Annons:
Etikett02-schnauzer-pinscher-molosser-med-flera
Läst 25645 ggr
SaraC
4/18/08, 4:08 AM

Dobermann

Bild 1. Klicka för att öppna i full storlek.

Dobermann skall till sin karaktär vara vänlig och fredlig. Den är mycket trogen sin familj och barnkär. FCI-nummer: 143. Grupptillhörighet: Grupp 2 Schnauzer och pinscher, molosser och bergshundar samt sennenhundar.

Bild 1

Rasstandard

URSPRUNGSLAND/HEMLAND

Tyskland

ANVÄNDNINGSOMRÅDE

Sällskaps-, skydds- och brukshund.

FCI-KLASSIFIKATION

Grupp 2, sektion 1. Med arbetsprov.

BAKGRUND/ÄNDAMÅL

Dobermann är den enda tyska hundras, vars rasnamn anknyter till sin första kända uppfödare: Friedrich Louis Dobermann (1834-1894). Förutom som uppfödare var han verksam som skatteindrivare, rackare* och stadens hundfångare med laglig rätt att infånga alla kringströvande hundar. Från denna depå handplockade han särskilt skarpa hundar för avelsbruk. De s.k. "slaktarhundarna", som redan vid denna tid kunde betraktas som en tämligen homogen "ras", utgjorde troligen den främsta grunden för dobermannrasen. Dessa hundar, en slags föregångare till nutida rottweiler, uppblandades med en schäfervariant från Thürigen, som var svart med roströda tecken. Från nämnda blandning hundar framavlade han på 1870-talet dobermann, som vid denna tid erhöll sina bruksegenskaper, både som vakt-, gårds- och sällskapshund. Den användes flitigt som polishund och fick därför benämningen "gendarmerihund". Vid jakt användes den främst för rovdjursbekämpning. Mot denna bakgrund var det nästan självklart att dobermann redan i början av 1900-talet officiellt blev erkänd som polishund.

I avelsarbetet eftersträvas en medelstor, kraftig och muskulöst byggd hund, som trots den substansfulla kroppen uppvisar elegans och ädelhet. Den är synnerligen lämplig som sällskaps-, skydds- och brukshund såväl som familjehund.

* Rackare = hudflängare, häst- och hundslaktare. Rackare liksom bödel betraktades som skamliga lågstatusyrken, vilka tilldelades de utstötta eller avvikande i staden.

HELHETSINTRYCK

Dobermann är en medelstor, kraftig och muskulöst byggd hund. Genom sina eleganta linjer och stolta hållning, sitt temperament och beslutsamma uttryck motsvarar den idealbilden av en hund.

VIKTIGA MÅTTFÖRHÅLLANDEN

Kroppen skall vara nästan kvadratisk, vilket gäller framför allt hanhunden. Kroppslängden (från bröstbenet till sittbensknölen) skall hos hanhundar inte överskrida mankhöjden med mer än 5 % och hos tikar med högst 10 %.

UPPFÖRANDE/KARAKTÄR

Dobermann skall till sin karaktär vara vänlig och fredlig. Den är mycket trogen sin familj och barnkär. Eftersträvansvärt är måttligt livligt temperament, samt måttlig skärpa och retningströskel. En dobermanns goda följsamhet och arbetsglädje samt prestationsförmåga, mod och hårdhet bör även beaktas. Rasen skall också ha en balanserad uppmärksamhet på omvärlden och stort vikt skall läggas vid självsäkerhet och oräddhet.

Bild 2

HUVUD
Skallparti

Skallen skall vara kraftig och i proportion till kroppen. Sedd ovanifrån har skallen formen av en avhuggen kil. Hjässans tvärlinje skall framifrån sett löpa nästan vågrätt (hjässan skall vara plan) och alltså inte slutta mot öronen. En nästan rak linje skall löpa från nosryggen till pannbenet och sedan bilda en lätt rundning mot nacken. Ögonbrynsbågarna skall vara väl utvecklade utan att vara framträdande. Pannfåran skall knappt vara synlig. Nackknölen skall inte vara påfallande markerad. Huvudets muskler skall vara kraftigt utvecklade.

Stop

Föga markerat stop, men likväl fullt synligt.

Nostryffel

Nostryffeln skall vara väl utvecklad, mer bred än rund och med stora näsborrar utan att i sin helhet vara framträdande. Hos svarta hundar skall nostryffeln vara svart, hos bruna får den vara brun.

Nosparti

Nospartiet skall vara i proportion till skallen och skall vara kraftigt utvecklat och djupt. Munnen sträcker sig bakåt ända till molarerna. Nosen skall också vara bred i partiet kring övre och undre framtänderna.

Läppar

Läpparna skall ligga stramt an mot käkarna. De skall vara mörkt pigmenterade, hos bruna hundar får pigmenteringen vara något ljusare.

Käkar/Tänder

Över- och underkäkar skall vara kraftiga och breda. Saxbett med 42 normalstora tänder vilka skall motsvara tandformeln.

Kinder

Framifrån och ovanifrån skall huvudets flata sidor inte verka utstående.

Ögon

Ögonen skall vara medelstora, ovala och mörka. Hos bruna hundar får de vara något ljusare. Ögonkanterna skall vara åtliggande och väl behårade.

Öron

Öronen skall vara högt ansatta och bäras upprätt och kuperade till en längd som passar till huvudet. I länder med kuperingsförbud bedöms okuperade öron likvärdigt. De skall vara medelstora med den inre kanten liggande slätt an mot kinden.

KUPERING AV ÖRON ÄR FÖRBJUDEN I SVERIGE .

HALS

Halsen skall vara av god längd och stå i proportion till kropp och huvud. Den skall vara torr och muskulös och bilda en uppåtstigande elegant böjd linje. Hållningen skall vara mycket ädel och stram.

Bild 3

KROPP
Manke

Manken skall i synnerhet hos hanhundar vara kraftigt utvecklad. Dess höjd och längd bestämmer rygglinjens lutning mot korset.

Rygg

Ryggen skall vara kort, fast, ha god bredd och vara muskulös.

Ländparti

Tikar får ha något längre ländparti.

Kors

Korset skall slutta svagt, nästan omärkligt från korsbenet mot svansfästet. Korset verkar därmed väl avrundat och skall varken vara plant eller påfallande sluttande. Det skall ha god bredd med kraftig muskulatur.

Bröstkorg

Bröstkorgens längd och djup skall vara i proportion till rygglängden. Bröstdjupet med dess lätt välvda revben skall nästan nå halva mankhöjden. Bröstet skall ha god bredd och ett utpräglat förbröst.

Underlinje

Från bröstkorgens bakre del till bäckenet skall buken vara tydligt uppdragen.

Svans

Svansen skall vara högt ansatt och kuperas kort varvid två svanskotor behålles. I länder där svanskuperingsförbud utfärdats förblir svansen kvar naturlig.

FRÅN OCH MED DEN FÖRSTA JANUARI 1989 ÄR SVANSKUPERING FÖRBJUDEN I SVERIGE.

Bild 4

EXTREMITETER
FRAMSTÄLL

De kraftigt utvecklade frambenen skall från alla sidor sett vara nästan raka, dvs. stå lodrätt mot marken.

Skulderblad

Skulderbladen skall ligga tätt an mot bröstkorgen, vara muskulösa och täcka övre delen av bröstkorgen. De skall vara väl tillbakalagda och så snedställda som möjligt, med en vinkel mot den vågräta kroppslinjen på ca 500 grader.

Överarm

Överarmen skall vara av god längd och ha god muskulatur med en vinkel till skulderbladet på ca 105-110 grader.

Armbåge

Armbågen skall vara väl åtliggande, inte utåtvriden.

Underarm

Underarmen skall vara kraftig, rak och ha god muskulatur. Dess längd skall stå i proportion till kroppslängden.

Handlov

Handloven skall vara kraftig.

Mellanhand

Mellanhanden skall vara kraftig, framifrån sett rak och från sidan sett med endast en antydan till vinkel (högst 100 grader).

Framtassar

Tassarna skall vara korta och slutna. Tårna skall vara välvda (kattfot), klorna korta och mörka.

BAKSTÄLL

Sedd bakifrån verkar dobermann på grund av sin kraftiga bäckenmuskulatur bred och rund över höfter och kors. De muskler som löper från bäckenet till lår och underben ger också en bra bredd på låret, knäpartiet och underbenet. De kraftiga bakbenen skall vara parallella.

Lår

Låret skall ha bra längd och bredd med kraftiga muskler. God vinkel vid höftleden. Vinkeln till den vågräta kroppslinjen skall vara ca 80-850 grader.

Knäled

Låret och underbenet bildar tillsammans med knäskålen den kraftiga knäleden, som skall vara vinklad i ca 1300 grader.

Underben

Underbenet skall vara medellångt och i proportion till bakbenets totala längd.

Has

Hasleden skall vara medelkraftig och parallell. Underbenets vinkel mot mellanfoten vid hasleden skall vara ca 1400 grader.

Mellanfot

Mellanfoten skall vara kort och stå lodrät mot marken.

Baktassar

Baktassar som framtassar.

Bild 5

(Hunden till höger är inte av rasen dobermann)

RÖRELSER

Rörelserna har stor betydelse både för prestationsförmågan och det exteriöra helhetsintrycket. De skall vara elastiska, eleganta, fria och vägvinnande. Frambenen för kroppen med långa steg framåt och bakbenen ger det nödvändiga påskjutet i ett långt, markvinnande och fjädrande steg. I trav sätter hunden den ena sidans framben och den andra sidans bakben i marken samtidigt. Stor fasthet i rygg, ledband och leder är nödvändigt.

HUD

Huden skall överallt vara stram och väl pigmenterad.

PÄLS
Pälsstruktur

Pälsen skall vara kort, hård och tät. Den skall vara slät och blank och av samma kvalitet överallt. Underull är inte tillåtet.

Färg

Färgen skall vara svart eller brun med roströda, skarpt avgränsade och rena tecken. Roströda tecken skall finnas på nospartiet, kinderna och övre ögonbrynsbågarna, på strupen, som två fläckar på bröstet, på mellanhänderna, mellanfötterna och tassarna, på insidan av bakbenen, på sittbensknölarna, runt anus samt på svansens undersida.

STORLEK/VIKT
Mankhöjd

Hanhund 68-72 cm. Tik 63-68 cm. Medelstorlek eftersträvas.

Vikt

Hanhund ca 40-45 kg. Tik ca 32-35 kg.

FEL

Varje avvikelse från standarden är fel och skall bedömas i förhållande till graden av avvikelse.

Helhetsintryck:

  • Avsaknad av könsprägel och massa.
  • För lätt, för tung, för högställd.
  • Klen benstomme.

Huvud:

  • För kraftigt, för smalt, för kort och för långt huvud.
  • För djupt eller för grunt stop.
  • Ramsnos.
  • För starkt sluttande hjässlinje.
  • Klen underkäke.
  • Runda, sneda eller ljusa ögon.
  • Bulliga kinder.
  • Lösa läppar.
  • Utstående eller djupt liggande ögon.
  • För högt eller för lågt ansatta öron.
  • Öppna mungipor.

Hals:

  • Något kort eller för kort hals.
  • Hjorthals eller för lång hals (oproportionerligt).
  • Alltför mycket löst halsskinn, hakpåsar.

Kropp:

  • För svag rygg, sluttande kors, svank- eller karprygg.
  • För mycket eller för litet välvda revben, otillräcklig bröstbredd och bröstdjup.
  • Ryggpartiet som helhet för långt.
  • Otillräckligt utvecklat förbröst.
  • För högt eller för lågt ansatt svans.
  • För mycket eller för litet uppdragen buk.

Extremiteter:

  • För litet eller för mycket vinkling i fram- och bakställ.
  • Lösa armbågar.
  • Ben eller leder vars längd och läge avviker från standarden.
  • Tåtrång eller tåvid benställning.
  • Kohasighet, hjulbenthet eller trångt bakställ.
  • Lösa eller platta tassar.
  • Förkrympta tår.
  • Ljusa klor.

Pälsstruktur:

  • För lång, för mjuk, glanslös, vågig eller gles päls.
  • Kala fläckar.
  • Större hårvirvel, i synnerhet på kroppen.
  • Underull.

Pälsfärg:

  • För ljusa, oskarpa eller orena fläckar.
  • För mörk mask.
  • Stora, svarta fläckar på benen.
  • Knappt synliga eller för stora bröstfläckar.

Uppförande/Karaktär:

  • Bristande självförtroende.
  • För hetsigt temperament, för stor skärpa.
  • För hög eller för låg retningströskel.

Mankhöjd: Mankhöjd, som med högst 2 cm avviker från den i standarden angivna.

Rörelser: Ostadiga, ofria och trippande rörelser samt passgång.

Bild 6

DISKVALIFICERANDE FEL

Helhetsintryck: Uttalad brist på könsprägel.

Ögon: Gula ögon (rovfågelsögon), olikfärgade ögon.

Bett:

  • Överbett eller tångbett, underbett.
  • Tandantal som understiger tandformeln.

Pälsstruktur:

  • Utpräglat långhårig eller lockig päls.
  • Anmärkningsvärt tunnhårig päls eller päls med större kala fläckar.

Pälsfärg: Vita fläckar.

Uppförande/Karaktär: Ängsligt, skyggt, nervöst eller aggressivt uppförande eller karaktär.

Mankhöjd: Mankhöjd som över- eller understiger den i standarden föreskrivna med mer än 2 cm.

NOTA BENE

Hund får ej prisbelönas om den är aggressiv eller har anatomiska defekter som menligt kan påverka dess hälsa och sundhet.

TESTIKLAR

Hos hanhundar måste båda testiklarna vara fullt utvecklade och normalt belägna i pungen.

KOMMENTAR TILL STANDARDEN FÖR DOBERMANN
Färg

Blå färg finns sedan 1994 inte angiven som tillåten i standarden. Färgen accepteras dock fram till 1999-01-01.

Bild 7

Om rasen

Denna eleganta och ofta tillgivna ras är ett exempel på resultatet av ett framgångsrikt uppfödningsprogram som genomfördes i Tyskland för ca 100 år sedan. I slutet av 1800-talet började Louis Dobermann att skapa rasen, med inslag av rottweiler, tysk pinscher, engelsk greyhound och manchesterterrier.

Dobermann år 1915

I våra dagar har många bullraser, som t.ex. Pitbull och Amstaff, dåligt rykte. Men några år tillbaka i tiden var det i stället Dobermann, Schäfer och Rottweiler som i stället var raserna i den situationen. Självklart lever det dåliga ryktet om dessa raser också kvar idag, men de har fått lämna mycket plats åt just bullraserna. Gemensamt för alla dessa raser är dock att de kräver en kunnig, erfaren och engagerad ägare. Vet man vad man "håller i kopplet" så har man all möjlighet att få en trevlig vän och familjemedlem.

Dobermann är en lydig, alert, vaken, intelligent och mångsidig hund. Dessa egenskaper har genom tiderna gjort rasen till en lämplig polis- och vakthund. Men den gör sig även utmärkt som brukshund eller i andra aktiviteter som t.ex. agility. Det är en lojal och lättdresserad hund som älskar att vara med familjen och ofta gillar barn. Vid anblicken kanske man inte tror det, men det är en stark och kraftig hund i förhållande till storleken. Rasen behöver tidig uppfostran och en fast och konsekvent hand. Dobermann är en aktiv ras som behöver mycket motion och stimulans, alltså få arbeta både fysiskt och psykiskt.

Bild 8

Hälsa & mentalitet

Genom åren har tyvärr kvantitet fått gå före kvalité i aveln och dåligt avelsmaterial har använts av vissa uppfödare. Det har gjort att det finns en del nervöst lagda individer. Ska man köpa en Dobermann är det viktigt att leta upp en bra och seriös uppfödare, och se över mentaliteten hos dennes avelsmaterial. En Dobermann ska absolut inte vara skygg, reserverad, aggressiv eller nervös, den ska vara modig och självsäker.

PHTVL/PHPV: En medfödd ögondefekt som förekommer hos rasen. Denna störning ger förändringar på linsens bakre yta, vilket i vissa fall leder till linsgrumling, katarakt och ibland deformering av linsen. Alla avelsdjur bör vara ögonspeglade.

Wobbler-syndrom: En ganska vanlig åkomma hos rasen. Förändringar i ben- och mjukvävnader hos de bakre halskotorna leder till att ryggmärgen utsätts för ett onormalt tryck och hunden blir svag och vinglig. I svåra fall kan hunden bli helt förlamad. Ett kirurgiskt ingrepp krävs oftast för att stabilisera halskotspelaren.

Furunkulos: En ganska vanlig sjukdom hos rasen. Hårsäckarna infekteras och ger variga eller blodfyllda blåsor och sår. Behandlas i första hand med antibiotika och ev. specialschampoo.

Hormonell alopeci: Skallighet. Ganska vanligt hos dobermann. Pälsen på båda länderna blir fläckvis tunn. Detta beror oftast på obalans i hormonproduktionen pga. en defekt hos sköldkörteln.

Von Willebrands sjukdom: Den vanligaste blödarsjukdomen hos hundar som också förekommer hos dobermann. Leder till plötsligt och oförklarlig blödning.

Cardiomyopati: Vanligare hos dobermann än hos andra raser. Det är en förslitning eller uttröttning av hjärtmuskeln. När hjärtmuskeln försvagas så förstoras hjärtat. Tydliga symtom är andningssvårigheter, hostattacker och ibland avsvimningar.

Livslängden för en dobermann är 10-12 år.

-------------------------------------------------------------------------------

Källa: Svenska Dobermannklubben

Mvh, Sara. Värd på Spetsar & urhundar

Annons:
AnneN
4/18/08, 12:28 PM
Bild 1. Klicka för att öppna i full storlek.
#1

Jätte bra artikel =)

Lilla Velvet har ju ca 12,5% dobber i sig

_**/Mvh Anne
**~Sajtvärd på Blandrashundar ~Medarbetare på Support
_Hundägare i Norrbotten? Välkommen till oss på Hundhuset!

[lottaeriksson]
4/18/08, 4:11 PM
#2

Jättebra artikel!

Älskar Dobermann så oerhört mkt. De är så ståtliga och vackra hundar :)

Liss
4/18/08, 9:57 PM
#3

Dessa vackra hundar!:) Dem har en sån aktioretet (hur tusan stavas de?:P

Liss - Moderator @ Bodyart.iFokus ☆

SparklingTindra
4/18/08, 10:15 PM
#4

Aww, dobermann är ju sååå fina! Mina föräldrar har haft en dobber som hette Cassie. Men det är lite synd att du fick tag på mest kuperade dobbrar på bilderna. Jag tycker att dom är finast med svans och hela öron.

SaraC
4/18/08, 11:10 PM
#5

#4 Det var faktiskt flest bilder med okuperade, en mer ;)

Mvh, Sara. Värd på Spetsar & urhundar

SparklingTindra
4/18/08, 11:17 PM
#6

#5 Okej, det var lika många, jag har också räknat nu (det är ju två kuperade på samma bild). =P Men jag tycker ändå att det är lite synd att det var så många..

Annons:
SaraC
4/18/08, 11:29 PM
#7

#6 Haha ja om man räknar så då. Som jag skrivit flera ggr tidigare är det oftast jätteknepigt att hitta bra bilder på renrasiga hundar, som man får låna. Dobbisar finns ju kuperade i många andra länder, så det är väl bra att båda varianter visas, tycker jag. Oavsett vad man föredrar så är det väl kul att se skillnaden t.ex. Samt att det står klart och tydligt i rasstandarden att kupering är förbjudet i Sverige :)

Mvh, Sara. Värd på Spetsar & urhundar

Ricko
9/17/09, 9:19 PM
#8

Säger som #2 ;)

// Mvh Emina - www.eminametovski.devote.se

[Hilo]
9/17/09, 9:46 PM
Bild 1. Klicka för att öppna i full storlek.
#9

ÄLSKAR rasen!

Haft två dobermannmixar bara dock.
En dag när tid och plats finns så kommer en dobis hit Kyss

Rinoa 50% Dobermann (50% schäfer)

Ricko
9/17/09, 9:52 PM
#10

#9 Guuuuud så fin!

// Mvh Emina - www.eminametovski.devote.se

[Hilo]
9/17/09, 9:58 PM
#11

#10 Helt underbar!

Ricko
9/18/09, 6:06 PM
#12

#11 Ja det kan man förstå! Forskar om Dobbis just nu på skolan :)

// Mvh Emina - www.eminametovski.devote.se

[jakke94]
9/18/09, 6:45 PM
#13

en vi känner har en dobermann, jättefin hund :) och jättesnäll .. dock en problemhund, men snäll är han iaf x)

Annons:
Upp till toppen
Annons: