Det enda som passar är väl egentligen en labrador.

#1 Har aldrig riktigt fastnat för den rasen. De individer jag stött har varit lite mer åt det latare hållet, fast det har varit jaktlabradorer. De har inte riktigt det där go som jag söker och inte heller kamplusten, tyvärr. 😕

Tänkte också på labrador. Jaktlabrador är ju trots allt en apporterande hund och inte en utpräglad jägare, utan den hämtar det döda bytet (oftast fågel, vattenapportering är populärt). Jaktlabben har också den smidighet, uthållighet och lättlärdhet du söker. Den kan vakta ägorna måttligt, tex visste våran när folk gick utanför uppfarten eller stod och pratade att det var lugnt, men när de kom in eller började pilla på våra grejer så skällde hon. Väldigt intelligent. När jag läser om ditt inlägg känner jag ännu mer att jaktlab är din ras, så hitta en bra uppfödare och träffa några individer för att få en egen uppfattning. Tror inte du kan hitta en annan ras som motsvarar dina behov så perfekt.

#3 Som jag skrev ovan så har jag aldrig riktigt fastnat för rasen, kan ju vara att jag mött latare individer men det är just det där go och motorn som har varit sämre på de jag mött. Men jag ska kika in på labrador mer igen. 🙂

Oj, vi måste ha skrivit samtidigt, såg inte #2! Men kika igen som du säger, min lab hade go så det räckte och blev över. Drog iväg i skidspåret, med cykeln, i havet, på agilitybanan… You name it! Smartaste hunden jag nånsin träffat, hands down! (Och då har ändå min moster haft en bc lydnadschampion, världsmästare mm). Hitta rätt uppfödare så kan du få en riktig toppenhund! Ofta blir ju hundar lite vad man gör dem till också. Vad har de labbar du träffat gjort? Hur funkar deras ägare? Men känns det ändå inte rätt så… Flat? Tollare? Någon typ av retriver känns ändå som rätt spår känner jag. Annars… Ja, svårt att hitta en som motsvarar det du vill hålla på med, när inte vallning står på listan. Annars hade jag varit inne på nån sorts collie, typ bc eller aussie kanske, men de vet jag mindre om. Men man måste nästan valla lite med bc så de inte blir helt tossiga…

#5 De labradorer jag har träffat har tävlat Agility, lydnad, vattenapportering och flera har också jagat. Men ägarna har ofta sagt att de blir lite för klumpiga eller att deras ork tar slut fastän ägaren har massa andra planer kvar. Så det är det som gör mig tveksam. Men det är väl att hitta rätt uppfödare och individ. 🙂

Flattar hittar jag inte så mycket info om, det verkar vara en härlig ras med mycket glädje och lite mer go. Men finns knappt några videos på dem eller mycket fakta. 

Tollare har jag kikat in på några gånger, men det står ofta att de är envisa och kan vara svåra att sammarbeta med och då jag bara träffat en i hela mitt liv så är det lite svårt att utgå från det. Skulle bli så glad om någon kunde beskriva flat och tollare lite mer så jag vet mer hur de är. 🙂

Collies har jag aldrig fastnat för och jag vill inte skaffa en border collie heller då jag inte håller på med vallning/har inget intresse för det. Aussie har jag inte kikat så mycket på, men kan kika lite mer. 🙂

Spansk vattenhund! :-) Jag har en spansk vattenhund & det är en mångsidig hundras som (oftast) älskar att hänga med på allt möjligt. Jag tränar min tik i spår/sök, agility, freestyle, rallylydnad, drag & apportering på land & i vatten. Hon älskar att bada :-) Lite fakta taget från skk's hemsida: Stötande hundar, apporterande hundar och vattenhundar Historik Perro de aqua español är en gammal ras som funnits länge i Spanien. Den har samma ursprung som franska barbet. Utseendet och arbetsuppgifterna varierade beroende på var i Spanien den levde. Man talar om tre olika typer eller blodslinjer. 1975 började man välja ut hundar med de mest specifika utseendena och karaktärerna och sammanställde en rasstandard. Internationellt blev rasen godkänd 1999 och samtidigt blev den också godkänd i Sverige. Redan 1997 kom de två första exemplaren hit. Användningsområde Det är en allsidig ras med stort användningsområde som deltar i tävlingsgrenarna agility, bruks och lydnad. I hemlandet Spanien testar man herde-, jakt- och vattenhundsegenskaperna genom funktionsprov och där används den av brandmän och räddningsmanskap, samt av polisen som skyddshund. Hälsa Den är i stort sett en mycket frisk ras. Höftledsproblem förekommer och där finns ett hälsoprogram med krav på officiell höftledsstatus för avelsdjur. Lär gärna mer om sjukdomar på klubbens webbplats under RAS där rasklubben har sin avelsstrategi för att hjälpa uppfödare att avla på friska individer. Egenskaper / Mentalitet Rasen är trogen, lydig, glad, arbetsvillig, vaksam och välbalanserad. Vaktinstinkten och förmågan till självständigt arbete är välutvecklad och inlärningsförmågan är mycket god. Den är anpassningsbar och livlig. Rasen har samarbetsförmåga och självförtroende och intresse av att vara sin ägare till lags. Den är ofta likgiltig mot främlingar, men ska alltid vara hanterbar. Tyvärr måste vi konstatera att hundar som inte stämmer på ovanstående beskrivningar förekommer. Storlek och utseende Rasen är medelstor 40–50 cm i mankhöjd och 14–22 kg i vikt. Storleken varierar mycket, vilket kan bero på de tre ursprungliga blodslinjerna. Den är rustik och atletiskt byggd och har rektangulär kroppsform med spänstiga rörelser. Ögonen är uttrycksfulla och ska liksom nosen harmoniera med pälsens färg. Den har lockig päls och kvalitén varierar från nästan ingen underull till mycket tjock päls. Färgen ska vara enfärgad (vita, svarta eller bruna) eller tvåfärgade (vit/brun el vit/svart). Längd på svans kan variera från stubb till hellång. Pälsvård Pälsen gör rasen väl rustad för olika klimat och gör den lämplig till såväl vattenarbete som arbete på land. Rasen fäller inte och kräver ingen daglig pälsvård. Den maskinklipps regelbundet. Att borsta eller kamma en den är inte att rekommendera, då pälsen blir en jämn filttova. Då pälsen behålls lång består pälsvården av att man delar tovorna med fingrarna. Viktigt är dock att hålla örongångarna fria från för mycket hår. För övrigt bör man kontrollera att håret mellan trampdynorna inte filtas ihop av smuts och grus. Övrigt Rasen är tidigt smidig och har en mycket god kroppsmedvetenhet, detta varar livet ut. De kan bli mycket gamla. Kontakta rasklubben för mer information om rasen. Denna text är framtagen i samarbete med rasklubben.

Schnauzer - den som kallades mellan förut eller riesen

Just schnauzern (mellanvarianten) är enligt mig en otroligt trevlig hund, som är stabil och läraktig, stadig och inget nervöst knippe.

#5 "Valla lite med", bc är en ras avlad för att arbeta med vallning, man bör utgå från att använda den till vallning om man skaffar en 🙂

Jag tycker Mudi är en riktigt, riktigt rolig hund och tror du skulle ha nöje av en sån hund. Snabb, fartig och lättlärd hund som inte ska vara jättevek vad jag fattat det som. Tyvärr finns det få uppfödare av den i sverige men helt klart värt det ändå! :)

#9 Mudi verkar vara lite för skarpa och ojämna fortfarande. Hade inte skaffat en sådan som första hund. Ens med bruksträning som bakgrund.

Men alltså om du vill tävla på högre nivåer så är det väl typ en Belgisk vallhund, Holländsk herde eller nån av de andra raserna i samma kategori som är mest vad du verkar söka. Förvisso är det inte många av belgarna man ser tävlas i agillity men undantag kan man ju alltid göra. Håller annars med #8 om att Schnauzer kan vara något, nu vet jag inte hur motivationen ter sig på Schnauzern och Riesen men dvärgarna verkar vara förvånansvärt lättmotiverade. Andra raser som kanske matchar som jag kan komma på är Beauceron, (Hovawart) eller nån av sennenhundarna (som inte är Berner) finns ju tre andra, fast de är kanske lite svårmotiverade.

Annars tänker jag Polski owczarek nizinny (PON) är en riktigt trevlig och mångsidig ras. Andra förslag är Kelpie, Storpudel, (Airedaleterrier), Springer Spaniel, Breton eller nån Setter. Men Springrar är kanske lite mycket flams och trams (även om man mycket väl kan tävla lydnad med de). Ingen föreslagen ras har tokhög preydrive, det skulle isof vara terriern men av alla terriers är det en av de med lägst av den varan.

#10 Du säger att Mudin är skarp och ojämn, men så rekommenderar du Holländare, belgare, beuceron, hovawart och kelpie? Vänta va? Varför rekommenderar du bruksare när du tycker att en MUDI är för skarp?

#10 dvärgschnauzern är inte en enkel hund att jobba med. Vissa är elerta och pigga men det är en allsidig hund som passar från pensionärer till barnfamiljer till träning på hobbynivå om du vill komma någonstans utan att att kämpa rumpan av dig rekommenderar jag inte dvärgschnauzern plus det blir svårare i brukset för deras päls på benen (tror mig) plus de har så korta ben :P men om du vill tävla på hobbynivå och ha kul rekommenderar jag den. Är ingen förarvek hund. O Du ska ha en bra riesenschnauzer kräver det hundvana då.det inte är en förarvek hund. Men när du finner vägen till ens riesenschnauzer hjärta hittat du inte ut ;) Min riesenschnauzer tik är supernett och snabb och smidig men.Är en av de få. Jättebra brukshund. Kämparskalle. Men om du vill satsa på agility skulle jag inte ta den hunden heller ;)

#7 Jag har kikat lite på rasen tidigare och velat fram och tillbaka. Det som får mig att tveka mest är att de 2 individer jag träffat varit väldigt, ''jag vet bäst'' och inte velat samarbeta så mycket. Är detta något rastypiskt eller har jag mött fel individer ? 🙂

#8 Schnauzers har jag aldrig fastnat för, vet inte varför men hittar inte så mycket som känns lockande med dem, tyvärr. 😕

#9 Mudi har jag inte ens tänkt på, men efter en snabb googling så kommer det upp bland annat att de inte går att ha lösa (men det har jag rätt så svårt att tro på), sedan att de skäller mycket och ofta och kan vara ganska egensinniga. Förövrigt låter de rätt så härliga, ska kika in mer på rasen! 🙂

#10 Har varit inne på de belgiska vallhundarna mycket, men jag tror inte jag har tillräckligt mycket att erbjuda, så jag tänker avstå från dem. Kelpie har också varit mycket intressant, men är tveksam med vattenpunkten och de jag har mött har varit väldigt ofokuserade. Är det individerna eller har de lätt för att tröttna på uppgiften `? 🙂

#13 Ja alltså, det är inte en bc som lyder minsta vink och som är supersignalkänslig, men det är ändå en vallhund så förighet, signalkänslighet och liknande som underlättar träningen finns ju där, men man kan behöva pröva sig fram till vilken träningsmetod som funkar bäst 🙂
Egensinniga hundar är ofta roliga och utmanar en i träningen, och kan bjuda på måånga olika beteenden så det behöver inte alls vara något negativt :)

#14 Har läst på lite mer om mudin och hittills låter den rätt så toppen. Återkommer om jag har några frågar. 😉

De som känns mest lockande just nu är nog Mudi, Spansk vattenhund, Kelpie (Dock osäker fortfarande om den passar så bra ?), Labrador och Flatcoated Retriever. Flatten är ju dock rätt så flamsig så den är jag tveksam på, någon som vet mer om hur de är att träna/tävla med får gärna skriva något! 🙂

Och Kelpien tar jag också gärna emot lite fakta om, både hur den är på träning/tävling och förövrigt. 🙂

Hmm.. har blivit mer och mer tveksam angående både Mudi & spansk vattenhund. Folk skriver att mudin är både mycket reserverad och kan ofta bli aggressiv, dålig mentalt. 

Samma med Spansk vattenhund är det många som har kommenterat att deras mentalitet är väldigt svajig. Detta får mig att tveka lite, men ska fortsätta läsa på mer om raserna. 

Efter att ha suttit vaken nästan hela natten och läst på om de olika. Så i nuläget verkar Kelpien, Labradoren vara högst på min lista. Men skriv gärna era erfarenheter om de olika raserna! 🙂

Jaktgolden? :)

Flatten skulle inte jag kalla för flamsigt. Det är en arbetande ras. Visst den har mkt energi mrn en flatte vann dm i rapport förra året så att säga att den är flamsigt osv håller jag inte med om. Visst den är sprallig men den kan koncentrera sig kanske inte som.en bc. Tkr flatten verkar bra

Det blir 3 kommentarer i rad från mig nu, men jag har helt glömt att säga något om IPO, har hållit på med det med schäfern och jag gillade det rätt så mycket. Nu är frågan, kan man göra det med en Kelpie ? Har sett en Kelpie träna det och den var rätt så duktig men var den ett undantag ? Vet att det kanske inte är den mest optimala rasen, men siktar inte efter att tävla i högsta klassen, utan mest efter att träna det då det är roligt och om hunden är duktig kan man pröva tävla. Så, går det ? 🙂

Det är alltså inget måste, blev bara nyfiken och vill gärna höra era svar. :)

#17 Oj, hade helt missat din kommentar. Men har varit inne på Golden några gånger, men har inte fått den där ''yes denna kan jag tänka mig ha'' känslan, tyvärr. 😕

#18 Men det låter ju toppen! Ska fortsätta kika mer på rasen, gillar den mest av de olika retriever raserna. 🙂 Den verkar ha mer energi & vara smidigare än labradoren, men kan ju vara att jag har fel. Får bara den känslan. 😉

Oj, vad provocerad jag blir av att höra om "lata" jaktlabbar. De har en tydlig av- och påknapp, och förväntas kunna slappna av ("lata sig"?) mellan jobben men det finns ju en anledning till att det i princip endast är labradorer på retrieverjaktproven. Se exempelvis resultatlistan för retrievermästerskapet 2014 eller ett år bakåt: RM 2013? Nog för att en flat eller jaktgolden kan vara trevlig och bra att jobba med men att de skulle vara smidigare och ha mer energi än jaktlabben är ren lögn.

#22 Ber om ursäkt, men har bara mött såna individer så det är därför jag skrev så. Jag skrev enbart efter mina erfarenheter om raserna och var inte säker på om det var rätt. Men jag ska fortsätta läsa på mer om labradoren och flatcoated retriever! 🙂

Om du vill hålla på med Ipo och tävka rekommendera jag inte kelpie .För veka

Ett generellt tips till alla som går i dessa tankar. Var mer tydliga och mer specifika kring vad ni faktiskt vill göra med era kommande hundar, ha prioriteringar klara för er. Strunta i att läsa på, ägna den tiden till att åka ut på tävlingar. Titta på de grenar som ni själva vill tävla i, bilda dig en uppfattning om vilken typ av hund du vill ha. Att vara så spretig som att man vill testa alltifrån skydd till apportering funkar inte om man inte tydligt vet vilket som är viktigast, eftersom det inte finns en enda ras som fungerar till precis allt.

#24 Det är det som jag tänkte på också. De passar in i alla mina andra önskemål (eller simningen kan ju variera, men är inget måste), så det är lite synd. IPO är annars en kul grej att göra med hunden, hmm.. får fundera lite mer. Annars kan jag ju också skippa IPO med den framtida hunden och köra med schäfern, eller skippa det helt. 

Ska se på nästa träff vad tränare kan rekommendera också, kom gärna med nya förslag och skriv era erfarenheter om de raser jag funderar på/andra raser ni tycker kan funka! 🙂

#25 Jag har varit på många tävlingar, till uppfödare, träningar m.m. Och apportering är inget jag har krav på utan mest för träningens skull. Agility var inget måste, utan om hunden tycker om det så kommer vi fortsätta träna det. Det jag brinner mest för är bruks & lydnad som jag skrev i första inlägget. Förlåt om jag varit otydlig, men jag söker en ras som jag kan pröva på allt med, men satsa mest på Lydnad & bruks. IPO är inte heller ett måste om rasen har alla andra egenskaper jag söker, men är för vek för skydd. Jag kan ändra om vissa saker i mitt tankesätt gällande ras, men Lydnad & bruks är det som rasen verkligen måste brinna för.

EDIT: Så alltså, Lydnad & bruks ett måste. IPO håller jag mer än gärna på med och Agility är en sak jag gärna prövar på och fortsätter med om hunden gillar det, men det är inget måste. Apportering i vatten/på land är mest för att bygga muskler, men inte min huvudprioritering.

Återigen ber jag om ursäkt för förvirrande inlägg, men jag hoppas detta redde upp det lite mer.

#27 Då är det vallhundar eller retrievers som är de bästa raserna för ändamålet.

#28 Ja, är också inne mest på de raserna. 🙂

#16 Reserverad är nog olika från olika, en reserverad hund i mina ögon är en hund som kan hälsa men inte gör någon big deal av det, kan låta sig kännas igenom och liknande men föredrar annat. Aggression och liknande har jag aldrig hört om.
Kontakta olika kennlar, de har ju bäst erfarenhet av rasen! :)

#30 Jo, ska försöka komma i kontakt med olika kennelägare och besöka! 🙂

#13: jag tror det är ganska individuellt, min tik, samt de "perros" jag träffat har varit väldigt samarbetsvilliga, men som sagt, alla individer är olika :-)

Flatcoated retriever som någon nämnt innan! :) Otroligt arbetsplats hundar som tycker om att prova nya saker, vår här hemma på 9,5 år blir fortfarande lika glad över att få träna :) Just när man tränar finns inget flams utan bara mängder av Will to please, ur goa hundar!

#32 Det låter ju toppen, ska försöka hitta några ägare till perros och besöka kennelägare! 🙂

#33 Åh låter superbra, har varit inne på de en del, men då flera tränare har varit mer ''att om du vill satsa ska du inte köpa en flat, för flamsiga''.  Men jag ska se om jag kan hitta några ägare och inte bara höra folks åsikter, har inte mött många med en flat, tyvärr. 😕

#34 Det brukar finnas rasklubbar för länet man bor i, kontakta dem så lär du nog få napp :P De flesta vill ju sälja in sin ras, jag fick till och med följa med på en springerdag när jag tittade på engelsk springer spaniel trotts att det egentligen bara var för medlemmar, haha. Nu sitter jag här med en egen liten skrutt ^^,

Om du vill SATSA på bruks och lydnad så tycker jag att du ska titta på de raser som faktiskt har presterat något i de grenarna du är intresserad av. Det är väl i princip en del av bruksraserna, bc och några av retrievrarna. Angående jaktlabbar utan motor så tror jag på vad du skriver men jag har hittills inte träffat en riktig jaktlabbe som tackat nej till mer arbete ens efter en hel dags jakt. Däremot är de ju rätt coola, ska kunna sitta passiva långa stunder men samtidigt vara beredda på att jobba på stört. En flamsig hund håller inte en hel dag helt enkelt, den bränner ut sig. Sen finns det många som säger sig ha jakttypen fast de egentligen har en show- eller dplabbe i kopplet. Det är klart att du ska känna för rasen ifråga men såväl labbe som golden och flat från RÄTT linjer har mycket stor kapacitet för brukset (om man undantar skyddet givetvis). Gäller det lydnad och här snackar vi elitnivå, så kan golden vara bättre än labbe få den är mer "showig". Golden är också mer allroundavlad än jaktlabbarna som i princip enbart är avlade på jakt. Å andra sidan torde de flesta bra jaktavlade retrievrar vara bra brukshundar.

Ett förslag är att dela upp det du vill göra på 2 hundar och välja den hund du vill prioritera först, vänta några år och sedan fixa nästa så får du både och men mer specialiserat åt vardera håll. Men det är nog lättare att lära en brukshund apportera än det är att lära en apportör IPO om du vill satsa på 1 hund.

Men då går det om du bara ska träna ipo. Min dvärgschnauzer har fått göra valpövningar tex så testa på kan man ju alltid göra

Skulle nog också säga labrador men eftersom du inte fastnat för rasen så vet jag inte riktigt :) Men en labrador skulle nog passa!

Helt klart Tollare 😉

Har en uppfödare i närheten som också håller i  hundkurser, hon tävlar flitigt med goda resultat och hundarna hennes är jättefina. Samt de valpar hon fött upp.

Lycka till med hundköpet! 👍

Bara ögnat igenom tråden , har du tittat på Australien shepherd ?

#7 Haha du fick med hela wikipedia ju 😂 ;)