Åh fy vad jobbigt!
Hoppas hon får komma hem snart, frisk & kry!

usch vad hemskt! håller verkligen alla fingrar och tår för att det ska gå bra!

Usch vad hemskt! Vilken tur att de hade tillgång till medicin och att de snabbt kom in till Strömsholm. Jag håller tummarna för att allt går bra och att hon snart mår bättre!

Ja, verkligen hemskt. Jag såg ju aldrig Skade men jag kan bara föreställa mig. Jag tänker på henne imorse, hur glad hon var. Och hur kul de skulle ha på jaktmarken. När hon blev biten var de på väg att gå och bada, som hon älskar.

Vi frågade om cortison sist vi var på Strömsholm men då sa veterinären att man har gått ifrån det där med cortison, för att det inte har visat sig ha effekt. Men jag har läst nu om folk som säger att det verkar ha hjälpt deras hundar, i alla fall mot allergiska reaktioner mot giftet. Dock har det ju ingen effekt på hur giftet bryter ner vävnader, så det är ju lika bråttom till veterinär, men kanske att det hjälper lite mot andningsbesvär.

Nämen usch! Hoppas hon blir bättre snabbt! Det är så himla läskigt med dessa ormar.

Jag har aldrig tyckt att orm är så läskigt men nu tycker jag verkligen att de är det.

#6 Känner precis likadant! Innan hundarna så va det ju häftigt och kul att få se orm, men sen jag skaffa vovvarna och vet hur farliga ormarna är för dom så är jag nästintill livrädd för dom.

Ts, en av mina hundar blev ju ormbiten förra sommaren, också hon i nosen. Ilfart till vet. där hon fick smärtstillande och dropp.

Inget kortison, för det har enl. senaste forskning visat sig kunna förvärra snarare än hjälpa.

Min Kelly blev biten en lördag eftermiddag, åkte hem med henne efter några timmars dropp. På söndagen mådde hon lite bättre, men på måndag morgon fick hon muskeldarrningar i hela kroppen, samt att ögonen och huden blev blodröda. Då hade giftet nått de inre organen. Jag fick köra till Luleå 20 mil bort, där hon lades in och låg i 4 dygn. Levervärdena är fortfarande något höga, men inget som medicinerats.

Tack för era tankar! Idag väntar vi på samtalet från Strömsholm och hoppas på goda nyheter. Hur det än blir så får hon stanna minst en natt till, men vi hoppas på att hon är på bättringsvägen.

#8 Vad jag har läst om cortison har jag läst att det snarare verkar ha ingen effekt. Ändå verkar vissa säga att deras hundar börjar andas lättare efter att de har fått det. Hur som verkade det inte spela någon roll att Skade hade fått det.

Vad tråkigt att höra om din Kelly. Synd att veterinären skickade hem henne. De skulle ju troligtvis ha kunnat begränsa skadan tidigare om hon hade varit hos veterinären när hon blev värre. Jag tror att det är anledningen till att Strömsholm sa att de ska ha kvar henne minst två nätter oavsett vad som händer, för säkerhetsskull.

Grejen med cortison är att om man gett det så kan man inte ge ormserum. Ormserum är väldigt dyrt o finns inte överallt.

Det vanligaste brukar vara att om man har mer än 1 timmes färd till vet så skall man ge cortison, vilket oxå är vad de brukar få hos vet, plus smärstillande o dropp.

Kan trösta med att det allra flesta hundar som blir ormbitra och kommer under vård, blir bra.

Både en bekants rottis och en annan kompis lilla lancashire heeler blev illa ormbitna förra sommaren och båda blev friska snabbt.

#10 Fast veterinären fick höra att Skade fått cortison men sa ändå att om det blir aktuellt med serum så ska de höra av sig.

Det var ju i och för sig mer än en timme innan Skade kom till veterinären, eftersom de först fick gå i skogen, husse bärandes på 30 kilos klump, sedan fyrhjulingen och sedan bilfärd.

#11 Ja, det är skönt att höra. Det ska ju vara mindre farligt med bett i ansiktet också jämfört med tassar eller ben.

Glada besked! Veterinären ringde nu. Skade ligger ute i hundgården och njuter i skuggan och tittar på de andra hundarna (ett tecken på att hon inte är helt bra, annars skulle hon aldrig bara ligga och titta).

Hon har ingen påverkan på hjärta eller lever och hon är på bättringsväg. De såg ingen anledning till att Skade inte skulle få komma hem idag, under strikt uppsikt av oss då såklart, och att vi åker in igen vid tecken på försämring.

Nejnejnej.. Och JAJAJA!

Fyfan vad läskigt, och hemskt för både dig, husse och Skade.. Kan (och vill) inte ens sätta mig in i situationen!

Men helt fantastiskt skönt att hon är på bättringsvägen!

Vi håller alla tummar och tassar här hemma för finaste Skade!

#9 Varför de inte behöll henne på lördagkvällen, var för att den veterinärstationen inte har inläggningsmöjligheter. De bedömnde läget såpass bra att inläggning inte var nödvändigt …. vilket det inte blev förrän på måndag morgon. Jag fick ju åxå instruktioner om att höra av mig om hon blev sämre, vilket jag åxå gjorde …..   :)

Det var jobbiga dygn ….

Vi fick en ormbiten huskytik förra sommaren och en tidigt i våras. Hon i våras klarade sig bra, kanppt svälld alls, återställd snabbt. Hon fick nog bara ett bett.

Förra sommaren blev Fenja rätt dålig dock. Hon blev nog biten många gånger i nosen, och svällde upp som tusan. Kanske finns foton inne på spetsar och urhundar… Svullnaden lade sig inte utan kröp från mos till hals, och gled sen ner och låg på halsen några dagar. Hon var slö och medtagen flera dagar, men inga komplikationer.

#16 De flesta får bara ett bett, men det är inte alltid ormen sprutar gift. En del påstår att orm-ungar är giftigare, men det stämmer inte. De är bara orutinerade. En orm som hugger i självförsvar, pytsar bara ut en liten del gift, eller inget gift alls. De behöver giftet till att döda byten, därför slösar de inte på det. Ungarna har inte den rutinen, så de pytsar ofta ut mer än nödvändigt när de hugger i självförsvar.

Huggisar kan styra hur mycket gift de sprutar in, unga individer har inte lärt sig detta. Dom kan även torrhugga, dvs inget gift sprutas in öht.

När hunden springer runt och leker med ormen, bär den, kastar med den, tar upp den igen och har riktigt roligt, biter ormen många gånger, till den är död.

Jag upptäckte att tjejerna hade väldigt roligt i hägnet, medan jag packade in saker i ladan. Vet inte hur länge de lekt med ormen. Den var väldigt död, Fenja var full av blod från ormen och biten i alla fall 2 gånger med gift. Förstod dock ormen, måste jag säga, även om det blev dyrt och besvärligt för oss…

#14 Ja, det var inte alls ett roligt dygn vi har haft. Husse tyckte såklart att det var väldigt jobbigt att försöka ta sig till veterinären så fort som möjligt med en hund som bara blev sämre på vägen.

Det är så skönt att hon är på bättringsvägen, hoppas bara att hon inte blir sämre igen, det kan ju fortfarande hända.

Skade tackar för lyckönskningarna, eller hon skulle göra det om det inte var för att hon sov :)

#15 Okej, ja då förstår jag. Då är det samma som för oss nu då. De bedömde att de inte kan göra mer för Skade och att hon har det bättre hemma, men hon kan ju fortfarande bli sämre igen.

#16 Vad hemskt det lät för Fenja. Är de inte knäppa ibland, hundarna, när de fortsätter att bära runt på och leka med en orm som bits… :/ Ibland är det som om våra kära vovvar vill hamna i trubbel!

Vad skönt det är att ha Skade hemma igen, men hon är inte alls pigg. När jag kom hem viftade hon på svansen tre gånger men mer orkade hon inte med. Hon lyfte lite på huvudet senare också.

Vi försökte locka med lite VoH men det ville hon inte alls ha. Hon riktigt vände bort huvudet och rynkade ögonbrynen som ett trotsigt barn! Men en lite kycklingkorv slank minsann ner.

Hon är fortfarande ganska svullen runt nosen, och blodig där ormen bet..

Vi fick inte i Fenja mat alls i början. Det gör ju ont i nosen, och är inte kul att äta då. Värre var att hon inte ville dricka heller. Vi körde med sprutflaska och hällde in matten i munnen på henne. Ute då, för det drällde ordentligt. Att få i dem massor av vätska är livsviktigt vid förgiftning!

Usch vad läskigt! Och ni som har gått igenom så mycket med Skade också… Men skönt att höra att hon mår bättre! :)

#22 Vi blandade ut VoH med vatten idag, för att få i henne extra mycket vätska, och trångsmatade henne med en sked, för hon måste ju få i sig maten. Jag ville inte ta tag i nosen och bända upp munnen, för det skulle ju säkert göra otroligt ont på henne, så jag stack in ett par fingrar i mungipan på henne, på motsatt sida där ormen bet. Vi fick i henne en liten klutt med mat och innan jag går till jobbet idag (husse är kvar hemma med Skade, hon kommer inte att vara ensam nu) ska vi få i henne lite mer. Och sen får hon resten av portionen när jag kommer hem igen.

#23 Ja, det är så tråkigt för hennes skull. Vi hade så mycket roliga planer för hennes i sommar. Till helgen och om en vecka igen ska vi ut på landet och där hade vi en massa planer, båtturer, bad i sjön, blodspår, skogspromenader, cykelturer osv. V 29 kan hon säkert följa med ut med båten, eller gå en kort runda till sjön, men det blir ju inga vilda aktivteter. Vi skulle också ut och vandra i sommar, v. 30, och det får vi nog ställa in, för även om hon är bra då så kommer hon nog inte vara i form för att gå hela dagarna. Vi hade också grävlingsjakt inplanerat och vildsvinshägn. Vi får se om hon kommer i form inför älgjakten i höst.

För vår del gör det inte så mycket om Skade inte kan jaga. Hon är ju vår familjemedlem och inte ett jaktredskap. Min sambo kan jaga utan henne också. Men det är synd för hennes skull. Vi hade ju precis fått klartecken från veterinären att Skade är i riktigt god form och redo för jakt eller andra tuffa aktiviteter.

#24 Men vad tråkigt… Jo men precis. Så typiskt!

Våra har varit helt återställda på några dagar. Fråga veterinären hur lugnt ni måste ta det när hon är normal igen.

Tänk mer på att få i henne vatten än mat. Dricker hon inte själv, ta flaska och häll in, eller spruta in, så att hon sväljer. Njurar och lever behöver massor av vätska nu.

Hon ska rastas mycket korta stunder första veckan. Andra veckan är det korta promenader men ingen fysisk ansträngning som gäller. Sedan kan vi successivt öka på träningen igen under några veckor. Vi får se hur hon mår längre fram, och vad testerna om två veckor säger.

Ja, vi ska försöka få i henne vatten under dagen. Maten innehåller ju mycket vatten också, eftersom det är färskfoder som vi tillsatte ett par deciliter vatten till. Men vi ger vatten med flaska också.

Inntressant läsning:

http://www.svf.se/sv/Sallskapet/Smadjurssektionen/Normgruppen/Normer-av-medicinsk-karaktar/Norm-om-behandling-av-ormbett-hos-hund/

#27 Håller tummar och tår för att hon inte fått några komplikationer efter bettet.

Jag har ett par frågor om du vill svara. Hur mycket kostade hela kalaset? Ingår huggormsbett i försäkringen?

Cortison hade jag alltid förr, men flera veterinärer har avrått då det inte ska ha någon verkan.

Usch vad läskigt när jag läser detta. 

En vännina fick sin hund biten av en huggorm i halsen i förrgår och svullnaden har inte gått ner, dom var till veterinären igår och han fick dropp,
Men är svullen en idag, har får dagligen cortison då han är super allergiskt…

Dom betalde inte mycket hos veterinären och veterinären sa bara att han skulle ligga hemma och vila, gick inte svullnaden över så skulle dom åka in igen.. Men vrf sa inte deras veterinär att dom skulle sluta med cortison eller nått ens om hans cortison??

Min Kelly var ju hemma efter en vecka, och fick då strikta kisspauser ute i koppel. Inga promenader what so ever i 14 dagar.

Hon åt inget de första dagarna, men det tyckte jag inte var hela världen eftersom hon inte rörde sig heller. … men hon hade inga problem med att dricka.

#28 Ja, det var intressant. Där skrev de att man kan ge kortison ifall man har lång resväg, vilket då kan vara aktuellt för oss i framtiden också eftersom vi ofta är mitt ute i skogen eller ute på öar i skärgården. Jag ska fråga på Strömsholm när vi är där på kontrollen, ifall vi borde ha kortison hemma i alla fall.

#29 Tack så mycket :) Det blev billigare än jag hade trott och vad de sa från början, strax under 8000, kommer inte ihåg exakt. Försäkringen täckte detta så med den fasta och rörliga självrisken kostade det oss 2800 kr.

Det var så ironiskt att jag frågade om kortison sist vi var på Strömsholm, för ett par månader sedan, och sedan går Skade och blir ormbiten. Men jag ska fråga igen när vi är där eftersom de stod på svf:s hemsida att man ändå kan använda kortison om man har lång resväg. Kortisonet kommer inte göra så att vi struntar i att skynda oss till veterinären, men är man ute med båten i skärgården så tar det ju tid in hur man än gör.

#30 Oj, väntade de en dag med att åka till veterinären!? Stackars vovve! Det borde man kunna anmäla, man är ju som hundägare skyldig att ge sin hund veterinärvård så fort det behövs. Vad konstigt att veterinären inte tog allvarligare på huggormsbettet. Läs artikeln i länken i #28 så inser man hur viktigt det är att man själv och veterinären hanterar huggormsbett på rätt sätt. Ibland kan det ju gå bra ändå, men ibland kan det få riktigt allvarliga följer. För husse och Skade tog det över en timme totalt att komma till veterinären, det tyckte jag var länge, men det gick ju inte snabbare än så, han skyndade sig hela tiden.

#31 Vi fick höra att vi kan gå väldigt korta promenader andra veckan, jag tolkar det som en liten långsam tur över närmsta gräsmattan, men bara på Skades eget initiativ och takt. Den här veckan går vi bara fram till gräset, Skade går några steg fram och tillbaka och kissar lite. Ibland lägger hon sig i skuggan och då stannar vi ute en stund, hon ser sig omkring och vädrar lite, men jag tror inte att det är skadligt med lite frisk luft om hon ligger och vilar samtidigt.

#32 Jag menade absolut inte att peka på något som ni fått ordination om, jag bara delger vad Jag fick ordination om när det gällde Kelly.

När jag kom hem från jobbet ikväll kom Skade för första gången och mötte mig i dörren och hon var så söt och glad. När hon nu verkade så pigg en liten stund passade vi på att ta fram resten av hennes mat. Vi hällde i vatten och rörde runt tills maten blev en soppa och jag matade henne med en sked (inte tvångsmatade utan höll bara fram skeden) och hon åt upp all mat.

Vi blev lättade båda två för husse hade haft svårt att få i Skade vatten när han var ensam med henne. Nu fick hon i sig mat och mycket vatten samtidigt. Hon kommer nog att bli piggare och bättre i magen när hon kommer igång och får i sig mat och vatten. Eftersom maten i sig är blöt också så får hon ju i sig mycket mer vatten än om det vore torrfoder.

Be då om Betapred, det är vattenlösligt o lätttare att hälla i en chockaad hund än att få den att äta tabletter, dessutom verkar det fortare.

Jag brukar ha ett urinrör med vaten med mig, då kan man stoppa i tabletten, skaka om o hälla i hunden.

Det kan oxå vara bra att träna hunden att bli buren, man lägger den som en boa runt halsen o kan då hålla den stadigt i benen.

Hoppas Skades tillfrisknande går bra.

#35 Det var betapred som hon fick den här gången. Men urinrör? Menar du provrör?

Jag har tränat Skade att bli buren genom att jag tar upp henne i knäet (jag sitter med benen vikta under mig) och lägger hennes framben över min egen axel, så att hennes bröstkorg ligger mot min axel. Jag vet inte om det är bästa sättet, det har bara blivit så att det har utvecklats ifrån att hon sitter i mitt knä. Troligtvis är boa-metoden bättre, man orkar nog bära längre.

Ja provrör i plast,

#35 Förlåt mej, men jag fick mej ett gott skratt. Såg framför mej hur man försöker pilla in ett par små tabletter i urinröret. Jag behövde verkligen det där skrattet så tack så mycket

Jag har också haft med mej ett provrör med lite vatten och betapred i beredskap. Men nu när veterinärerna säger som dom gör, så har det blivit kvar hemma.

Doglovers, har du läst inlägget jag postade i # 28, SVFs normgruppsektion för smådjur om riktlinjer för behandling av ormbitna hundar?

Tur att man kan få någon att skratta trots trådens ledsamma ämne.

Hoppas tjejen kryar på sig fort!

Hon känns piggare och gladare nu. När vi är ute får vi bromsa henne  för hon får ju inte promenera så mycket. Men sen blir hon plötsligt trött och vill lägga sig ner, då måste vi vara nära hemma (vi går högst 10-15 meter från dörren) så att hon får in och vila igen.

På morgonen eller förmiddagen vill hon inte äta. Då får vi säga till henne att komma till skålen, ta upp mat på en sked och hålla fram till henne. Då börjar hon konstigt nog äta och efter ett par skedar tar hon mat själv ur skålen istället. Vi har delat upp maten i två portioner under dagen och andra portionen vill hon gärna ha, så det är som om vi måste locka igång magen och hungern på morgonen.

Maten hon får nu är VoH och Mjau kattmat blandat med vatten så att det blir som en soppa. Det verkar vara enda sättet att få i henne vatten utan tvång och hon får i sig mycket vätska nu.

Ikväll ska vi åka ut på landet, då får hon ligga i skuggan i trädgården och vila upp sig i under helgen och två veckor framåt.

Skönt att det går åt rätt håll!

Jag hade tur imorse. Frukosterade alla djur iklädd klänning, så mobilen låg kvar inne. Gick in för att kolla klockan innan jag skulle byta hundar i hägnet och sätta fast Vidar på linan på framsidan (han får inte vara lös i hägnet med grabbarna). Hittade den här fröken 2 m från trappan. Hade jag inte behövt veta tiden, hade jag aldrig sett henne, men det hade Vidar!

Med hjälp av ett paraply föstes hon in i hinken jag precis matat kaninerna ur, och sen hämtades hink med lock. Hon fick vänta i den till vi åkte till jobbet, pch släpptes ut i skogen några km hemifrån istället.

Är det ovanligt mycket orm i år? Tycker alla pratar om det.

# 43

Ingen aning, häromdagen när jag sskulle hämta en sak i bilen låg det en huggis mitt på stigen, tur att hunden inte var med.

Herre min skapare, hoppas hunden kryar på sig bra :) ärligt talat så är jag jätterädd för ormar! Vi har precis flyttat ut till sommarstugan och innan vi skaffade hund har man sett flera ormar sola på stigarna här, jag har sprungit varje gång, jag klarar inte av dem!! och katterna brukar plocka dem om dem kommer för nära trädgården :S Och så kommer de in med dem på verandan, suck! Stackars ormar

Jag var på en föreläsning för inte så längesen om förebyggande hundvård inför sommaren och då sa veterinären som höll i föreläsningen att huggormarna faktiskt var riktigt på hugget denna sommaren. Så man får vara försiktig!

hörde idag att det tydlgen är ormår, och fästingår, och myggår, och snigelår…

blä!

Åhja speciellt myggår här ute i skogen vill jag lova :(  Riktigt jobbigt när myggmedlen inte hjälper heller…

#42 Ojdå! Ja, ibland är slumpen till ens fördel. Vilken tur att du fick syn på den! Och vilken tur för ormen att det var någon som bryr sig som fick syn på den. Vissa skulle slå ihjäl den på fläcken.

#45 Hon verkar krya på sig bra. Hon äter och dricker, magen är igång igen och hon är ganska alert. Nu är det istället så att vi måste bromsa henne. Hon kommer med leksaker och försöker få igång oss och när vi går de korta, korta rundorna för att hon ska bajsa börjar hon knorra och klaga när vi vänder tillbaka hem igen.

Hon ska tillbaka till Strömsholm för återkontroll nästnästa tisdag, alltså lite mer än en vecka. Jag tror att det kommer att bli tufft att hålla henne lugn tills dess. Nästan tur för mig att jag är hemma och jobbar i veckan medan husse och Skade är i stugan :P

#48 Du kan skatta dig lycklig om det är så att ni redan måste bromsa henne … det tyder på att hon redan fått tillbaka energi :)

#49 Ja, det är så skönt att se att hon är så pigg igen, och att hon är sig själv. De första dagarna var hon så frånvarande men nu ser man att det är vår lilla Skade som är tillbaka igen. Men vi vet ju såklart att hon inte är fullt frisk ännu. Vi gosar mycket med henne, ger henne ben som sysselsättning och låter henne gå långsamt och nosa på tomten, eller ligga bunden ute och bara njuta av friska luften. När vi får klartecken att promenera med henne igen kommer hon att bli så lycklig :)

#50 Åh va härligt !! HÄr dröjde det nästan mer än de 14 dagarnas strikta koppeltvång innan man såg att Kelly ens Ville göra något. Hon orkade helt enkelt inte. Jag är så glad för din skull att Skade repar sig snabbt !

#51 Det måste ha varit otroligt långa och tunga två veckor, och lite till. Vi har börjat promenera lite med Skade nu, runt huset, runt tomten osv, inte långt utan några minuter bara. Hon är väldigt intresserad av allt, går och nosar och så, men lägger sig fortfarande efter ganska kort tid.Vi brukar gå några minuter, sen när Skade lägger sig ner så får hon ligga där en stund och titta sig omkring, sen går vi långsamt hem igen. En sån runda får hon några gånger om dagen nu.

Skönt att höra att hon verkar vara på bättringsvägen i alla fall! Orm bett är riktigt obehagliga. Några grannar på vårt sommarställe hade en hund som blev biten en varm sommardag när hon nosade mellan några stenar. Hon flåsade så mycket att huggormen fick tag i tungan, och i tungan går det tydligen väldigt fort för giftet, så det gick inte att rädda henne. Det var mycket sorgligt, och hela kvarteret blev ledsna över nyheterna, hon var extremt tillgiven och go. :( Lycka till med Skade nu! :)

#53 Gud vad hemskt att göra! Stackars hund och stackars era grannar. Vilken tur att Skade inte har tungan ute så ofta när hon går runt och nosar.

Dock tyckte Skade inte att det var nog med ett ormbett, hon var tvungen att vara lite värre. Natten till igår har Skade legat och slickat och tuggat på sin tass så att den blödde på morgonen. Så husse och hund fick åka hem från stugan för att hämta tratten till Skade.

Nu har vi varit på återkontroll av Skade. De lyssnade på hjärtat, tog nya blodprov och tittade på tassen. Tassen var bara svamp så ingenting som inte går att behandla. Blodproverna visade att Skade inte har fått någon påverkar på lever eller njurar. Så nu är det bara att komma igång och träna upp henne successivt igen. Så nu kan vi fylla våra dagar med alla vanliga aktiviteter. Imorgon ska hon få träffa sina fyra goldenkompisar igen :)

#55 Så skönt !!!

Vad skönt att det gick bra till slut :)

55 åh vad skönt o höra :)

#56 Min Kelly har fortfarande förhöjda levervärden, fast det gått mer än ett år sedan

Vad skönt att allt gått bra.

Lycka till med all träning nu, och håll er borta från allt som har med orm att göra nu

Vad härligt!

Ja, det är så skönt att höra att hon inte har fått några bestående men. Nu ska det inte finnas någon anledning till att hon inte skulle orka vara aktiv igen, så länge vi tar det lite successivt. Vi satte på henne klövjeväskan när vi gick en kort runda i skogen idag. Det syntes inte alls på henne att hon inte gjort något annat än vilat i två veckor, hon riktigt skuttade fram med väskan.

Ikväll ska vi ut och grilla vid vattnet, så då blir det nog en liten simtur för henne också skulle jag tro :)

#59 Vad tråkigt att höra om Kelly. Det blir mycket återbesök till veterinären då? För oss sa de att om det är dåliga värden på något sätt så blir det återbesök varannan vecka till en gång i månaden tills det är bra.

#60 Tyvärr (eller bra för henne såklart) så är ju Skade ofta lös. Och även i koppel går vi ofta i sådan terräng att man kan missa orm. Men vi får hoppas att Skade lärde sig vad som händer om man tittar för nära på ormar. Det vore hemskt om det hände henne igen.

#62 Gick på kontroller de första 6 månaderna, sedan tyckte inte vet. att vi behövde fortsätta ta prover. Det var inte såpass förhöjda värden att hon tyckte att vi behöver medicinera.