Jag tycker inte att det är så bra egentligen, eftersom att det är inte kostnaden när man köper en hund som är dyrt. Sen ska allt som hunder behöver ha köpas, mat, vaccination, avmasknngsmedel, försäkring och sen om den blir sjuk plötsligt eller om det händer något med hunden.
Men visst, vet man om att man klarar av att ha hunden, kostnaderna alltså så kan man väl kanske göra det.

Man bör någ känna personen väl och veta om att personen har råd att ha hund med det är ju knappas bara "inköpspriset" som kostar. Jag har köpt häst på avbet då var det uppfödaren som ville sälja den till mig och jag var 16år :) nöjen drogs in helt o lades på hästen + foder och allt annat. Då kan man fundera lite på hur mycket man ska lägga på en hund per månad foder+ sparpeng och allt annat. Finns ju oändligt många hundar som letar nytt hem som nästan är gratis dom kan man titta lite på visst en del jobb för man räkna med men ofta är det en del jobb oxå med valp. Jag hade inte sålt en hund iaf på avbet om jag itne viste vem personen är osv .

Tycker också som så att det är inte bara inköpspriset på hunden som kostar. Det är inte billigt att ha hund.
Tänk om det händer något oväntat och hunden måste till veterinären, visst man har väl försäkring såklart, men den täcker ju oftast inte ALLT.

Nej avbetalning kan man göra på bilar, TV-apparater osv, men inte levande varelser. Tycker gott man kan spara ihop pengarna till en hund.

Jag tycker faktiskt inte det är farligt ddyrt att ha hund… och jag har studiebidrag på 1050 kr i månaden

#4 Men vad skulle du göra om hunden skadades och var tvungen att åka till veterinär? Eller du kanske har pengar undanlagda till det det vet ju inte jag

Det beror på anledningen, men är det för att personen är arbetslös så hade jag inte sålt, vad gör den personen om hunden blir dålig? Har personen råd med foder? Råd med försäkring?

Har de inte sparat ihop pengarna så känns det väldigt hastigt och lustigt, väldigt ogenomtänkt!

#5 Min hund är försäkrad. Jag har föräldrar som kanske kan lägga ut lite… + att jag har pengar på kontot.

Avbetalning på en hund är helt vansinnigt. Om man inte har råd till hunden, hur kommer man ha råd till maten och allt det andra som vaccinering, koppel, med mera. Och den som tar hunden på avbetalning kan blåsa ägaren. Man betalar kanske bara en gång och sedan låter bli.

 Det råkade min kompis ut för. En mycket seriös hundägare som var väldigt mån att valparna skulle komma till rätt ställn. Första kullen och hade ingen aning om att folk kunde vara så fräcka. Men han åkte och hämtade tillbaka valpen. Med skk,s jurist som stöd.

#7 Då räcker det ju med dom pengarna du har i månaden

Jag har köpt hund på avbetalning. Hunden las ut på annons utan pris, jag blev intresserad och dåvarande ägarna var väldigt noga med vad för ägare hunden skulle få. De ville att jag skulle ha hunden då bara jag stämde in på alla punkter, men den summan de ville ha fanns inte just då. Eller - hade jag betalat fullpris direkt hade jag inte haft en stor buffert om något hände hunden. Och jag vägrar stå utan pengar om något händer. Så varken ogenomtänkt eller spontant, jag höll ögonen öppna för en omplacering just då och hittade en som passade. Sen tog det ett par veckor efter första träff till köp.

För mig var det ok då jag ville ha fortsatt kontakt med ägarna(omplacering), en bit betalning+uppdatering varje månad har funkat bra och jag har kunnat betalat av honom varje månad om jag velat men har ändå fortsatt med småbitar i taget (om du 1500 kan räknas till småbitar…).

För mig kändes det bäst då jag ville ha fortsatt kontakt, invänta ägarbyte och se så det inte var stöldgods eller nåt… det är ju väldigt lätt att bara slänga ut den summan och sen stå där med en hund som nu är något helt annat än tidigare eller att det just är någon som snott hunden och vill tjäna pengar på den. Vart orolig för det då något liknande hände mig, men det visade sig att SKK läst av reg.numret fel. I det läget var jag glad över att inte ha betalat hela summan direkt!

Har ju Fått hund tidigare då dåvarande ägaren inte ville ha betalt utan bara att jag skulle ha hunden. Och vad säger man då, nej tack jag Måste betala? Där såg ägaren hellre att jag la mina pengar på hunden…

Men så har ju jag jobb och sparad buffert till hundarna. Att ha som utgångspunkt att man är arbetslös och därför bara har råd med en så liten summa varje månad känns inte säkert alls… Då krävs det nog att jag känner personen om jag hade varit säljare…

#8 Det där kan dock gå åt andra hållet också… hur ofta hör man inte om folk som köpt en såååå underbar valp, betalat fullpris direkt och sen står de där med en valp med alla möjliga fel, inte avmaskad, inte vacc., inte reggad? Stöldgods till och med?

#11 Det har du alldeles rätt i.

8 vet i tusan om det är så vansinne iaf köper man en hund för 14-20 lök så visst kan man ta den på avbet. Men 500kr på avbetalning är ganska lite kanske. Men det är mycket man avbetalar på förutom djur,bilar,hus,möbler,tv osv osv

5, Jag är arbetslös o skaffa hund vissligen arbetar min man men vi har det inte så himmla gott ställt dyr hyra o allt annat kostar med. Iaf vi har 2 hundar lösningen är försäkring+spara nödpeng varje månad till hundarna. Så även vi som inte har så mycket pengar kan spara in lite iaf gäller att itne slösa på onödiga saker som pulsköp på godis o annat onyttigt :)

Jag tycker avbetalning av hund kan vara okej. Men då ska de handla om 2 till 3 månader och det är om hunden kostar över 15 000.

Kan man bar4a betala 500kr i månaden har man inte råd med en hund. Tänk om hunden blir sjuk. Tänk på maten.

Själv föredrar jag att betala allt på en gång. Och skulle aldrig sälja en valp på avbetalning.

Vill man köpa en valp för 20-tusen, ja då får man börja spara innan tycker jag. Förstår mig inte på avbetalningar.
Kan man ändå ta de pengarna varje månad kunde man ju gjort det innan?

jo helt sant faktiskt. Har aldrig kört på avbetalning och har inga planer på de heller:P

Alternativet.. Ta ett lån på en bank och slippa dessa avbetalningar :)

#17 kanske inte så smart med tanke på räntan :-P då får man ju betala mer i slutändan för hunden.

Vi har hållit på med kennelverksamhet i 15 år nu och skulle aldrig sälja en valp på avbetalning. Har man inga pengar kan man heller inte handla. Och det är rätt stora omkostnader med en valp.

 Det är mycket bättre att spara och drömma om den dag då man äntligen fått ihop tillräckligt med pengar att man kan betala den kontant.

Jag glömmer aldrig killen som kom och hämtade sin lilla taxvalp. Han bodde fortfarande hemma. Var ca 20 år och hade jobbat extra för att kunna betala sin valp själv. Hans dröm var en egen liten jakthund. Han betalade hunden som då kostade ca 8000 kronor, med 50 lappar, 20 lappar och 100 lappar. Jag blev rörd när jag överlämnade valpen till grabben. Och det har gått jätte bra för dom.

#19 Vad fint :)

#19 Kunde inte låta bli att le när ja läste det. Gud vad gulligt:)

Jag köpte Mattis på avbetalning. Min nakenhund var pappa till valparna som Mattis ägare hade. Jag åkte ner, väldigt välplanerat, när de var 6 veckor för att inte sitta där med en valp jag förälskat mig i. Visste att hon hade Mattis till salu men han kostade 10 000kr och jag hade inte direkt planerat en hund just då.

När vi kom ner frågade jag iallafall om jag fick träffa Mattis just för att det är roligt att se jyckar med udda färger ("samlar" bilder/upplevelser av udda färger). Ägaren sa att Mattis var avvaktande och stressig, men han kom fram och hälsade. jag frågade om jag fick lyfta upp honom och visst var han spänd men jag frågade att sa du inte att han var skygg? Jo, sa hon, han har inte gjort så tidigare. Behöver jag säga mer :-P

Eftersom hon kände mig och jag och Mattis klickade så bra fick jag honom på ett halvårs avbetalning och för 7000kr. Han gick inte över i min ägo förrän allt var betalt utan jag hade honom på inackorderingskontrakt och hon stod för försäkringen.

Jag var då sjukskriven sedan 1år och hade redan två jyckar varav en var konstant sjuk. Detta är 4år sedan och kinesen har fått omplaceras då han förlorade ett öga efter en hundattack, han bor hos en kompis nu. Storpudeln fick avlivas, endast 5,5år gammal :'(

Jag har nu varit sjukskriven i 6år och har två sjuka hundar. Jag har sista året fått lägga snart 25 000kr på vet.räkningar och är fortfarande sjukskriven. Alla pengar går till djuren och jag önskar att jag iallafall en gång i mitt liv kan få en frisk hund

Aldrig i mitt liv!

Jag skulle inte ens tänka tanken att sälja en hund på avbetalning även om det hade varit en god vän. Vad gör man om man blir osams med vännen och inte får pengar pga det? Jo man får stå där med skägget i brevlådan.

Nej, kan man inte betala en summa med en gång så ser jag det som att man har inte råd med plötsliga utgifter. Folk kanske tror att dom har en "säker" backup genom att låna pengar av nära och kära om det skulle hända någonting, men när dessa nära och kära vill ha tillbaks sina pengar. Ja då är man lik förbaskat utan pengar eftersom allt man får går till att betala av en skuld.

#19 Måste säga att jag blev verkligen rörd över att läsa det, gud vad härligt!

#23
Har man kontrakt på det så kan man ju stämma personen om den inte betalar.

#24 Mor min provade det då hon sålde en valp ifrån sin första kull, varken SKK eller någon annan gjorde ett jota.

#25
Då hade hon haft rätt att åka och hämta valpen

Jag ogillar avbetalning vad det än gäller så jag skulle inte köpa hund på det sättet. Men det kanske är ett bra alternativ för en del.

Vet inte vilka jag ska svara så jag skriver allmänt :-)

När jag köpte Mattis skrev vi ett inackorderingskontrakt istället för ett köpekontrakt. När Mattis sedan var helt betald skrev vi det egentliga köpekontraktet och skrev över försäkring mm. På det sättet kunde den förra ägaren vara säker på att jag inte bara kunde ta Mattis och dra.

Tyvärr skyddar det ju inte köparen :-/

Jag tror att det allra bästa är att kolla upp med både SKK och andra tex jordbruksverket eller jusrist i förväg och verkligen skriva ett detaljerat kontrakt som man får göra med häst. Där gäller det att skriva i detalj man kan även lägga in ett viteskrav om inte kontraktet följs (men hur vitesgrejen funkar i verkligheten har jag inte koll på eftersom jag bara läst att man ska göra så)

Håller med Hera fullt!

Har man inte pengarna då så har man det helt enkelt inte det! då får man acceptera att man inte kan köpa hund just då! antar att man får spara, spara, spara tills man har råd! så enkelt är det!

Då vill jag också svara lite allmänt ;)

Jag skulle aldrig själv ha som utgångspunkt att köpa hund på avbetalning och har så aldrig haft. Som nämnt tidigare är jag noga med att verkligen ha råd med hunden (inom rimliga gränser såklart). Dock har jag blivit med två hundar som inte betalats för vid köp. Vid båda tillfällena vad jag som köpare viktigare än några pengar, som inte togs upp förrän säljaren bestämt sig för att jag skulle ha deras hund. Oseriöst? Inte det minsta, hellre ett gott hem än fullt pris direkt i handen var båda säljarnas tanke, som ju inte utgick med något pris alls. Tilläggas ska väl att jag har sparade pengar och råd med det mesta kring hunden, mer än inköpspriset som blev och förmodligen mer än den vanliga hundägaren… sånt som jag inte ens tar av för att köpa hunden pengarna är sparade för.

Vid såna lägen, där pengarna inte har någon betydelse, skulle jag kunna ge bort en hund. Kanske också på avbetalning då jag hellre ser att personen som tar min hund har en rejäl buffert att lägga på hunden är att jag får ned pengar i min egen ficka direkt. Helt allvarligt - hellre en riktigt bra ägare med 10 000 i buffert, än vilken ägare som helst som ger mig 10 000 i handen och sen missköter hunden då den inte har några pengar kvar…

Hur ser ni på hundar som skänks/ges bort då? Tänker till föräldrarna, till grannar/släktingar eller någon man känner som kan ta bättre hand om hunden? Är det lika illa det, bara för att man inte får några pengar för hunden?

Och hur ställer ni er till pengarna om ni, i teorin, skulle sälja er hund? Vill ni då ha pengarna i handen som något bevis på att köparen har pengar (vilket ju på ett sätt känns jätteomvänt) eller att köparen tar de pengarna och lägger på er hund?

Det sista är en fundering jag haft till och från - "vi" kräver att hundarna ska komma till bra hem och få det de är värda, samtidigt som vi "tar" ett par tusen från köparen… underlättar ju inte direkt…

#30 Det viktiga för mig är att den som får hunden har råd med den. Alltså har råd med allt hunden behöver, har sparade pengar som den kan lägga ut om det skulle behövas, och att do tar hand om hunden.

Är det då någon man känner så brukar man ju veta det.

Men att ge till en främling hade jag inte gjort. Där har man ingen koll.

Det viktiga är inte att få pengar för hunden, men har man inte råd att köpa hunden har man knappast råd med eventuella veterinärskostnader om olyckan är framme.

#31 Men då är det just det där igen, har man då inte mindre råd med vet.kostnader om man betalar en hög summa för hunden?

Säger inte att det är fel att ta betalt för vare sig vuxna hundar eller valpar, men för mig blir det så omvänt när jag funderar på att man Ska ha råd att köpa hunden för annars har man inte råd med något annat heller… men pengarna försvinner ju i och med köpet, i vissa fall 20 000 som ju hade kunnat läggas på hunden i sig om något händer… knepigt det där!

Jag skulle fått en hund för några månader sedan. Mattis pappa. Fick tacka nej pga att de jag har behöver både vet.vård och rehab för tusentals kronor :-(

När jag fick omplacera min kines tog jag inga pengar för honom. Hon som fick honom hade börjat med att långt tidigare låna honom först bara en timme för att se om hennes sambo tålde honom (han var allergisk) sedan utökades det till någon timme i veckan och sedan ett par helger i månaden. När han opererade bort sitt öga efter attacken fick han bo hos henne för att inte de andra skulle stressa honom. Sedan fick han komma hem till mig igen efter 1-2 veckor. Tyvärr var han så pass osäker eftersom han inte vant sig vid att bara ha ett öga att han klarade inte av de andra hundarna, han blev rädd när de kom på hans blinda sida.

Samtidigt höll kompisen på att leta egen hund (hon hade letat hela tiden hon lånade Gizmo också) men till slut sa hon att hon kunde inte köpa någon hund för hon jämförde alla med hur Gizmo var. Så då fick hon honom :-D Visst var det fruktansvärt jobbigt för mig första tiden, först få se sin första egna jycke bli söndertuggad och sedan skiljas från honom :-( Samtidigt är jag helt säker på att de 7åren jag hade honom bara var transportstäcka till hans "riktiga" matte.

#32 Av någon anledning väntar jag mig att man har mer pengar än de som man lägger på köpet. Kanske fel av mig, för så behöver ju inte fallet vara.

Man borde kunna kolla om köparna har pengar

En vän till mig försökte få köpa sin hund på avbetalning, men uppfödaren gick inte med på det. Så hon tog lån för att köpa sin hund. Hon var inte alls införstådd med att hunden kostar mer än bara själva inköpet. Dessutom var det inte en liten ras direkt, utan en stor flodhäst som fort växte ur både halsband och hundtäcke. Dessutom äter den jättemängder.
Hon pratade så mycket i början om att gå så många kurser. Men hon har bara gått en enda kurs, för hon har inte råd.
Känns som det skulle varit bättre för henne att tvingas lägga undan 1000 kr i månaden för att spara ihop pengar till hunden, då skulle hon ha fått in vanan att 1000 kr varje månad ska gå till hunden även i framtiden

Ser att inlägget är några månader gammal men ville ändå säga mitt

Först vill jag kommentera rent allmänt:

Jag har köpt min hund på avbetalning och jag är endast tim anställd. Kände inte heller uppfödaren utan jag ringde och pratade med henne och sa som det var, och att jag gärna ville komma och titta på valparna. Sen var det bara kärlek mellan mig och min vavva!

2500 kr ggr 3 månader med ett skriftligt kontrakt och sista bet är denna månaden, då fylls SKK köpeavtal i och stamtavla lämnas, ägar reg skrivs över på mig. Skulle aldrig falla mig in att inte betala!

Förstår att många har dåliga erfarenheter av folk som ej gjort rätt för sig, men det finns vi som är pålitliga. Och som har råd med alla andra kostnader för hunden, men i mitt fall hade jag just då inga 7500 sparade och jag ville ha just den här valpen.

Min hund äter mat för ca 200 kr i mån royal canin och färskfoder, och hon har en egen hylla fylld med mat, godis, tuggben, dentastix osv. Det skåpet är ALDRIG tomt! Hon är försäkrad i IF med fast självrisk på 2500 kr vilket jag alltid har råd att betala. Dessutom har hon en egen låda överfull med kläder, täcken, halsband, koppel. Och en kasse med leksaker. Så jag kan garantera att min hund lider det aldrig någon nöd på. Om något kan man snarare kalla henne bortskämd.

Så att man vill göra upp en avbetalningsplan betyder inte alltid att man inte har råd med en hunds kostnader.

Och som svar på tråden:

Jag kan tycka att 500 kr i månaden är lite väl lite att betala, mer än så måste man ha råd med. Dels för det kommer att ta vääldigt lång tid att betala av (tror det blir svårt att hitta en bra uppfödare som går med på den summan, isf kanske en omplacering kan vara något?) och sen får man tänka på att en försäkring oxå kostar en del, i mitt fall 221 kr i månaden och det måste man ju kunna betala, plus att man måste ha råd med självrisken ifall olyckan är framme.

Så jag tycker att vill man ha en hund på avb så måste man först räkna ut hur mkt den totala månadskostnaden med försäkring och mat plus allt extra (hundbädd, leksaker, koppel, halsband, godis, tuggben, tandkräm+tandborste, klotång, ev regntäcke) kommer ligga på, sen behövs en buffert för självrisken och om man har otur kanske det som drabbar ens hund inte täcks av förs. och då behöver man ha en lösning på det med.

Mkt intressant tråd då jag faktiskt inte trodde det var så många som tog för givet att avbetalning betyder att man inte har råd att ta hand om en hund. Så är det inte alltid, jag kan villigt erkänna att jag är dålig på att spara men jag är lika ansvarsfull hundägare för det. Min vavva kommer alltid ha allt hon behöver, hellre går jag utan än att mitt lilla hjärta gör det<3

Jag kan faktiskt tycka att avbet. är helt ok.  Många förutsätter att om man tar en hund på avbet. så klarar man inte ex veterinär och försäkringskostnader. Så behöver det inte alls vara.  Obs, BEHÖVER inte vara.   Det är olika , och bör ses från fall till fall. Jag ser i alla fall inte ner på någon som helst vill ha sin hund på avbetalning. :)

Det låter ju välldigt smidigt att man kan sitta kvar på stamtavlan tills den nya ägaren fullbetalt sin valp, tyvärr är det ett brott mot SKK's grundregler och inget som SKK anslutna uppfödare får göra. En stamtavla och ett köpekontrakt pluss ett vetrinär intyg ska lämnas vid leverans av valp, vill uppfödaren sen riskera att inte få betalt så är det upp till uppfödaren och det får man sen driva hos kronofogden eller i en domstol, men man kan inte bara åka och hämta valpen.

Personligen är jag anti så gott som all form av avbetalning. Vill man ha något man inte har råd med så spar man ihop de pengarna, så är jag uppvuxen och så är jag än idag.

Hur andra gör är väl upp till dem kan jag tycka, men allt fler drar ju på sig skulder och problem på grund av alla dessa avbetalningar som finns så känner mig lite skeptisk.. En TV du har på avbetalning är en sak att behöva ge tillbaka eller göra dig av med när ekonomin krisar totalt trots din avbetalningsplan.

39 så du är även imot lån? det är ju oxå avbetalning  vet vad du menar ändå kunde bara inte låta bli

#40 Ja, lån är ju detsamma som avbetalning kan man ju säga. Som sagt, emot nästan all. Emot att låna för att köpa saker man inom hyfsat överskådlig tid skulle kunna spara ihop istället. För mig är lån något man tar för att köpa en bil eller bostad, eller om det en krissituation eller liknande. Inte för att köpa en ny mobil/soffa/TV/resa utomlands/köpa hund.

Jag kan väl tycka att avbetalning på en hund är både bra och dåligt.

Sen kan jag ju inte dömma den här personen som max kan betala 500 kr i mån för att betala tillbaka hunden.

Då jag inte känner till deras inkomst eller sparkassa så kan det vara bättre än vad de låter.

Själv tycker ju jag att ett liv kan man inte sätta en prislapp på… jag tycker det viktigaste skulle vara hemmet, sen om hon/han inte kanske har 10 000kr direkt men kanske kan täcka allt annat så är väl avbetalning okej?

Det kan ju vara så att hon/han kanske snart får ett jobb och kan betala av direkt då.

Bara det är en bra och pålitlig person så tycker jag det är okej.

Alla ska ha en chans enligt mig! Min mamma är arbetslös och hon har haft det svårt länge… men trotts att hon hade lite pengar så var hon berädd att betala vad somhelst för våran hund(dog för 5 månder sen)

Han var inte försäkrad av många olyckliga anledningar i vårat område, men den dagen han mådde dåligt så rusades han in till akuten, men det fanns inget de kunde göra och det fanns inget min mamma kunde ha gjort innan heller.

41, håller med dig, jag sparar hellre de pengar som behövs o väntar lite :) det är roligare att köpa något då. Vi har haft bil på avbetalning men den kosta oxå lite mer, men vi gjorde oss av med det "lånet" snabbare än vad som krävdes då vi betala in mer per månad än vad man behövde :)

Jag vet precis vad det innebär att äga en hund, vilket ansvar man har och vad de kräver. Min hund kostar från 1.500 till 5000+ kr/mån beroende på om han bara behöver sin specialmat och tuggben eller om han måste till veterinären, vilket händer ofta. Jag betalar allt mina djur behöver utan att ens tänka på det, det bästa för dom är en självklarhet för mig. Först köper jag djurens foder mm, sen betalar jag räkningarna och sist kommer jag. Jag är däremot extremt dålig på att spara pengar, förutom veterinärpengar som jag inte tar av för nåt annat än just veterinärkostnader. Jag vet också att jag är ärlig och inte gör några ogenomtänkta affärer då det gäller djur.
Så jag skulle kunna tänka mig att ta en hund på avbetalning eller ta ett lån för att köpa hund. Att man är dålig på att spara betyder inte att man är en dålig djurägare, i mitt fall beror det på att jag i min ungdom aldrig lärde mig värdet av pengar och jag kämpar idag med min impulsivitet att köpa grejer. Har jag undanlagda pengar så är det lätt hänt att jag tar av dom för att snygga till lägenheten, köpa onödiga saker jag fastnar för, osv, jag förstår inte riktigt då jag står i affären att pengarna tillslut försvinner då man gör så utan jag tänker "bara det, och bara den, och bara dom" tills de sparade pengarna är borta och jag får börja om från början.
Jag är också en sån som fastnar för individer väldigt lätt, att man känner att man hittat sin absoluta drömhund. Så jag förstår de som tar lån på en hund om man inte hunnit spara ihop till summan just då det händer.

Men få uppfödare går med på avbetalning, och tur är väll det för det finns många som utnyttjar det på fel sätt. Men man ska inte ha så förutfattade meningar då det kommer till avbetalning och lån. Att man sköter hunden på absolut bästa sätt och är en bra djurägare tycker jag är viktigare än att man klarar av att betala en klumpsumma direkt. Det bevisar nämligen ingenting för säljaren.
T.ex: En arbetslös person småsparar väldigt länge för att köpa en hund, betalar hela summan direkt och får hem hunden men har inte råd att ta hand om den med rätt foder eller vet.vård. En bra djurägare med buffert för veterinär och inkomst för att sköta ett djur, men som inte har en klumpsumma på 10.000:- att ge direkt i handen och vill då ta lån/avb. Vilken säljer man helst till?

Sammanfattning: Jag tycker det beror helt på personen!