De finska lapphundarna jag har träffat har aldrig någonsin varit tysta (då har jag varit på en kennel samt träffat privata hundägare), har dock blivit uppväxt med en japansk spets, han var inte lika sprattlig som finska lapphundarna, dock var han mer en lugn familjehund så var inte så mycket att se.

Jag vet tyvärr ingenting om japansk spets men jag var inne på finsk lapphund när jag "råkade" köpa mittelspitz istället. Mittelspitz och japansk spets sägs vara väldigt lika varandra men jag törs inte svara helt säkert, kan bara säga vad mina erfarenheter är.

Finsk lapphund sägs ha blivit "sällskapifierad" där det är rätt ojämnt hur mycket arbetslust de har beroende på linjer. Vissa har så mycket päls att de har lite problem med värmen på sommaren. 

Mittelspitz är även den en sällskapshund som folk ofta tror ska funka som lägenhetsprydnad och några promenader runt kvarteret och det är därifrån bilden av gapig liten gläfsare kommer. En spets som får vad den behöver mentalt och fysiskt kommer vara relativt tyst och harmonisk. Jag kan tänka mig att detta stämmer på jappen med. 

Jag tränade min mittel tre gånger i veckan, cyklade, massa långpromenader och trots fyra hundar nu så jobbade jag hårdare med honom än jag nånsin gjort med hund. Sjukt rolig hund att jobba med och jag saknar honom varje dag. Jag kunde tyvärr inte ta med honom till USA och han lever nu hos mina föräldrar som aktivt sällskap/fågeljakthund. 

Summan av kardemumman är att om jappen är så lik mitteln som jag hört så får man "mer" hund i mindre förpackning hos jappe eller mittel än man får hos de flesta flappar idag. Det finns fortfarande arbetande linjer från finland bland annat så om man vill ha en arbetande hund så finns de att hitta, helt klart. :)

Jag känner en finsk lapphund, hon är jättesnäll men pratar hela tiden. Vad jag vet så är hon inte så träningsintresserad om jag säger så hon mer lullar på. Hon är väldigt lugn både ute och inne.

Tack för svaren och mycket intressant! Själv har jag haft fördomar om att det skulle vara tvärtom, alltså att japparna skulle vara skälligare och    inte lika arbetsugna. Hoppas jag snart kan få träffa dessa raser för att få en genen uppfattning :)

#4 Både jappar, flappar och mittlar kommer vara skälligare om de är uttråkade eller stressade än om de är harmoniska och nöjda med tillvaron. Dock med det sagt så vågar jag nog dra alla spetsar över en kant och säga att de är pratigare när främmande människor kommer in i deras hem så vad man ser när man hälsar på en kennel kan vara totalt annorlunda än vad sanningen är under vardagen med egen hund.

Valde själv mellan dessa men det blev en flappe. ;) Har inte träffat en individ av rasen jag inte tyckte om. Visst, han är skällig men vi tränar på det och det är inte alls så farligt. Några skall vid misslyckade hundmöten (och inga alls vid lyckade :P ) och när han hör hundar utanför/är hungrig och vill ha sin mat. Lite roligt är det att en av de hundar vi ofta möter som min inte skäller på är en jappe (som skäller på min valp! ;) ) Men ja, spetsar är skälliga.

Precis som de säger kan du få en flappe med mycket arbete i sig, samtidigt som en del av dom "bara" är aktiva sällskapshundar. Men de nöjer sig inte med att ligga i soffan hela dagarna. Det beror på vilken kennel du väljer, det finns dom med mer arbetande linjer i Sverige också. Du kan bland annat kika in i gruppen "aktiva lapphundar" eller gruppen finsk lapphund på Facebook. Tror faktiskt ett par stycken där inne har både jappe och flappe. :) 

Just skillnader kan jag väl inte hjälpa till med då jag valde bort jappe i princip bara för att jag gillar de finska lapphundar jag faktiskt har träffat mer. Jag hoppas att du hittar den ras som passar just dig och se till att ordna så att du får träffa både kennlar och kanske privatägare. :)

Tycker som #2 att jappe och mittel är lika.

Om jag jämför min mittel med min flappe har mitteln mer explosiv energi. Mittel vill att allt ska gå snabbt, det ska vara roligt, han vill inte behöva tänkta efter. Får han bestämma ska det vara enkla uppgifter med snabba belöningar. 

Flappen (som är yngre) är absolut inte slö eller långsam, men mer eftertänksam och bättre på uppgifter som kräver stadga. Han gillar problem och tar sig tid att lösa de. Han är bättre på att se sammanhang i en serie händelser. Han är mer intresserad av vad jag gör och kämpar för belöningar. Väldigt envis också. 

Båda har lätt till skall. Mitteln kan skälla för småsaker men är lätt att tysta. Flappen tar fler saker med ro, men om han väl börjar skälla är han svårare att tysta.

Båda raserna har spetstemperament i grunden, sedan är det nog en smaksak vad man föredrar. Visst, de flesta flappar skulle inte duga som renvallare, men de behöver ändå mer stimulans än promenader och att hänga med familjen. Det är däremot min mittel nöjd med (även om han klarar mycket, mycket mer).

Nu är min flappe bara drygt 8 månader men jag tycker han är bra mycket mer krävande än genomsnittet. Inne är han hur lugn som helst och ligger mest och sover eller ska ligga i knä och mysa men ute är det full fart och han måste få jobba för att kunna vara passiv. Nu är han unghund och sprudlar av energi så det kan nog förändras. Angående skall så skäller han när vi leker ute men inne får han inte skälla, han kan vakta lite ibland men det är mest "boffande" som är lätt att kontrollera. Vi har lite problem med hundmöten, då skäller han men det har vi nästan tränat bort helt så nu skäller han väldigt sällan på andra hundar, har en Japansk spets i området som är äldre och den skäller jättemycket på min hund så jag vet inte om det är vanligt bland spetsar och hundmöten. Min kille har ganska mycket jakt i sig men han springer inte efter djur i skogen utan det är mer på koppelpromenader han vill jaga fåglar osv, vilket också mycket har med åldern att göra, hoppas jag.

Tror att man får vara bered att jobba lite på skallet och att se till att aktivera hunden ganska mycket om man ska ha en tyst flappe :) De lapphundar jag har träffat inklusive min har iaf en fantastisk på/av knapp sålänge de blir normalt aktiverade.