Foto: texasmamma

Rasstandard

URSPRUNGSLAND/HEMLAND: Storbritannien

ANVÄNDNINGSOMRÅDE: Terrier

FCI-KLASSIFIKATION: Grupp 3, sektion 1

BAKGRUND/ÄNDAMÅL: Borderterrier kommer ursprungligen från dalgångarna i Cheviotbergen på gränsen mellan Skottland och England. Där har den funnits under lång tid och genom sin relativa isolering har rasen tidigt blivit mycket typfast. Borderterrier är främst en grythund som skulle kunna följa en jägare till häst och dessutom ha krafter kvar att gå i gryt. Rasen skulle således vara mycket rörlig och inte så stor att den inte med lätthet kunde gå i gryt. Därtill skulle den vara orädd för att klara sin uppgift mot räv och grävling. Borderterrier måste vara aktiv, stark och uthållig samt fördragsam mot andra hundar. Den skall ha i det närmaste vattentät päls. År 1921 erhöll rasen officiell status av engelska kennelklubben.

UPPFÖRANDE/KARAKTÄR: Borderterriern är i allt väsentligt en grythund. Den skall förena rörlighet med jaktlust och ha uthållighet att följa en ryttare till häst.

Foto: www.fotoakuten.se

HUVUD: Huvudet skall likna en utters.

Skallparti: Skallen skall vara måttligt bred.

Nostryffel: Svart nostryffel föredras men lever- och eller köttfärgad är inget allvarligt fel.

Nosparti: Nospartiet skall vara kort och kraftigt.

Käkar/Tänder: Saxbett. Tångbett är godtagbart. Underbett och överbett är allvarliga fel och absolut inte önskvärda.

Ögon: Ögonen skall vara mörka med livligt uttryck.

Öron: Öronen skall vara små, V-formade och måttligt tjocka. De skall bäras framåtvikta tätt intill kinderna.

HALS: Halsen skall vara medellång.

KROPP: Kroppen skall vara djup, smal och tämligen lång.

Ländparti: Ländpartiet skall vara starkt.

Bröstkorg: Bröstkorgen skall inte vara alltför välvd eftersom man med båda händerna skall kunna nå runt om kroppen bakom skuldrorna. Revbenen skall nå långt bakåt.

Svans: Svansen skall vara måttligt kort och ganska tjock vid roten, därefter avsmalnande. Den skall vara högt ansatt och glatt buren men inte böjd över ryggen.

EXTREMITETER:

FRAMSTÄLL: Frambenen skall vara raka med inte alltför kraftig benstomme.

Framtassar: Tassarna skall vara små med tjocka trampdynor.

BAKSTÄLL: Bakpartiet skall vara spänstigt och byggt för snabbhet.

Baktassar: Baktassar som framtassar.

RÖRELSER: Rörelserna skall vara så sunda att hunden kan följa en häst.

HUD: Huden skall vara tjock.

PÄLS:

Pälsstruktur: Pälsen skall vara sträv och tät med tätt intilliggande underull.

Färg: Röd, vetefärgad, grizzle (grå-röd-melerad) med tantecken eller blå (svart-blå-grå-melerad) med tantecken.

STORLEK/VIKT:

Vikt: Hanhundar 6-7 kg. Tikar 5-6,5 kg.

FEL: Varje avvikelse från standarden är fel och skall bedömas i förhållande till graden av avvikelse och till dess inverkan på hundens arbetsförmåga i gryt.

NOTA BENE: Hund får ej prisbelönas om den är aggressiv eller extremt skygg eller om den har anatomiska defekter som menligt kan påverka dess hälsa och sundhet.

TESTIKLAR: Hos hanhundar måste båda testiklarna vara fullt utvecklade och normalt belägna i pungen.

Foto: texasmamma

Om rasen

Rasen härstammar från de jaktterriers som fanns i trakterna mellan England och Skottland, The Border District, där den användes som skadedjursbekämpare. Hunden skulle vara smidig nog att ta sig ned i gryt och uthållig nog att följa ett jaktlag till häst en hel dag och därför behövdes en smidig, högbent, snabb, uthållig och intelligent hund som även var självständig och kunde samsas med andra hundar i flocken.

Det dröjde länge innan man ansökte om att få rasen godkänd av den brittiska kennelklubben eftersom man var rädd att rasen skulle bli för utställningsavlad och förlora sina ursprungliga egenskaper. Rasstandarden, som godkändes på 1920-talet, bygger därför på hundens funktion som snabb och uthållig grythund.

Foto: texasmamma

Borderterriern en rustik och sund hund och ursprungligen en mångsidig jakthund som älskar att arbeta. Den hänger glatt på allt från jakt, lydnad, spår och agility, till lek och bus med familjen. Även om det är en aktiv ras så har den inga problem med att varva ned och ligga och slappa och gosa.

Rasen är väldigt förtjust i människor och då särskilt barn som den har stort tålamod med. Det är en glad, vänlig och kontaktsökande hund som gärna vill vara sin ägare till lags. Det är även en påhittig och självständig hund som gärna sysselsätter sig själv. Eftersom förmåga att samsas med andra hundar var en av de ursprungliga egenskaperna som det avlades på så går de oftast bra ihop med andra hundar.

Man bör vara medveten om att det är en jakthund, som mycket väl kan sätta av efter såväl grannens katt som en hare i skogen. Borderterriern används fortfarande som jakthund, idag är den populär som eftersökshund och kortdrivare på framför allt klövvilt. Om man inte jagar så går det utmärkt att använda sin hund till andra aktiviteter, en borderterrier behöver arbeta både med kropp, nos och huvud. I Sverige finns champions i bland annat lydnad och agility, men även i övriga bruksgrenar finns framgångsrika borderterriers.

Borderterriern är en av de friskaste hundraserna och de lever, och är aktiva och pigga, länge.

Foto: texasmamma

Rasen kräver inte så mycket pälsvård. Den behöver kammas igenom då och då och den sträva överpälsen bör plockas bort (trimning) ungefär två gånger om året. Pälsen är även mycket smutsavstötande och behöver inte schamponeras ofta.

Källa: Borderterriersällskapet