Annons:
Etiketthälsa
Läst 42133 ggr
SaraC
2009-10-14 16:57

Höftledsröntgen & höftledsdysplasi

Bild 1. Klicka för att öppna i full storlek.

Vad betyder egentligen dessa bokstäver som används när man talar om HD-status? Och vad har de för funktion och innebörd? Hur går en höftledsröntgen till och varför låter man röntga hundar?

terv.jpg

Kort om höftledens anatomi

Höftbenet utgörs av två symmetriska halvor, som i sin tur är uppbyggda av tre skelettdelar. Dessa delar har vuxit ihop hos den vuxne individen, och kallas sittben, bäckenben och höftvingsben, samtliga tre delar är involverade i höftledsskålen. De olika delarna har sina egna förbeningscentrum och hos den unga hunden finns ytterligare ett ben i höftledsskålen. Den färdiga höftledsskålen bildas alltså från fyra olika "delar" och bildar en helhet. Den delen av lårbenet som ligger an mot höften kallas för lårbenshuvud, huvudet har en hals, lårbenshalsen, som är lårbenets svaga länk. Lårbenshuvudet är väl välvt, med en liten fördjupning där ett starkt ligament fäster in, medan andra änden av ligamentet fäster in i höftledsskålen som är väl välvd för att passa lårbenshuvudet. Det finns inga riktigt starka ligament omkring leden som kan begränsa rörligheten utan de är snarare så pass elastiska att de inte brister om höften dras ur led. "Taket" i höftledsskålen är den del av höftbenet som tar upp hela belastningen från hundens vikt via lårbenet. Det gäller alltså att den ytan är så stor som möjligt, och "taket" måste täcka minst hälften av lårbenshuvudet för att det inte ska bli någon felaktig belastning i leden.

staff.jpg

Höftledsröntgen - så går det till

Du beställer en tid hos en djurklinik och kommer sedan dit med din hund. Först får hunden en sedering, det vill säga lugnande som gör den avslappnad och trött. Det råder delade meningar om en kraftig sedering kan påverka röntgenresultatet, men för att få plåtarna avlästa av SKK krävs det att hunden är sederad vid röntgen. Som ägare brukar du sedan få följa med in på röntgen och kanske hjälpa till att hålla hunden. 

När hunden ska röntgas läggs den på rygg, ofta i en särskild "vagga" som ger maximalt stöd. Det är viktigt att hunden ligger stilla, därav sederingen, och rakt för att röntgenbilden av höften ska bli bra. Eftersom röntgen är strålning och inte bra att exponeras för mycket för vill man undvika att behöva ta fler än de bilder som behövs. Röntgenbilden ska även inkludera hundens knäskålar, för att man ska kunna se att benen inte vridits åt något håll i ett försök att påverka resultatet i någon riktning. 

1.jpg

Avläsning

Det första avläsaren tittar på är om bilden är symmetrisk och fotograferad i exakt rak vinkel. Om bäckenet är vinklat blir i regel ena höften bra medan den andra förefaller sämre. I en del fall har det mindre betydelse men det kan vara högst avgörande när en hund ser ut att ha en A-höft respektive en C-höft på grund av en feltagen bild. Avläsaren förvissar sig också att benen ligger parallellt, att knäskålarna ligger rakt. Om benen inte ligger lika pressas ledkulan in i skålen och resultaten blir missvisande. Kravet på att knäskålarna ligger rakt beror på att när hunden rör sig är detta benets riktning, det är så belastningen kommer att verka.

Avläsaren kollar även att röntgenbilden inte visar perspektivförkortningar som tyder på att lårbenet inte pressats ner tillräckligt. Framför allt vid bedömningen av A- och B-höfter är Norbergs vinkel rådgivande. Ibland upptäcker avläsaren andra missbildningar i höfter och bäcken, det vanligaste är att den sista ländkotan, och ibland den första korskotan, är deformerade och då ger ett bäcken som sitter fast i ryggraden på ett felaktigt sätt. Om missbildningen kan vara vägledande om hunden vid senare tillfälle till exempel skulle bli halt gör avläsaren en kommentar om denna missbildning.

När höftleden granskas tittar man på hur väl lårbenshuvudet passar in i ledskålen, jämnheten på kanterna granskas såväl som lårbenshuvudets överlappning av ledskålen och storleken på glipan eller glappet mellan dem. Lårbenshalsen granskas noga efter eventuella ojämnheter som är benpålagringar och lårbenshalsens tjocklek studeras, är den tjockare än normalt kan det vara ett tecken på belastnings fel. Den så kallade Norbergs vinkel är, sedan ändringen år 2000, helt avgörande för vilken höftledsstatus hunden får. För att bestämma Norbergs vinkel beräknar och fastställer man först ledkulornas mittpunkter, mellan punkterna dras sedan en linje som bildar en baslinje för själva mätningen. Därefter dras en linje från ledkulans mittpunkt upp mot ledskålens främre kant. För att höften ska klassas som normal måste vinkeln vara minst 105 grader. För raser med till exempel kortare ben eller grundare ledskål kan vinkeln vara missvisande. Vinkeln är grundad på schäfer och när höfterna inte stämmer överens med en schäfers blir marginalerna snävare. Det finns även raser som tvärtom kan gynnas av vinkeln.

whippet.jpg

Graderna

Grad A - Höftleden har en absolut passform och ett skåldjup som är minst hälften av kulan. Är skålen mycket djup och fin kan i undantagsfall en minimal avvikelse ändå ge A.

Grad B - Passformen mellan skål och kula brister något, men skålens djup är ändå tillräckligt.

Grad C - Antingen är passformen sämre än hos A- och B-höften eller så täcker skålens djup mindre än 50 procent av kulan.

Grad D - Skålens djup täcker ledkulan till 30-40 procent.

Grad E - Ledkulan ligger nästan alltid utanför ledskålen, det vill säga den har i princip ingen täckning alls.

chow.jpg

Omröntgen

Det går att låta göra en ny röntgen på hunden och att få de nya bilderna avlästa, men i de flesta fall blir resultatet oförändrat. Samtliga resultat registreras och redovisas då på SKK:s hemsida, vid registrering av avkommer är det föräldradjurets senaste resultat som gäller.

Om man vill överklaga ett röntgenbildsutlåtande får man betala en avgift till SKK. Röntgenbilden skickas sedan till Nordiska röntgenpanelen och en svensk bild granskas då i Helsingfors, Oslo och Köpenhamn. De tre avläsningarnas medelvärde blir det slutgiltiga resultatet och tidigare resultat stryks. Detta beslut kan inte ändras eller överklagas igen. Den röntgenbild som granskas är alltid densamma som gett hundens resultat men utlåtandet av den tidigare bedömningen är dolt för de nordiska avläsarna. Inom Nordisk Kennelunion har man kommit överens om att vid förnyad avläsning kan omröntgen tidigast göras efter 6 månader.

aussie.jpg

Höftledsdysplasi och artros

Höftledsdysplasi är en multifaktorell sjukdom, det är många faktorer som ska spela in för att sjukdomen ska utvecklas. Hur mycket motion valpen får, hur mycket eller lite mat den får och hur snabbt den växer spelar in, men framför allt beror det på om den har föräldrar eller annan släkt som har höftledsdysplasi eftersom sjukdomen är i högsta grad ärftlig. Foder, i synnerhet för stor mängd mat och för mycket kalk, ger i felaktig mängd och sammansättning problem med skelettets utveckling. Men för att höftledsdysplasi ska utvecklas krävs det att hunden har de genetiska anlagen för det. Hundar som har höftledsdysplasi får förr eller senare problem med sina höfter. De är inte alltid så tydliga, i synnerhet om förändringarna är lika grava i båda höftlederna. Höftledsdysplasi leder till felbelastningar i leden, som i förlängningen ger benpålagringar och artroser, vilket helt enkelt är kroppens sätt att försöka stabilisera en instabil led. Artroser och benpålagringar gör ont. Den drabbade hunden kan behandlas med olika preparat, i allmänhet smärtstillande, och leva ett drägligt liv. Man kan också göra höftledsoperationer på hundar. Man ska dock känna till att höftledsdysplasi är den ledsjukdom som oftast leder till avlivning, och att ledsjukdomar är näst efter tumörer den vanligaste avlivningsorsaken i försäkringsstatistiken.

Höftledsdysplasi är en rubbning där lårbenshuvud (ledkula) och lårskål inte utvecklats runt varandra som de ska. Vi kan jämföra ledens rörliga delar med ett ägg i en äggkopp, om ägget ska kunna ligga stadigt ska det passa i koppen och då fordras god passform mellan ägg och kopp och det krävs ett visst djup på koppen så att den omsluter minst 50 procent av ägget. Man kan mäta djupet antingen genom att kontrollera hur långt in i skålen ledkulans mittpunkt befinner sig eller genom Norbergs vinkel som mäter vinkeln mellan mittpunkten och skålens främre ovankant. Det faktum att vissa raser har en annorlunda utformad höftled med en ganska kort främre ovankant är ett problem med att använda Norbergs vinkel. Ju sämre ledkulan passar, ju mer den glappar, desto gravare blir ledförändringarna. Kroppen försvarar sig mot den onormala belastningen och inlagringen av ben genom pålagringar, som är en reparativ process för att skydda mot till exempel påfrestningar på ledkapseln från en överrörlig led. Vanligtvis är det först när hunden får pålagringar som den får kliniska symptom av sin höftledsdysplasi. Hundar med pålagringar påverkas i olika grad, men ledkapselförtjockningen innebär begränsad rörlighet och smärta vid vissa rörelser.

Det sker ibland initialt en viss förbättring av en glappande led genom pålagringarna och ledkapselförtjockningen. De är kroppens försök att stabilisera leden och eliminera den felaktiga rörelsen. På röntgenbilden syns pålagringen först som en liten ring kring lårbenskulans fäste och den kan medföra att kulan pressas in i skålen. Men det sker på bekostnad av rörelseomfånget, steget blir kortare och stötigare. De här hundarna har goda möjligheter att fungera problemfritt så länge de inte får någon hårdare motion eller tränar moment som belastar för mycket så som till exempel kryp eller hopp. När problem uppstår visar de sig genom att den överansträngda ledkapseln svullnar när hunden vilar ut efter ett träningspass. När hunden sedan reser sig är den halt, men efter att den sträckt på sig och stretchat blir det bättre, man brukar säga att hältan värmer ur. Men vid nästa stadium försvinner inte hältan utan är konstant, då har hunden en kliniskt utvecklad artros. Simning kan i vissa fall hjälpa hunden att träna upp muskulaturen så att en glappande led hålls på plats.

Höftledsdysplasi har en polygen nedärvning med så kallad ofullständig penetrans. Forskning där man försöker ta reda på både vilka gener och vilka yttre omständigheter som kan ha betydelse för höftledsens utveckling pågår bland annat i Sverige. En faktor som man antar kan påverka dysplasins utveckling är utfodring. Grav HD leder nästan alltid till artros, vilket orsakar hunden smärta och gör den handikappad. Därför är hundarnas HD-status så viktig för främst uppfödare, men även för hundägare.

pom.jpg

Avläsnings- och graderingsmodellen

År 2000 ändrades avläsningsmodellen för höftleder i Sverige. Tidigare bedömde man enbart höftledskålens djup och höftkulans passform, nu mäter man även den så kallade Norbergs vinkel. Man ändrade även graderingsmodellen och ersatte sifferbeteckningarna med bokstäver. Det nya systemet har inte varit enkom positivt, en del ras- och specialklubbar tyckte att deras raser missgynnades av de ändrade kriterierna och att HD-resultaten blev märkbart sämre. Med tiden har man anpassat sig till det nya systemet, mer eller mindre.

Den senaste tiden har man uppmärksammat en försämring av vissa rasers HD-resultat, golden retriever är ett exempel där hundar med B-höfter ökat på bekostnad av A-höfter. Man kan fråga sig hur detta kan komma sig när den seriösa aveln har bedrivits med HD-fria hundar i många generationer. Docent Håkan Kasström som avläser majoriteten av de röntgenbilder av höftleder som tas i Sverige menar att det beror nog delvis på att vi har tonat ner betydelsen av Norbergs vinkel och återigen lägger större vikt vid höftkulans passform. Håkan Kasström vill understryka att det sätt de läser bilder på fortfarande håller sig helt och hållet inom FCI:s gällande regler, även om de nu lägger större vikt vid passform än vid vinkel. Han menar också att det inte heller handlar om någon drastisk förändring utan framför allt om att det inom vissa raser blir fler B- än A-hundar och att en A-hund idag är bättre än en A-hund för några år sedan, därför att man i bedömningen tagit hänsyn till ytterligare en faktor: passformen. En förändring var nödvändig eftersom det inte längre syntes tillräckliga framsteg, trots att den mesta aveln sker på A- och B-hundar och det tas stor hänsyn till släktingars status.

Håkan Kasström kan däremot inte se någon fördel med olika kriterium för olika raser. Han menar att det skulle innebära att avläsarna behövde lära sig 250 olika raser och vad som är specifikt och viktigt att ta hänsyn till för respektive ras. Det bästa är att bedöma alla lika och sedan får man inom raserna hantera resultatet utifrån den situation man befinner sig i. Diskussionen om var gränsen ska dras och vad man ska acceptera måste föras i ras- och specialklubbarna. Ett avelsindex för HD för de numerärt största raserna borde kunna bli en god hjälp för sådana avgöranden, men det är inget som hindrar en uppfödare att informera sig om en hunds familjebild redan nu. Uppgifterna finns lätt tillgängliga på SKK Avelsdata. Man ska komma ihåg att de flesta hundar som bedöms ha C-höfter går livet igenom utan kliniska symptom. Hälsoprogram och avläsning är till för att ta reda på vilka hundar som lämpar sig bäst för avel.

njuffe.jpg

Utvecklingen går framåt

Röntgenavläsare i olika länder utbyter information och samlas regelbundet till möten där man diskuterar nya rön och erfarenheter och studerar röntgenbilder och den generella utvecklingen på området. Man har bland annat diskuterar att det inom vissa raser förekommer A-hundar som får pålagringar och om vad så kallade slappa leder egentligen får för klinisk betydelse för hunden. När det gäller möjliga felkällor i den nuvarande avläsningsmetoden har man kommit fram till att vikten av Norbergs vinkel förmodligen överdrivits och betydelsen av kulans passform undervärderats. Ser man till kliniska symptom tycks det vara viktigare att höftkulan ligger dikt mot skålen och inte har mer än någon millimeters "frigång", än att den ligger djupt inne. Det har även visat att slappa leder som rör sig ut och in i höftledsskålen tenderar att ge mer pålagringar än en led som ligger fast. Det går därför att dra en slutsats att inom de raser där det är relativt vanligt med slappa leder inte når väntade framgångar i avel för att man har ett antal dolda HD-individer.

En del raser har gynnats av den strikta tillämpningen av Norbergs vinkel eftersom de har djup höftskål men kanske sämre passform mellan skål och kula. En av fördelarna med Norbergs vinkel är att den bygger på en mätmetod som är objektiv och bara de hundar som når upp till rätt vinkelgrad godkänns. Det spelar inte någon roll vem som läser av röntgenbilden, gradskivan är densamma. Det finns funderingar om att skapa en internationell licensiering för HD-avläsare inom FCI-länderna (FCI, Fédération Internationale Cynologique, är en internationell kennelorganisation till vilken Svenska Kennelklubben är ansluten) med syftet att bland annat nå samstämmighet i bedömningskriterierna. Lyckas man nå en gemensam norm innebär det att alla FCI-ackrediterade veterinärer med tiden kommer att ha likriktat sin bedömning så långt det är möjligt.

husky.jpg

Källor:

Lindholm, Åsa. Höftledsröntgen - kvalitetsutvecklingen fortsätter. Ur Hundsport, nummer 3 2008.

Berger, Marie. Höftledsdysplasi - vad är det egentligen?

Svenska Kennelklubben

Mvh, Sara. Värd på Spetsar & urhundar

Annons:
Royalz
2009-10-14 17:06
#1

Superbra artikel :)


xcess
2009-10-14 17:53
#2

Väldigt bra artikel men jag undrar (kan ha missat) i vilken ålder man bör göra röntken? och vad det kostar?

SaraC
2009-10-14 18:03
#3

#1 Tack!

#2 Olika beroende på ras, någonstans mellan 1 och 2 år. Pris varierar också, skulle tippa på att runt en eller två tusenlappar är vanligast.

Mvh, Sara. Värd på Spetsar & urhundar

Karizma
2009-10-14 19:32
#4

bra artikel :) vill oxå säga att man inte ska rönka en hund som växer eller tik som löper. Det bästa man kan göra är ringa runt o se vad det kostar det kan varierar rätt mycket, jag betalade 950kr för båda.

Jovich
2009-10-14 19:36
#5

Tack för ett jättebra artikel! Lärde mig massor som jag undrat över.

anaprincess
2009-10-14 21:35
#6

Väldigt bra och välskriven artikel med mycket bra fakta :)

Annons:
MiaMaria
2009-10-14 21:41
#7

Superartikel!!!

SaraC
2009-10-15 01:06
#8

Tack ska ni ha!

Mvh, Sara. Värd på Spetsar & urhundar

[jejjas]
2009-10-18 20:48
Bild 1. Klicka för att öppna i full storlek.
#9

Mycket bra artickel =) käns bra för mig att läsa den då jag ska in och rönka Sannie i morgon

cannaydia
2009-10-28 11:25
#10

Hur klassar man ED(armbågsleder)?

0/0 är bäst men hur allvarligt är ex

0/1 eller 0/2 var går gränser för kass led så att säga?

Maddepadde
2009-10-28 11:50
#11

#10

0 inga påvisbara förändringar

I lindriga benpålagringar, upp till 2 mm

II måttliga benpålagringar, 2 - 5 mm

III kraftiga benpålagringar, över 5 mm

En "kass" led är väl allt som inte är en 0a när det gäller artros (enligt mig iaf). Och oavsett om det gäller höfter eller armbågar så är det i många fall värre när hunden har stora skillnader på sidorna - alltså t.ex. A/D eller 0/III eftersom då hunden troligtvis påfrestar den friska leden och på så sätt sliter ut denna.

Men börja grina då!
http://madlevsan.wordpress.com

Starfall
2009-10-28 17:47
#12

Riktigt bra artikel, mycket läsvärd & intressant Glad

KerstinP
2009-11-03 12:11
#13

Mycket bra artikel,tack så mycket!

Annons:
SaraC
2009-11-03 12:21
#14

#12/#13 Tack så mycket.

Mvh, Sara. Värd på Spetsar & urhundar

SparklingTindra
2009-11-03 15:21
#15

Jag vill bara påpeka en sak: Vid officiell HD-röntgen är sedering obligatoriskt.

SaraC
2009-11-04 13:33
#16

#15 Ah, det visste jag inte. Vart kan man läsa om det?

Mvh, Sara. Värd på Spetsar & urhundar

SparklingTindra
2009-11-04 17:16
#17

#16 I broschyren jag fått när jag ska röntga min yngsta hund. =) Här kan du läsa den.

CarinaO
2009-11-05 22:08
Bild 1. Klicka för att öppna i full storlek.
#18

Funderar ganska mycket på våran Golden som nu är 4 år,när hon drygt var 9 mån började hon att halta ganska mycket..utan anledning! Tog in henne till veterinär som röntgade hennes höfter och visade D på bägge..ringde upp Veterinären på SKK och pratade med denna som sa att hon kommer nog inte att leva så många år..mycket ledsen var man ju :( Men nu vid fyra årsålder(utan medicin) så lever hon sina glada dagar utan besvär..har också varit på fjällvandring i höst utan problem..tycker ni att vi ska röntga om henne?! De säger ju att det inte visar nån skillnad,men tycker det är konstigt att det inte visat nåt alls efter ca 11/2 men hade ändå varit skönt att veta om hon verkligen har så högt som D på sina höfter nu…

Maddepadde
2009-11-05 22:12
#19

#18
En 9-månaders hund är varken klar i skelett eller muskler. Självklart KAN ni röntga om.
Jag personligen hade försökt att få hunden så musklad som möjligt och sen hade jag gått och röntgat om hunden.

Men börja grina då!
http://madlevsan.wordpress.com

CarinaO
2009-11-05 23:41
Bild 1. Klicka för att öppna i full storlek.
#20

#19 Tack så mycket för ditt svar =)

Hon är alltid i farten och håller igång,så vi ska nog fundera på att röntga om henne..

Annons:
Ricko
2009-11-08 01:03
#21

HD röntgar man för sig och AD röntgar för sig eller? Hoppas ni förstår.

// Mvh Emina - www.eminametovski.devote.se

Yessica
2009-11-08 14:19
#22

#18 Är hunden röntgad vid 9mån så är det bara en inofficiell bedömning för att det kanske är viktigt att veta för hundens hälsa. Gör du en officiell bedömning nu. En officiell bedömning är efter att hunden blivit 12mån.

Ha en bra dag!

Medarbetare på tävlingshundar.ifokus
http://www.freewebs.com/sting-pippi

liee
2009-11-18 11:58
#23

4# Hej du skrev att man inte ska röntga hund som löper, jag har hört det innan och därför tagit hänsyn till det nu när jag röntgar min vita herdehund. Men jag vet inte varför man ska göra det så är lite nyfiken? vet du varför? Känns inte bra att ta hänsyn till något när jag inte vet varförr =). . . Endel säger oxå att man ska röntga mellan två löp?! menar de då precis emellan eller just bara att det ite ska va i ett löp?

monicany
2009-11-18 12:50
#24

#23 har hör precis samma sak ska fråga vetten när vi ska dit för röntga höfter å armbågar den 27/ 11. När jag bokade tiden var det ingen som frågade något om hennes löp.

Jonna75
2009-11-18 17:13
#25

#23 & #24 Det är många som pratar om detta om att inte röntga hunden vid löp då bäckenet "kan" vara lite förslappat. Det finns dock inga konkreta bevis eller någon forskning som stödjer detta.

Alltså det är därför inte vet säger något om det.

Ricko
2009-11-18 17:19
#26

Eftersom jag inte fick svar i andra tråden (: Kan man skicka papperna/bilderna till SKK fast hunden är blandis eller Orregad?(alltså inte medlem i SKK)

// Mvh Emina - www.eminametovski.devote.se

CarinaO
2009-11-18 17:21
#27

#26 Ja det kan man väl..vi fick svar från SKK fast vi inte är medlem där..

Annons:
Jonna75
2009-11-18 17:28
#28

#26 Jag har aldrig hört någon som har gjort det. Kanske finns någon som vet mer om det. Men bästa är nog att ringa till SKK och höra med dom 08-795 30 00

CarinaO
2009-11-18 17:35
#29

#28 Men när vi röntgade våran Wilma så var det till SKK deras veterinär jag ringde om svaret..

liee
2009-11-18 21:39
#30

#25 ok, tack . . .

Yessica
2009-11-18 21:53
#31

#26 Du fick svar i andra tråden (om du menar den Malin startade). Ja även om man har oreg/blandras kan man be att få dom avlästa hos SKK. Det är ju inte veterinären som läser av plåtarna och graderar, utan det är en specialist hos SKK.

Ha en bra dag!

Medarbetare på tävlingshundar.ifokus
http://www.freewebs.com/sting-pippi

vallhund
2009-12-29 05:27
#32

Bra artiklel, men ett faktafel:

"Först får hunden vanligtvis en sedering, det vill säga lugnande som gör den avslappnad och trött. Det råder delade meningar om en kraftig sedering kan påverka röntgenresultatet. Har man en hund som ligger på rygg utan problem kan det gå bra att hoppa över sederingen"

SKK läser inte av plåtarna om hunden inte är sederad.

ISIS anhängare anser sig inte heller vara sektmedlemmar.

Värd på Amstaff, BARF , Beroenden samt Multikulturellt .

Medis på  Border Collie samt Cancer, Choklad, Kennel o Psykologi.

 

SaraC
2009-12-29 13:33
#33

#32 Det är redan konstaterat här högre upp men jag hade glömt att ändra det, men nu är det fixat.

Mvh, Sara. Värd på Spetsar & urhundar

[Kakafoni]
2013-03-25 14:35
#34

Superbra artikel! Saknar nu en debatt om operation. En operation (höftledsbyte) av en HD hund kan ge dej ett smärtfritt och rörelsefullt liv där man i princip inte kan skilja en opererade hund från en hund utan hd.

Kostnaden för en operation är astronomisk och inget försäkringsbolag ersätter för denna operation vilket gör att Hd hundar får kortare liv och för leva med smärtor, smärtstillande och anti-inflamatoriska tabletter.

Jag tycker det är vidrigt att ägarens plånbok i detta fall avgör.

Annons:
[Kakafoni]
2013-03-25 14:45
#35

18 skrivetav CarinaO 

Röntga om hunden, det är ytterst sällsynt att hd "försvinner"/ går tillbaka och D är ganska allvarligt. Visst, den kan göra allt du beskriver, det kan min med med samma grad som din men jag skulle då förslita honom i förtid = jag låter bli både fjäll och långvandringar.

vallhund
2013-03-25 15:00
#36

#34 #35

Hunden i #18 är över 7 år nu så det är knappast aktuellt.

Alla hundar med HD har inte ont, en del är helt besvärsfria långt upp i åldrarna, vet en tik med HD E som tävlade i agility på internationell nivå tills hunden var över 6 år o pensionerades från tävlingsbanorna. En annan tik, annan ras tävlade i spår o sök på elitnivå trots HD D.

En C hund kan ha allvarliga problem o en E hund kan vara besvärsfri.

Beroende på sedering, personalens vana, ev vagga eller ej så kan resultaten variera vid en omröntgen. Är hunden väldigt ung o omusklad så kan resultatet bli bättre vid omröntgen.

ISIS anhängare anser sig inte heller vara sektmedlemmar.

Värd på Amstaff, BARF , Beroenden samt Multikulturellt .

Medis på  Border Collie samt Cancer, Choklad, Kennel o Psykologi.

 

[Kakafoni]
2013-03-25 15:17
#37

36, skönt att höra (missade åldern och läste helt fel så jag fick det till att den var lite över ett år, måste haft glasögonen på upp och ner).

vallhund
2013-03-25 15:24
#38

Du missade årtalet för när inlägget skrevs.

ISIS anhängare anser sig inte heller vara sektmedlemmar.

Värd på Amstaff, BARF , Beroenden samt Multikulturellt .

Medis på  Border Collie samt Cancer, Choklad, Kennel o Psykologi.

 

[Kakafoni]
2013-03-25 23:25
#39

38, inte första g¨ngen och säker inte sista gången jag gör det misstaget :)

vallhund
2013-03-26 23:01
#40

#39

Jag gör ofta det misstaget, men då o då gör jag det medvetet.

ISIS anhängare anser sig inte heller vara sektmedlemmar.

Värd på Amstaff, BARF , Beroenden samt Multikulturellt .

Medis på  Border Collie samt Cancer, Choklad, Kennel o Psykologi.

 

Kitten86
2013-04-10 16:40
#41

Informativ och välskriven artikel!

\Medarbetare på Sheltie Ifokus\

Annons:
Andreas Larsson
2016-03-20 18:55
#42

Användaren [Kakafoni] skriver:

"Kostnaden för en operation är astronomisk…"

Nej, några tiotusentals kronor är ingen astronomisk summa. Det är en relativt låg summa i förhållande till vad vi lägger på bilar och hus.

Tycker fler borde välja höftprotes och det ganska tidigt eftersom man då slipper lägga pengar på smärtstillande och höftrelaterade veterinärbesök. En del lägger ju ungefär lika mycket på dessa saker som en operation skulle kosta.  Samtidigt innebär en höftprotes en bättre livskvalité och en längre livslängd för hunden.

Upp till toppen
Annons: