Kanske prata med uppfödaren och se om hen har några råd? Vad är det för ras? Om det är något "rasrelaterat" så borde ju hen ha erfarenhet av det. 

Hoppar hon självmant upp i soffan för att hon vill och sen börjar stressa/gnälla eller är det ni som lyfter upp henne?

Har ni passivitetstränat henne något?

Gå en vardagshyffskurs med henne

Jag håller med #2 och #3 Passivitetsträna och gå gärna en valpkurs eller liknande. Jag tror du måste lära valpen att man kan ta det lugnt också. Att hålla valpen i famnen en stund är ju något du ska kunna göra både för hantering och för gos. Jag skulle ha tagit upp valpen lugnt och hållit den i famnen tills den lugnat sig och inte förrän då släppt så den kan gå och göra det den vill. 

När vi fick hem vår valp blev vi oroliga eftersom han aldrig somna. Han va uppe i timmar tills vi höll fast honom en liten stund och då somna han och sov en bra stund. Men mycket passivitetsträning först hemma inomhus sen när valpen börjar klara det så ut i så många olika miljöer som möjligt och passivitetsträna. Det tar ofta mycket tid så ge inte upp. Om ni vill ha en hund senare i livet som kan vara lugn inomhus så är det bra att träna det nu. Det är mycket lättare med små valpar än med äldre hundar. Lycka till!

Håller med ovanstående som pratar om passivitetsträning. Skitviktigt men riktigt jobbigt i början om man har en valp med mycket krut i. Vi började med vår när hon var 10 veckor och ökade kraven när vi ser att hon lugnar sig. Skitjobbigt var de för ibland kunde hon gnälla i 40 minuter. Jag la till kommandot stanna som betyder att om du går någonstans så sätter jag bara tillbaka dig på samma plats igen. Nu är hon fyra månader och om jag ser att hon är trött men ändå strosar runt så lyfter ja henne till bädden och säger stanna och hon fattar då att nu är de lika bra att chillaxa för nu kmr ja ingenstans. Nu är hon ju valp så jag har aldrig tränat det när hon just har vaknat utan bara när ja vet att hon varit uppe ett tag och inte är yberpigg. Men alla gör väl olika. Man höjer ju kraven desto äldre de blir och desto mer de klarar av :-)

Jag skulle träna passivitetsträning och kontaktövningar. Det fina med dem är dessutom att de går att göra överallt och i alla situationer. 🙂 Jag tycker inte heller att ni ska låta henne hälsa på och leka med en massa andra människor och hundar förrän ni har god kontakt med varandra.

Och det låter inte bara som att hon älskar att träffa nytt folk, det låter som att hon blir superstressad och överdriver väldigt mycket. Avbryt och avled innan hon blir okontaktbar.

Låter som en typisk valp, slappna av och härda ut.

Det låter som en oerhört stressad valp, vad bra att ni söker hjälp. Jag har haft en likadan och vid ett års ålder morrade han åt folk, morrade åt hundar då han blev osäker och stressad, gnällde hela tiden, hade separationssångest, sov så gott som aldrig och blev sjuk. Idag ett halvår senare är han överlag en mycket lugnare hund och sover på dagarna och hans dåliga beteenden har blivit bättre automatiskt när stressnivån sjönk. Han kan även lämnas ensam någon timme utan problem.

Jag hade börjat med att inte gå på någon kurs och inte låtit henne hälsa på folk och hundar. Jag hade slutat ge godis, beröm, korrigeringar och kommandon. Låt henne bara vara. Bry er inte så mycket om henne utan låt henne vara med men inte i centrum.

Tvinga er inte på henne för kel, och känn er inte besvikna för att hon inte vill. "Kräv" ingen kärlek av henne.  Det kommer.

En bra övning att göra är att helt neutralt ta henne och lägga henne i knät och låta henne ligga där tills hon är lugn, och allra helst tills hon drömmer. Då går du bara därifrån. Det bör gå relativt snabbt med en valp, även om det är en stressad sådan. Se på tv eller något samtidigt och försök styra tankarna bort från hunden. 

Får ni besök så be besökarna att låtsas som att hunden inte finns. Försök styr tankarna bort från hunden. Ett sådant beteende du beskriver att hunden kissar på sig och blir manisk skulle inte jag tolka som att hon tycker det är så kul att träffa nytt folk, utan att hon bara blir enormt stressad. Låt henne slippa det enorma stresspåslaget. 

När ni haft besök några gånger och hon släppt förväntningarna på att hälsa så kan ni ropa henne till er, när hon är lugn (!) och gör något annat (dvs inte sitter och tigger för att få hälsa), och hälsa lugnt och försiktigt. Släpp henne sedan med tankarna igen och gör något annat. 

När stressnivån sjunkit hade jag om någon månad frågat om jag fått sitta bredvid med hunden och bara tittat på en kurs där andra tränar för att försöka få henne att släppa inställningen att andra hundar betyder stress och aktivitet. Ägna inte en tanke åt hunden under tiden, sedan åker ni bara hem och låt henne sova länge och bearbeta det hon varit med om.

Nu när det blir sommar och fint så är en bra idé att bara gå ut och sätta sig någonstans och göra ingenting. Ingen får hälsa. Beröm inte, korrigera inte. Gå sedan bara hem. Det ska jag ägna mycket tid åt i sommar med min hund.

Ni har en jättefin hund men det är svårt att blomma ut när man är väldigt stressad. Låt henne landa och sova. De behöver sova massor och det är enormt viktigt. Det är nog bra mycket vanligare idag med överstimulerade valpar mot understimulerade, i alla fall bland hundforumsfolket. Stort lycka till.

Hon hoppar upp i soffan själv, ibland lyfter vi upp henne. Men det är samma visa varje gång… jag kan absolut inte ha henne i knät utan att hon blir mega stressad, detsamma med sambon. Igår försökte vi ha henne i sängen, vi både smaskade och berömde henne. hon fick ett gott tuggben. Men icke, hon blev mega stressad och gnällde och flämta non stop i en timme. Hon blev inte lugn, jag provade massera, provade ignorera.. men nej inget funka. Vad gäller passivitetsträning så satte vi igång med det vid 10 veckors. Inte allt för hårt men vi har redan byggt upp det och det funkar fint. Hon sover utan problem så länge hon är på golvet.. och får sova mycket då jag läst att det är bra. Vi aktiverar henne dom få timmarna hon är vaKen med lek och spring.. En annan sak jag kom på; så fort hon sitter i knät så ska hon hela tiden slicka en.. Sen att när hon sover på golvet vill hon alltid sova vid våra skor eller med någon av mina kläder..

Ta det lugnt. Hon låter som en typisk valp, men kanske har lite mer av saker och ting :)

För det första vad gäller kelandet. Strunta i det. Min valp var heller inte speciellt kelig, och dessutom var hon otroligt självständig. När väl löpet kom så förvandlades hon till en riktig knähund och nu är gosa det bästa som finns.

Hon gillade inte heller att vara i soffa/säng etc. så jag lyfte aldrig upp henne. Nu när hon snart är 1 år så ska hon upp, lägga sig på mig, och knö in sitt huvud under min haka och sova :)

Hon kissade också på sig en 2-3 gånger av lycka när hon träffade människor. Sådant händer. Inget jag brydde mig om. Lite pinsamt när hon kissade på min kompis matta bara… 

Låt valpen vara valp. Lek, ha roligt och busa tillsammans. Kör lite kontaktträning också, men försök framförallt att vara en rolig resurs för er valp.

Kör miljöträning. Där brukar man få med passivitetsträningen på köpet. Er hund verkar ändå vara en rätt så självständig hund. Så försök att låta den möta nya svårigheter på egen hand. Är det läskigt så sitt bara med och bry er inte. Söker hon kontakt med er, eller blir lugn, så beröm. Lugnt och fint :) 

Gör inte livet mer komplicerat än vad det är, och kom ihåg att en hund är en individ. Den utvecklas och förändras precis som allt annat. Bara för att man inte har något från börjar så betyder inte det att det aldrig kommer finnas där. Om man däremot försöker tvinga fram saker, så kan man vara nästan säker på att få motsatt resultat.

Det är inga problem att hantera henne med bad och kloklipp men hon blir väldigt stressad när hon sitter i knät och nära er i sängen? Hur håller ni i henne när ni klipper klor? Hur har ni tränat att borsta tänder? Jag skulle inte berömma henne när hon är i sängen utan låt henne vara. Låt henne vara helt ifred. Det är hon som ska välja att komma till er, inte ni som ska kräva närhet och kärlek av henne.  Vad är förresten syftet med att ha henne i sängen? Är det bara för att ni vill att hon ska vara nära er? Hindrar ni henne alltså från att hoppa ner när hon är i sängen och blir stressad eller varför stannar hon?

Det låter som ni använder väldigt mycket olika taktiker. Under en timme i sängen så både masserar ni och ignorerar. Bestäm er för en sak och håll er till det och gör inte saker halvhjärtat. Har du bestämt dig för att ignorera hennes stress så ignorerar du och ger inte upp efter en stund och börjar massera istället. Och har du bestämt dig för att sitta med henne tills hon är lugn så är det så det ska bli. Man kan inte sitta och tycka synd om hunden, kanske börja att halvt trösta den för att situationen är jobbig eller sluta när hunden fortfarande är stressad. Då kan man lika gärna strunta i det för inget gott kommer ur det. Man måste tro på det man gör.

Blir du själv stressad/irriterad/orolig när hon är stressad?

Eftersom hon visar tydligt att hon inte vill vara varken i säng eller soffa, varför tvingar ni det på henne? Låt hunden bara få va. Låt den göra som den själv vill. Testa det några gånger så kanske hon blir lugnare. Alla vill inte vara där vi är.

Du har fått bra tips. Men jag undrar även vad ni ger för foder? Det är så att vi har en hund som har nära till bli stressad, efter uteslutit mycket men framförallt MAJS helt som finns ofta i foder så är hon mycket lugnare.