Har han någon bädd eller liknande som är hans "trygga plats"? Får han tillräckligt med aktivering (såväl fysisk som mental) för att vara glad?

Han har en bädd där han sover för natten och en bur som alltid står öppen. Han sover i bädden mest på natten ibland när vi är hemma. Buren använder han oftast när han tuggar på ben, går in och lägger sig i lugn och ro. Han ligger helst under soffbordet eller under datorstolen (även om bädden står bredvid). Vi har försökt att ge mycket godis på bädden och träna på att han ska ligga där för att öka värdet att vara där men han väljer heller att ligga vid fötterna. Trevligt men lite problematiskt ^^.

Han får bra med aktivering, såväl fysisk som mental. Tränar övningar/spår etc på varje promenad.

Han vilar bra inne och stressar inte så mycket, det är just när man rör sig och gör saker som han inte riktigt kan låta bli att gå efter. Vi har försökt att det senaste går runt mycket mer och "småpilla", öppna dörren ofta för att bara stänga den i hopp om att han ska "sluta bry sig om det". Men det ger lite resultat.

Edit: kan tillägga att jag inte tror det har så mkt med understimulering att göra då han visar samma beteende oavsett om det varit en väldigt aktiv eller mer passiv dag.

Den stora skillnaden med min separationsångesthund kom när jag slutade uppmuntra honom att följa efter mig överallt. Innan bekräftade jag honom stup i kvarten utan att jag tänkte på det. Jag klappade honom, pratade med honom, gav honom ögonkontakt etc. Så han höll sig nära. 

Nu aktiverar jag ordentligt en stund, sedan är det paus från allt i några timmar tills vi ska göra något nästa gång. Under pausen gör jag mitt allra bästa för att glömma bort att jag har hund. Följer han efter bryr jag mig inte utan fortsätter bara med mitt. Han fattade ganska snabbt att man lika gärna kan ligga kvar och vila för det är ändå bara jättetråkigt att vara kring mina fötter när jag pysslar med annat.

Efter ett tag började jag att mitt i pausen gå ut, göra något, komma in och fortsätta med att typ diska och försöka att inte tänka på hunden alls varken när jag gick eller kom in (lättare sagt än gjort). De första gångerna satt han vid dörren och väntade men ganska snabbt slutade han med det och låg istället kvar i soffan och vilade. 

När han var ett år kunde han inte vara själv i två minuter utan att börja pipa och springa omkring. Lämnas han en timme idag sover han hela tiden om lämningen görs rätt. Så mitt tips är att imorgon börja notera alla tillfällen ni uppmuntrar hunden att ranta efter er och börja förändra ert beteende i de tillfällena. Och gör absolut ingen grej varken av lämnandet eller när ni kommer hem igen. 🙂Lycka till!

Tack så mycket för dina tips! Det är nog minst lika mycket (om inte mer) träning i hur man själv ska vara som att träna hunden ^^.