fattar inte hur dem tänker när de för det första inte ens signalerar att de kommer men sen ska tränga sig in mellan två personer med både hundar och barn (som ju båda kan vara rätt oberäkneliga med vart de tar vägen även om man har kort koppel på hunden).

Går med ena hunden i flexi ibland (beror lite på situation och tillfälle) men oavsett koppel försöker jag se till att de ska gå på samma sida gångbanan som mig vare sig det är enbart för gångtrafikanter eller för cyklister och oftare är det isåfall labben som kan ge problem trots kort "vanligt" koppel när hon får upp nån doft eller behöver bajsa för då kan hon kasta sig iväg åt helt fel håll och det är ju inte så skoj om hon skulle göra precis när en cyklist swisha förbi som man inte hört komma farandes.

Ni som går på sådana ställen på kvällarna nu, det är jättebra med såna där små lampor i halsbandet, eller en ljusslinga runt halsen. Jag cyklar ofta på kvällarna på grusväg efter ån här. Man får köra bil, men bilarna är få så många har hundarna lösa eller i långt koppel. Det är ett industriområde innanför och småbåtsvarv och sånt ner mot ån, så det är inte jätteväl upplyst och mycket växtrlighet på båda sidor. Man ser definitivt inte en mindre hund som rör sig över vägen. I bästa fall uppfattar man en skugga som skulle kunna vara en råtta, hare eller vad som helst. Men de som har såna där lampor, de syns jättebra! Brukar hojta och tala om det för dem, visa lite uppskattning. Reflexer funkar också, men det förutsätter ju att cyklisten har ett ganska starkt framlyse.

Jag använder både flexi och vanligt koppel. Beror på vart man ska gå/göra. Om vi ska gå i skogen eller på en grusväg så har vi oftast flexi men om vi ska till veterinär (ligger ju i stan) eller ska träna att gå fot eller annan när-träning så har vi de vanliga. Flexi använder vi mest för att hundarna får mer längd att "springa" på, men vi håller alltid koll på dom. Dom får inte gå ut mer på vägen än ca en halvmeter (beror såklart på vägen). Däremot så tycker jag inte de är effektivt att använda ett flexikoppel i stan eller liknande.