Hundar - Artiklar RSS

BLODHUND [Rasspecial]

Thu, 04 Mar 2010 22:12:21 GMT

En blodhund skall vara mjuk, lugn, v�nlig och s�llskaplig gentemot m�nniskor och speciellt f�st vid sin �gare. Det �r en kraftig och storvuxen jakt- och sp�rhund. FCI-nummer: 84. Grupptillh�righet: Grupp 6 Drivande hundar samt s�k- och sp�rhundar.

Rasstandard

(Annat namn:�Chien de Saint-Hubert)

URSPRUNGSLAND/HEMLAND

Belgien

ANV�NDNINGSOMR�DE

Chien de saint-hubert anv�ndes som drivande jakthund vid jakt p� storvilt men anv�nds numera fr�mst som sp�rhund och s�llskapshund. Tack vare sitt synnerligen v�l utvecklade luktsinne anv�nds rasen framf�rallt som sp�rhund, men anlitas ocks� ofta som efters�kshund f�r att sp�ra upp skadat villebr�d. Den anv�nds ocks� av polisen f�r att sp�ra upp personer. Genom sin funktionella byggnad �r chien de saint-hubert mycket uth�llig och dess exceptionella luktsinne g�r att den utan sv�righeter kan f�lja mycket l�nga sp�r �ven i kuperad terr�ng.

FCI-KLASSIFIKATION

Grupp 6. sektion 1.1

Med arbetsprov.

BAKGRUND/�NDAM�L

Chien de saint-hubert �r en storvuxen drivande jakthund och en sp�rhund av yppersta klass. Den har mycket gamla anor. Sedan �rhundranden �r rasen k�nd och uppskattad f�r sitt exceptionella luktsinne och f�r sin jaktf�rm�ga. Rasen skapades i Ardennerna av munkarna vid Saint-Hubert-klostret och h�rstammar fr�n svarta och svart- och tantecknade parforce-jakthundar som anv�ndes p� 600-talet av munken Hubert, som senare utn�mndes till biskop och uts�gs till j�garnas skyddshelgon. Dessa stora jakthundar kom att spridas �ver Ardennerna pga f�rekomsten av storvilt i de vidstr�ckta skogstrakterna i omr�det. Man prisade chien de sainthubert f�r dess robusthet och uth�llighet, framf�r allt vid parforce-jakt p� vildsvin. De f�rsta exemplaren av chien de sainthubert var svarta, men senare �ven svarta med tanteckning. P� 1000-talet importerades s�dana hundar till England av Wilhelm Er�vraren. Vid samma tid introducerades �ven i England hundar av samma typ men som till f�rgen var helt vita, s k "talbots". I England kom dessa importerade hundar att bli anf�der till den ras som d�r fick namnet blodhund, en beteckning som h�rr�r ur begreppet "en fullblodshund", dvs en rasren hund. D�refter utvecklades rasen �ven i USA. Framf�r allt i sydstaterna anv�ndes hundarna f�r att sp�ra upp f�rrymda slavar.

HELHETSINTRYCK

Chien de saint-hubert skall vara en kraftig och storvuxen jakt- och sp�rhund, den mest kraftulla av alla drivande jakthundar. Linjerna skall vara harmoniska, benstommen stark och muskulaturen v�lutvecklad. Rasen skall ha mycken substans, dock utan att ge intryck av att vara tung. Den skall vara l�ngstr�ckt och rektangul�r. Helhetsintrycket skall vara imponerande och uttalat �delt. H�llningen skall vara v�rdig. Huvudet och halsen tilldrar sig uppm�rksamhet pga den rikliga smidiga och tunna huden som bildar djupa veck. R�relserna skall vara imponerande, med ett dr�jande steg och ett visst inslag av rullning. De skall vara fj�drande, smidiga, elastiska och fria. Inga detaljer f�r vara s� �verdrivna att de st�r den harmoniska helheten och ger intryck av klumpighet eller, �n mindre �nskv�rt, av att vara till men f�r hundens h�lsa eller v�lbefinnande. Som exempel p� m�jliga icke �nskv�rda �verdrifter kan n�mnas: djupt liggande eller f�r sm� �gon; l�st h�ngande �gonlock; �verdrivet riklig och l�s hud, med alltf�r m�nga och f�r djupa veck; on�digt mycket l�st halsskinn; f�r smalt huvud. Alltf�r stora hundar med f�r tung eller f�r kraftig kropp �r inte heller �nskv�rt eftersom detta minskar deras anv�ndbarhet.

VIKTIGA M�TTF�RH�LLANDEN

- kroppsl�ngd: mankh�jd 10 : 9

- br�stdjup: mankh�jd 1 : 2

- huvudets l�ngd: kroppsl�ngd 3 : 7

- nosryggens l�ngd: huvudets l�ngd 1 : 2

UPPF�RANDE/KARAKT�R

Chien de saint-hubert skall vara mjuk, lugn, v�nlig och s�llskaplig gentemot m�nniskor och speciellt f�st vid sin �gare. Den skall vara tolerant mot andra hundar och husdjur. Den skall snarast vara reserverad och envis och den �r lika k�nslig f�r ber�m som f�r kritik. Den skall aldrig vara aggressiv. Skallet �r mycket djupt men rasen skall inte vara sk�llig.

HUVUD

Huvudet, som �r rasens fr�msta k�nnetecken, skall vara imponerande, majest�tiskt och mycket �delt. Det skall var djupt men smalt i f�rh�llande till sin l�ngd och i relation till kroppsl�ngden. Benbyggnaden skall framtr�da tydligt. Huvudets sidor skall vara flata och profilen fyrkantig. Nosryggen skall vara tydligt parallell med en t�nkt linje fr�n pannans �vre del. Den rikliga och tunna huden skall p� pannan och kinderna bilda djupa rynkor och veck, vilka faller ner�t n�r huvudet b�rs l�gt och forts�tter i det l�sa halsskinnets kraftigt utvecklade veck. Huden �r inte lika riklig hos tikar.

Skallparti

Skallpartiet skall vara djupt, l�ngt och snarast smalt, med flata sidor. �gonbrynsb�garna skall vara f�ga framtr�dande �ven om de kan verka vara det. Nackkn�len skall vara mycket v�l utvecklad och tydligt framtr�dande.

Stop

Stopet skall vara f�ga markerat.

Nostryffel

Nostryffeln skall vara svart eller leverbrun. Den skall vara bred och v�l utvecklad med v�l �ppna n�sborrar.

Nosparti

Nospartiet skall vara lika l�ngt som skallpartiet och djupt. Det skall vara brett i omr�det kring n�sborrarna och ha samma omf�ng i hela sin l�ngd. Nosryggen skall vara helt rak eller en aning b�jd (l�tt baggnos).

L�ppar

L�pparna skall vara mycket l�nga och l�sa. �verl�pparna skall h�nga utanp� underl�pparna och framtill bilda en r�t vinkel mot nosryggen, vilket ger nospartiet en fyrkantig profil. I riktning mot de bakre l�ppkanterna utvecklas de till k�ttiga h�ngl�ppar (mindre markerade hos tik), som om�rkligt �verg�r i det rikliga l�sa halsskinnet. �verl�pparnas kanter skall n� ungef�r 5 cm nedanf�r underk�ken. L�ppkanterna skall vara v�l pigmenterade, svarta eller leverbruna, i �verensst�mmelse med nostryffelns f�rg.

K�kar/T�nder

Bettet skall vara ett fulltandat, korrekt saxbett med starka och vita t�nder som �r j�mnt placerade i de v�l utvecklade k�karna. T�ngbett tolereras.

Kinder

Kinderna skall vara beniga och omr�det under �gonen skall vara finmejslat.

�gon

�gonen skall vara m�rkbruna eller n�tbruna, n�got ljusare (b�rnstensf�rgade) hos hundar utan svart sadel eller mantel. �gonen skall vara medelstora och ovala. De skall inte vara t�rfyllda och skall varken vara utst�ende eller djupt liggande i �gonh�lan. Iris skall vara helt synlig. �gonkanterna skall inte vara oregelbundna utan normalt �tliggande mot �gongloberna. N�got l�sa nedre �gonkanter d�r bindhinnan skymtar fram tolereras dock. Under inga omst�ndigheter f�r �gonfransarna r�ra vid och irritera �gat. Uttrycket skall vara mjukt, v�nligt och v�rdigt, blicken en aning melankolisk.

�ron

�ronen skall vara tunna och smidiga. De skall vara t�ckta med kort p�ls och vara fina och sammetslena vid ber�ring. �ronlapparna skall vara mycket l�nga och n� �tminstone f�rbi nostippen n�r de f�res l�ngs nosryggens ovansida. �ronen skall vara mycket l�gt ansatta p� huvudets sidor, i h�jd med �gonen eller l�gre, och h�nga i graci�sa veck. De skall vara inrullade in�t och bak�t (korkskruvs�ron).

HALS

Halsen skall vara l�ng f�r att m�jligg�ra sp�rning med nosen mot marken. Den skall vara kraftigt musklad. Halshuden skall vara l�s och mycket v�l utvecklad, med dubbla hakp�sar vilka dock �r mindre utvecklade hos tikar.

KROPP

B�lens �ver- och underlinjer skall vara n�stan parallella.

Manke

Manken skall vara l�tt markerad.

Rygg

Ryggen skall vara plan, bred, l�ng och stabil.

L�ndparti

L�ndpartiet skall vara brett, starkt, kort och mycket l�tt v�lvt.

Kors

Korset skall vara v�l musklat, n�stan horisontellt, aldrig brant, ganska brett och t�mligen l�ngt.

Br�stkorg

Br�stkorgen skall vara oval, bred, djup, tillr�ckligt l�ng och tydligt k�lformad mellan frambenen. F�rbr�stet och br�stbensknappen skall vara tydligt framtr�dande. Revbenen skall vara v�l v�lvda, varken flata eller tunnformade.

Underlinje

Underlinjen skall vara n�stan horisontell, �ven bakom br�stkorgen. Flankerna skall vara fylliga, breda och djupa. Buken skall vara f�ga uppdragen.

Svans

Den sabelformat burna svansen skall vara l�ng, kraftig, tjock och h�gt ansatt i rygglinjens f�rl�ngning och skall gradvis avsmalna mot spetsen. I r�relse skall svansen b�ras i en elegant b�ge �ver rygglinjen, dock aldrig inrullad �ver ryggen eller vikt �t sidan. Svansens undersida skall vara kl�dd med en gr�vre ca 5 cm l�ng p�ls, vilken blir gradvis kortare mot svansspetsen.

EXTREMITETER

FRAMST�LL

Som helhet skall frampartiet vara v�l musklat. Frambenen skall vara kraftiga, raka och helt parallella.

Skulderblad

Skulderbladen skall vara l�nga och v�l tillbakalagda. Skulderpartiet skall vara v�l musklat men inte f�r tungt.

�verarm

�verarmarna skall vara l�nga och snedst�lla och bilda en god vinkel mot skulderbladen.

Armb�ge

Armb�garna skall vara v�l �tliggande, varken l�sa eller knipta.

Underarm

Underarmarna skall vara raka med kraftig och rund benstomme.

Handlov

Handlovarna skall vara fasta.

Mellanhand

Mellanh�nderna skall vara starka. Framifr�n sett skall de vara raka, sedda i profil skall de vara l�tt vinklade.

Framtassar

Framtassarna skall vara kompakta och mycket fasta, varken in�teller ut�tvridna. T�rna skall vara v�l v�lvda, v�l slutna och t�ta (katt-tass) med korta och kraftiga klor. Trampdynorna skall vara tjocka och starka.

BAKST�LL

Bakpartiet skall vara starkt med kraftig muskulatur, i harmoni med frampartiet. Bakifr�n sett skall bakbenen vara helt parallella, varken in�t- eller ut�tvridna.

L�r

L�ren skall ha god l�ngd och vara kraftigt musklade.

Kn�led

Kn�lederna skall vara v�l vinklade. De skall varken vara in�t- eller ut�tvridna.

Underben

Underbenen skall vara tillr�ckligt l�nga och kraftigt musklade.

Has

Hasorna skall vara starka, korta och v�l vinklade.

Mellanfot

Mellanf�tterna skall vara starka och korta.

Baktassar

Baktassar, se framtassar.

R�RELSER

R�relserna �r mycket rastypiska och mycket viktiga. I trav skall r�relserna vara regelbundna med j�mna, elastiska och fria steg. Rasen skall t�cka mer mark �n n�gon annan drivande hundras, samtidigt som g�ngen �r mycket karakteristiskt rullande, dock utan att hunden r�r sig p� snedden. Bakbenen skall f�ras l�ngt bak�t och ge ett gott p�skjut. Fram- och bakbenens r�ckvidd skall vara lika och rygglinjen skall f�rbli horisontell. Benen skall f�ras parallellt men i snabbare tempo n�rmar sig tassarna varandra. Svansen skall b�ras h�gt, i sabelform, dock utan att b�jningen blir alltf�r markerad. Chien de saint-hubert skall vara kapabel att trava under l�ng tid utan att visa tecken p� tr�tthet.

HUD

Huden skall vara smidig, l�s och elastisk p� hela kroppen. Den fina, mycket l�sa och rikliga huden p� huvudet �r mycket rastypisk. P� pannan och p� nospartiets sidor bildar huden nedh�ngande veck som �r �nnu mer markerade n�r huvudet b�rs l�gt. Dock f�r aldrig alltf�r djupa rynkor och veck p� pannan eller �gonbrynsb�garna irritera �gonen. Veckbildning p� sj�lva kroppen, orsakad av alltf�r riklig hud, �r inte �nskv�rt.

P�LS

P�lsstruktur

P� kroppen skall den v�l �tliggande p�lsen vara kort, t�t, t�mligen h�rd och ge ett gott skydd vid d�ligt v�der. P�lsen p� huvudet och �ronen skall vara mycket kort och k�nnas mjuk vid ber�ring. Svansens undersida skall vara f�rsedd med n�got l�ngre och gr�vre p�ls.

F�rg

Man skiljer mellan tre kategorier p�lsf�rger:

-svart med tanteckning

-leverf�rgad med tanteckning

-enf�rgat r�d

Hos svart med tanteckning kan andelen svart variera fr�n svart mantel till svart sadel.

Hos hundar med svart mantel �r den svarta f�rgen dominerande och tantecknen finns endast p� kinderna, ovanf�r �gonen, p� bringan, benen och runt anus.

Hos hundar med svart sadel �r tanf�rgen mer utbredd och den svarta f�rgen begr�nsas mer eller mindre till ryggregionen. Samma f�rh�llanden i fr�ga om f�rdelningen mellan de olikf�rgade partierna g�ller f�r lever med tanteckning.

F�rgerna �r inte alltid helt rena eller klart avgr�nsade fr�n varandra. Det kan finnas ljusare eller melerade h�rstr�n i de m�rkare partierna. Detta �r till�tet.

Hos enf�rgat r�da hundar f�r f�rgnyansen variera fr�n ljusr�tt till m�rkr�tt.

Ej �nskv�rt �r urblekt tanf�rg hos de tv�f�rgade eller urblekt r�tt hos de enf�rgade. Sm� vita tecken p� bringa, t�r och svansspets tolereras men �r inte �nskv�rt.

STORLEK/VIKT

Mankh�jd

Idealh�jd f�r hanhund: 68 cm

Idealh�jd f�r tik: 62 cm

+/- 4 cm avvikelse tolereras

Vikt

Hanhund: ca 46-54 kg

Tik: ca 40-48 kg

Mankh�jd och vikt skall harmoniera.

FEL

Varje avvikelse fr�n standarden �r fel och skall bed�mas i f�rh�llande till graden av avvikelse.

Helhetsintryck: klumpighet; f�r lite substans; l�tt benstomme; h�g- eller l�gst�lldhet; mer kvadratisk �n rektangul�r konstruktion; avsaknad av �delhet.

Huvud: brett och omf�ngsrikt huvud eller �verdrivet smalt huvud; flyende panna; �verdrivet h�ngande pannhud; f�r lite framtr�dande nackkn�l; f�r markerat stop; konkav nosrygg; kort nosparti eller inte tillr�ckligt djupt nosparti; alltf�r litet nedh�ngande �verl�ppar.

Nostryffel och l�ppar: avpigmenterade.

Bett: tandf�rluster.

�gon: alltf�r sm� �gon, som �r insjunkna i �gonh�lorna; alltf�r l�sa nedre �gonkanter; alltf�r synlig bindhinna.

�ron: f�r korta �ron, f�r tjocka �ron, �ron ansatta �ver �gonh�jd, �ron som ligger f�r t�tt mot huvudet eller �r platta.

Hals: kort hals; tunn hals, f�r litet l�st halsskinn.

Kropp: kort eller f�r l�ng kropp; otillr�ckligt djup br�stkorg; otillr�ckligt markerat f�rbr�st i profil; flata eller tunnformade revben; svag eller v�lvd rygg; �verbyggdhet eller brant kors; alltf�r uppdragen buklinje.

Svans: l�gt ansatt svans; ekorrsvans, ringformad svans, ringlad svans; deformerad svans; svansknyck eller snett buren svans.

Extremiteter: f�r svagt eller f�r mycket vinklade extremiteter; korta �verarmar; d�lig benst�llning i profil (t ex �vervinklade handlovar eller svaga mellanh�nder), framifr�n (t ex in�t- eller ut�tvridna tassar, krokiga underarmar; ut�tvridna armb�gar etc) eller bakifr�n (t ex hastr�nghet, hasvidhet eller hjulbenthet); �ppna tassar, hartassar eller platta tassar.

R�relser: tr�nga eller vida r�relser; korsande r�relser, hund som r�r sig p� snedden; kort stegl�ngd, stela r�relser; d�ligt p�skjut.

P�lsf�rg: ljusa eller avblekta f�rger.

Uppf�rande/karakt�r: os�kerhet eller nervositet.

DISKVALIFICERANDE FEL

Uppf�rande/ karakt�r: aggressiva eller alltf�r r�dda hundar.

Helhetsintryck: avsaknad av rastyp.

K�kar/t�nder: under- eller �verbett; korsbett; sneda k�kar.

Nostryffel och l�ppar: kraftigt avpigmenterade eller rosaf�rgade; nostryffel och l�ppar av annan f�rg �n svart hos svart och tantecknade hundar; nostryffel och l�ppar av annan f�rg �n leverbrun eller svart hos hundar utan svart mantel eller sadel.

�gon: ljusgula �gon (rovf�gels�gon).

P�lsf�rg: alla f�rger som inte motsvarar de i standarden f�reskrivna; alltf�r stora vita tecken, s�som vitt �nda upp p� handlovar eller hasor, eller alltf�r stor vit fl�ck p� bringan; vita fl�ckar p� annan del av kroppen �n p� bringa, tassar eller svansspets, s�som vitt nosparti, vit bl�s etc.

Storlek: storlek som �ver-/understiger de i standarden f�reskrivna m�tten.

Hundar som f�reter tecken p� fysisk anomali skall diskvalificeras.

NOTA BENE

Hund f�r ej prisbel�nas om den �r aggressiv eller har anatomiska defekter som menligt kan p�verka dess h�lsa och sundhet.

TESTIKLAR

Hos hanhundar m�ste b�da testiklarna vara fullt utvecklade och normalt bel�gna i pungen.

Om rasen

Bakgrund

Blodhunden �r en gammal ras som troligtvis kom till p� 600-talet i Belgien och utvecklades p� 1000-talet i England. Den anv�ndes fr�mst f�r jakt p� vildsvin och den var k�nd f�r sin envishet och sitt mod. Runt 1600-talet b�rjade man anv�nda blodhunden till att sp�ra m�nniskor. Hit till Sverige kom den p� 1900-talet.

Temperament/rastypiskt

Blodhund �r en stor, kraftig och intelligent hund, den �r s� intelligent s� den kan spela dum!

Eftersom man har anv�nt blodhunden som "packhound" s� har den en mentalitet som g�r att den oftast fungerar bra med andra hundar. Den �r v�nlig och mild till sitt s�tt, och som valp kan den till och med vara lite blyg. Blodhunden �r v�ldigt envis och det �r en bra egenskap vid sp�rningen. Den f�r aldrig visa n�gon aggressivitet men en del kan vakta.

Det �r en ras som dreglar en hel del efter att den �tit och druckit s� om man �r pedant ska man t�nka igen valet av ras noga. Eftersom rasen �r ganska envis s� kr�ver den en konsekvent och best�md �gare. Den vill helst vara med sin flock hela tiden och visar g�rna att den tycker om sin flock med stora bl�ta pussar!

P�lsv�rd

P�lsen �r l�ttsk�tt, den f�ller 2 g�nger om �ret och d� kan man borsta p�lsen. De l�nga �ronen kan beh�va rensas.

H�lsa

Blodhunden �r en ganska frisk och sund ras, se till att f�r�ldradjuren har r�ntgade h�fter. De kan f� svamp i �ronen om man inte torkar ur dem (s�rskilt sommartid).

�

ARTIKELN �R SKRIVEN AV jakke94

Berner sennenhund [Medlemmarnas raser]

Fri, 19 Feb 2010 22:32:01 GMT

I v�r nya artikelserie l�ter vi v�ra medlemmar beskriva "sina" raser. Den h�r g�ngen presenterar Vargnatt oss f�r sin Aramis och rasen berner sennen!

Berner sennen Aramis. Foto: Vargnatt

Vad har du f�r ras och vad fick dig att v�lja rasen?

Jag har en berner sennen hane. Innan jag tr�ffade min sambo hade jag aldrig tr�ffat en berner sennen faktiskt, aldrig ens funderat p� den som min ras. Men n�r jag tr�ffade sv�rmors tv� berner hundar s� blev jag ocks� k�r.
N�r dagen kom d� vi �ntligen k�nde att vi kunde skaffa hund var rasen ganska l�tt att v�lja allts�, b�de jag och sambon var f�sta vid rasen och vi k�nde att det var en hund som passade v�rt liv bra.

Berner sennen Aramis. Foto: Vargnatt

Hur skulle du vilja beskriva din ras?

Otroligt stort hj�rta, lojala och familjek�ra. De jag tr�ffat p� vaktar en del genom med att ber�tta n�r n�gon kommer, hur mycket �r ju n�got man f�r tr�na med dem. L�ttl�rda, glada och �lskar promenader.

Hur skulle du vilja beskriva din hund?

Aramis �r en glad kille, han �r otroligt busig och gillar verkligen uppm�rksamhet. Han �lskar att vara med �verallt. L�ttl�rd och verkar gilla utmaningen i att l�ra sig nya trix. Myser n�r man sitter p� golvet med honom och klappar honom. �lskar andra djur, v�r katt blir ofta tv�ttad av honom.
Han plockar upp ens k�nslor l�tt ocks�, om man �r ledsen �r han d�r och tr�star en v�ldigt snabbt.

Berner sennen Aramis. Foto: Vargnatt

Finns det f�r- och nackdelar med rasen?

Ja det �r klart det finns, f�rdelar �r att rasen �r s� familjek�r och g�rna h�nger med p� allt, att den kan slappna av ocks�, det beh�ver inte h�nda n�got hela tiden.
Nackdelen �r v�l att cancer �r vanligt om jag f�rst�tt det r�tt, och det �r en ras som inte blir j�ttegammal.

Berner sennen Aramis. Foto: Vargnatt

Hur aktiverar du din hund?

Med vardagslydnad, l�ra sig nya trix, s�ka godis och �ven att jag eller sambon g�mmer sig n�r vi �r ute p� promenad s� Aramis f�r leta upp oss. Efter att vi f�tt veta att han har bra armb�gar och h�fter s� drar vi pulka med honom ocks�. Vi brukar bes�ka agilitybanan d� och d�, g�r ingen kurs utan vi g�r dit ensamma och k�r, det �r uppskattat hos Aramis.
P� sommaren �r det v�ldigt popul�rt n�r vi �ker till en sj� d�r han kan apportera pinnar i vattnat, han �lskar att simma.

Berner sennen Aramis. Foto: Vargnatt

Vem passar som �gare till din ras?

En lagom aktiv m�nniska skulle jag nog s�ga. En berner sennen beh�ver ju inte samma aktivitetsniv� som en border collie till exempel, men det �r ingen soffpotatis som g�rna sover bort hela dagarna heller. Det ska vara n�gon d�r hunden f�r f�lja med p� det mesta, de �r glada n�r de �r n�ra sin familj.

Resultat Julens Fotot�vling 2009

Sun, 17 Jan 2010 18:03:12 GMT

Det var s� m�nga fina och roliga bilder s� vi har haft j�ttesv�rt att v�lja.

Till slut kom vi �verens om tre h�rliga bilder d�r alla tre bidragen blev p� f�rsta plats. Alla tre f�r en hundar.ifokus egen almanacka. Vinnarna f�r h�ra av sig till mig med ett meddelande om namn och adress s� jag kan skicka priset.

Ett stort GRATTIS vill vi ge till:

Bokskogen med sin�humoristiska bild p� den lilla lilla hunden Chico som k�mpar sig fram i sn�n.

�

Ett stort GRATTIS �ven till IsabelleA f�r den aktionfyllda bilden p�Ben i det fina vinterlandskapet.

�

Till sist vill vi �ven ge ett stort GRATTIS till GuUuLd f�r den s�ta hunden Hugo som f�tt n�t konstigt p� tassen...

Jack russell terrier [Medlemmarnas raser]

Wed, 13 Jan 2010 16:03:15 GMT

I v�r nya artikelserie l�ter vi v�ra medlemmar beskriva "sina" raser. Den h�r g�ngen f�r vi l�ra k�nna Jack russell terrier genom Empisen's �gon!

Jack russell terriern Hugo. Foto: Empisen.

Vad har du f�r ras och vad fick dig att v�lja rasen?

Jag har en jack russell terrier. Hade inga planer p� att skaffa denna ras, har aldrig tyckt att l�gst�llda jack russells varit n� fina, men alltid gillat parsons. Det var en kompis till mig som hade h�ga jack russell valpar hemma (hade ingen aning om att det fanns d�), vi skulle bara �ka dit och h�mta en av hennes vuxna hundar som vi skulle vara hundvakt �t. P� plats m�ttes vi av tre, tjocka sm� valpar, de andra 3 i kullen var redan k�pta. Jag f�ll direkt f�r den helvita lilla valpen med endast n�gra f� fl�ckar.

Jag hade tr�ffat jack russell terriers innan och visste hur de funkade och vad de kr�vde, jag visste att de var k�nda f�r sin enorma energi men dom hade ocks� d�ligt rykte f�r att de var alldeles f�r energiska, hoppl�sa hundar. D� kan jag passa p� att s�ga att alla jack russells jag tr�ffat innan var v�ldigt hoppiga, flamsiga och totalt ignorerade vad de blev tillsagda. Jag t�nkte efter om det h�r var n�gonting jag ville ge mig in p�, kanske kunde jag bevisa att en jack russell inte beh�ver vara helt hoppl�s. Sen s� hade jag l�nge l�ngtat att f� uppfostra och tr�na en hund fr�n b�rjan, och nu hade jag chansen, plus att jag alltid velat ha en hund som kr�ver lite granna, s� man f�r en utmaning. S� vi tog hem honom, v�r lilla Hugo.

Hugo. Foto: Empisen.

Hur skulle du vilja beskriva din ras?

Jack russell �r en kr�vande och v�ldigt tuff ras, en ras som beh�ver jobba b�de fysiskt och psykiskt, en ras som inte �r r�dd f�r n�stan n�gonting. Det �r en ras som �r avlad f�r att g� ner i gryt, d�rf�r f�r man vara beredd p� att den har jaktinstinkter och g�rna vill dyka ner och kolla alla sm� h�l som finns. Inomhus �r det en hund som g�rna vill ligga under t�cket i s�ngen eller p� en mysig filt i soffan. Det �r en v�ldigt samarbetsvillig och l�ttl�rd ras, vill vara med p� allt!

Hugo. Foto: Empisen.

Hur skulle du vilja beskriva din hund?

Hugo �r ett riktigt litet busfr�, visst har jag lyckats med att han inte �r helt hoppl�s, men han har sina sm� hyss.. Han �r v�ldigt l�ttl�rd, f�rst�r oftast direkt vad det �r jag vill att han ska g�ra. Inne �lskar att sova under t�cket i s�ngen men ute f�redrar han att kolla vad som finns under stockar och stenar. Han �r v�ldigt tuff mot stora hundar, han har lekt med rottweilers, amstaffs och berner sennen hundar, inget skr�mmer honom! Men trots allt s� �r han min �gonsten, �lskar honom v�ldigt mycket!

Hugo med kompis. Foto: Empisen.

Finns det f�r- och nackdelar med rasen?

Ja det g�r det v�l, f�rdelarna �r v�l att den h�r rasen �r en v�ldigt samarbetsvillig ras som �r perfekt f�r agility, sp�r med mera. Nackdelarna �r att den kan bli v�ldigt kn�pp i fel h�nder.. Men det kan nog alla hundar bli, om den som skaffar denna ras till exempel�bara har den som s�llskap och bara g�r korta promenader s� kan hunden bli v�ldigt rastl�s, b�rja bita p� m�blerna, bli v�ldigt sk�llig, hoppig och s� vidare.

Hugo. Foto: Empisen.

Hur aktiverar du din hund?

Jag sp�rar ibland, l�r in trix och k�r s�k, antingen efter godis eller hans favoritleksak, ankan.

Hugo med sin�favoritleksak ankan. Foto: Empisen.

Vem passar som �gare till din ras?

En aktiv m�nniska, som vill sp�ra, k�ra agility eller jaga med sin hund. D� passar Jack russell terriern perfekt.

Rottweiler [Medlemmarnas raser]

Tue, 05 Jan 2010 19:03:32 GMT

I v�r nya artikelserie l�ter vi v�ra medlemmar beskriva "sina" raser. Den h�r g�ngen tar vi en titt p� Rottweiler tillsammans med Hilo!

Foto: Hilo

Vad har du f�r ras och vad fick dig att v�lja rasen?

Vi hade rottweiler inom familjen, tv� stycken.
Anledningen till rasen var att pappas fru har vart uppf�dare av rasen i m�nga �r men nu slutat och vart hundl�s ett tag p� grund av sjukdom. Givetvis saknade hon hund och n�r hon vart tillsammans med pappa
s� beslutade vi att en hund vore mysigt. Rasen var ju redan given - Rottweiler.
Kunskapen fanns och en f�rk�rlek till den likas�. Pappa var mest intresserad av valp men det vart andra planer. Vi hittade till slut en bruksrottweiler p� akut omplacering. En knappt ett�rig tik. Kort d�r efter ville vi ha en till rottweiler och hittade �ven d�r en omplacering. Denna g�ng en 1-�ring utst�llare, en vacker hane.
Jag skulle v�lja rasen igen, utan tvekan.

Foto: Hilo

Hur skulle du vilja beskriva din ras?

Kr�ver en fast hand, men helt klart en v�n f�r livet. Lojal, t�lig och arbetsvillig med ett stort hj�rta!

Foto: Hilo

Hur skulle du vilja beskriva din hund?

Min tik vart sjuk, och f�r�ndrades efter det, men ber�ttar om tiden innan. En mycket trevlig tik som hade mycket plats i hj�rtat f�r m�nga.
Lugn och lojal. V�ldigt l�ttl�rd och en tydlig vilja till att arbeta.
Hanen �r en mycket energisk och rolig kille. Allt med och �verallt, hehe. Hans sida av en rottweilerhane �r total. �lskv�rd och underbar med barn och katter. Ett stort t�lamod och en varm hund helt enkelt.

Foto: Hilo

Finns det f�r- och nackdelar med rasen?

Som med alla raser finns det ju sj�lvklart f�r- och nackdelar. F�rdelen �r just vilja att vara till lags. Det �r en ras som vill arbeta och har man tid s� har hunden ocks� tid.
Nackdelen �r v�l "kamphundsst�mpeln" - Det �r tyv�rr en ras som r�kar illa ut hos m�nniskor som skaffar den som statussymbol. Med dess grova utseende och respektingivande k�kparti s� �r den tyv�rr i riskzonen.

Foto: Hilo

Hur aktiverar du din hund?

Vi aktiverade v�ra hundar med sp�r och drag. Tiken k�rde vi lite skydd med, t�vlade aldrig utan k�rde mest p� skoj. Vi cyklade med b�da tv� och ibland fick de �ven simma. Sen �ven vanliga "sm�saker" som kasta ut en n�ve godis i skogen eller dylikt.

Foto: Hilo

Vem passar som �gare till din ras?

En m�nniska som vill ha en rottweiler ska vara en aktiv person.
Som vet vad en kraftras inneb�r och tar sig tid att hitta en aktivitet som verkligen gynnar hunden. En m�nniska som inte �r en soffpotatis eller tycker att en promenad runt�kvarteret �r en bra aktivitet. Det �r en kr�vande ras, b�de psykisk och fysiskt. S� har man tiden och lusten att hitta p� saken som tr�nar b�de sinne och kropp �r rottweiler en bra ras att titta p�.

GOD JUL o GOTT NYTT �R!

Wed, 23 Dec 2009 11:07:48 GMT

Jag och mina medarbetare vill �nska Er alla en riktigt God Jul och Gott Nytt �r! Julens fotot�vling gl�m inte den.

Hoppas att ni f�r en lugn och sk�n helg med massor av k�rlek,julklappar och god mat.

Jag hoppas �ven att sn�n som har kommit f�r ligga kvar. Det �r s� mycket mer julst�mning d� och s� mycket roligare f�r v�ra barn och hundar (de hundar som gillar sn�,min �lskar sn�). Barnen kanske kan f� anv�nda k�lkar� och s�nt som de f�r i julklapp.

�

FOTOT�VLING

Tema Jul och sn�.

Ta mycket kort p� era hundar och l�gg ut i denna tr�d s� �r ni med i utlottningen av Hundar i fokus egen almanacka.

Ni f�r delta med hur m�nga bilder ni vill.

T�vlingen p�g�r till tjugondag knut d� vi dansar Julen ut.

�

H�lsningar KerstinP

�

Papillon och Tervueren [Medlemmarnas raser]

Fri, 18 Dec 2009 18:47:31 GMT

Jag tycker att folk som har tid f�r en vallhund och som kan aktivera och motionera den p� r�tt s�tt ska skaffa en helt klart!

Resa inom EU med hund

Tue, 17 Nov 2009 15:20:46 GMT

Det kan vara b�de besv�rligt och tr�kigt att beh�va l�mna bort hunden om man vill resa bort p� semester, g�r det inte att ta med sig hunden? Jo, det g�r det! Att resa inom EU med hund �r inte fullt s� omst�ndigt som man kanske kan tro, det finns dock en del du beh�ver ordna inf�r resan. I den h�r artikeln hittar du tips inf�r en resa med hund inom EU och l�nder med EU-villkor.

Ta med hunden till stranden p� semestern, det �r roligt att leka i vatten och sand! Men se till att erbjuda friskt vatten att dricka och ordentlig skugga,�och att kolla upp om det �r till�tet att ta med hunden till stranden.

F�rst och fr�mst

L�s p� ordentligt! Kolla upp vilka lagar, regler och rekommendationer som g�ller i landet/l�nderna ni t�nker bes�ka. Se g�rna till att skaffa skriftlig information fr�n landets veterin�rmyndighet och g� igenom den tillsammans med din veterin�r.

Lista �ver l�nder

ID-m�rkning och pass

Hunden ska vara ID-m�rkt innan utlandsresan. Idag �r b�de mikrochip och tatuering godk�nt men fr�n och med 2011 kommer endast chipm�rkningen att g�lla. F�r att f� g�ra den rabiesvaccination som �r obligatorisk kr�vs att hunden �r ID-m�rkt.

Hunden beh�ver �ven ett eget pass. Sedan 2004 finns s�rskilda pass men de �r inte alltid n�dv�ndiga, i Norge och en del EU-l�nder beh�vs det inte. Om du ska bes�ka ett land d�r pass kr�vs �r det viktigt att veta att det tar ett par m�nader att f� det. Passet skaffar du hos din veterin�r. I passet skriver veterin�ren n�r avmaskning, blodprov och rabiesvaccination gjorts.

Vaccination och avmaskning

M�nga smittsamma hundsjukdomar �r mycket vanligare i andra l�nder �n i Sverige. F�r att f�rhindra att din hund uts�tts f�r smittrisker ska den vaccineras och avmaskas. R�dg�r med din veterin�r kring vilka �tg�rder som b�r g�ras innan resan!

Rabiesvaccination, blodprovskontroll och avmaskning mot r�vens dv�rgbandmask m�ste utf�ras enligt g�llande regelverk. Vaccination mot rabies g�rs n�r hunden �r minst 3 m�nader, och hunden f�r resa utomlands f�rst 3 veckor efter vaccinationen. Du b�r ocks� skydda hunden med grundvaccinationer mot infektionssjukdomar, �ven om det inte kr�vs enligt lag.

F�r inresan tillbaka till Sverige r�der s�rskilda best�mmelser d�r villkoren beror p� hur gammal hunden �r och varifr�n ni kommer. Dels ska du i f�rhand anm�la till tullen att du kommer ta in en hund i Sverige, dels m�ste du se till att djuret �r avmaskat fr�n dv�rgbandmask.

Eller varf�r inte ta med hunden p� fj�llvandringen? Hunden kanske kan hj�lpa till att b�ra en del av packningen i kl�vjev�skor?

Sj�lva resan

Regler f�r att ta med husdjur p� resan varierar beroende p� hur du har t�nkt ta dig fram och var du ska tillbringa din semester. Resebolagens regler varierar och det �r respektive lands lagar f�r inf�rsel som g�ller.

V�lj det f�rdmedel som du tror passar dig och din hund b�st. Det vanligaste s�ttet �r att f�rdas i bil. Viktigt att t�nka p� h�r �r att hunden f�rdas s�kert, i bur eller s�kerhetsb�lte! P� SJ:s alla dagt�g �r det fritt fram att ta med sig upp till tv� s�llskapsdjur kostnadsfritt, men t�nk p� att det finns s�rskilda vagnar d�r husdjur �r till�tna. I sov- och liggvagnar p� natt�g �r endast ledar- och servicehundar till�tna. Om du ska �ka t�g utomlands m�ste du kolla upp vilka best�mmelser som g�ller d�r, i till exempel Tyskland och Italien �r det inga problem att f�rdas med hund p� t�g. Svenska bussbolag �r d�remot inte lika toleranta som SJ n�r det g�ller att ha med s�llskapsdjur.

P� f�rjor till exempelvis Danmark, Norge, Tyskland, Finland och Polen �r det till�tet att ha med husdjur, men kom ih�g att boka in din hund i f�rv�g annars riskerar du att �ka fast f�r smuggling. Om det handlar om en l�ngre b�ttur m�ste du boka en s�rskild hytt d�r husdjur �r till�tna. Kom ih�g att ta med en flytv�st till hunden! Med undantag f�r en del bolag och charterresor, brukar det inte vara n�gra problem att ta flyget tillsammans med sin hund. Om hunden ska �ka i kabinen m�ste du ha den i en transportbur som �r ungef�r 45x25x25 centimeter och bur och hund f�r tillsammans v�ga max 10 kg. (M�tt och vikt kan variera mellan olika bolag, men det �r de vanligaste best�mmelserna) Om du har en st�rre hund m�ste den �ka i lastutrymmet. Du kan k�pa en s�rskilt utformad bur av ditt flygbolag eller anv�nda din egen som d� m�ste uppfylla IATA:s krav.

T�nk p� att ordna en mysig, trygg plats �t hunden under resan. Ta med mat, vatten och kanske n�got att tugga p�, samt mat- och vattensk�lar. Handdukar och v�tservetter kanske kan vara bra om inte f�rdas i din egen bil, resorna kan bli l�nga utan m�nga stopp d�r hunden kan utr�tta sina behov. Kolla upp i f�rv�g, s� att inte hunden beh�ver h�lla sig l�nge i on�dan!

Man kan bli tr�tt av att vara p� resande fot. Se till att hunden har m�jlighet att vila p� en mysig och trygg plats under resan.

Checklista inf�r resan

P�b�rjas minst ett halv�r innan avresa

Kontakta ambassad eller liknande i semesterlandet/l�nderna f�r information om husdjursinf�rsel.
Boka resan i tid s� du f�r information om regler och platstillg�ng. Kom ih�g att �ven ange till ditt tillt�nka boende att du kommer att ha hund med dig.
Inf�rskaffa n�dv�ndig transportbur, s�kerhetsb�lte, flytv�st etc.
Kontakta veterin�ri landet/l�nderna och be om regelverket.
ID-m�rk hunden om den inte redan �r det.
Inf�rskaffa pass.
Se �ver och genomf�r vaccinationer, avmaskning, blodprov etc. inf�r utresan och hemkomsten.
Kontakta Tullverket och anm�l er �terresa.

K�llor och l�nkar till viktig information:

Jordbruksverket, in- och utf�rsel av hund och katt

Statens veterin�rmedicinska anstalt, resande hund

BICHON HAVANAIS [Rasspecial]

Mon, 02 Nov 2009 16:44:47 GMT

Bichon havanais skall vara en liten, energisk hund. Till s�ttet �r rasen tillgiven och av naturen gladlynt, v�nlig, charmig, munter och n�got av en clown. Grupptillh�righet: Grupp 9 S�llskapshundar. FCI-nummer: 250.

Foto: LinaK

Rasstandard

URSPRUNGSLAND/HEMLAND: Medelhavsregionen; sedermera utvecklad p� Cuba. FCI.

ANV�NDNINGSOMR�DE: S�llskapshund.

FCI-KLASSIFIKATION: Grupp 9, sektion 1

BAKGRUND/�NDAM�L: Rasen h�rstammar fr�n medelhavsregionen d�r den har varit spridd l�ngs Italiens och Spaniens kuster. Man tror att denna ras kom till Cuba f�r l�nge sedan, med italienska sj�kaptener p� l�ngf�rd. Av misstag har hundarnas vanligaste f�rg, havanna (f�rg som brun-r�d tobak), givit upphov till legenden att rasen skulle h�rstamma fr�n staden Havanna, Cubas huvudstad. H�ndelseutvecklingen har lett till att rasens gamla blodslinjer helt har f�rsvunnit p� Cuba. Rasen har bevarats genom att enstaka rasf�retr�dare har smugglats ut fr�n Cuba till USA.

HELHETSINTRYCK: Bichon havanais skall vara en liten, energisk hund. Den skall vara l�gbent, med l�ng, riklig, mjuk och helst v�gig p�ls. R�relserna skall vara livliga och sp�nstiga.

VIKTIGA M�TTF�RH�LLANDEN: Nospartiet skall vara lika l�ngt som avst�ndet mellan stop och nackkn�l. F�rh�llandet mellan mankh�jd och kroppsl�ngd (m�tt fr�n skuldra/�verarmsled till sittbenskn�len) skall vara 3:4.

UPPF�RANDE/KARAKT�R: Rasen �r synnerligen uppm�rksam, vilket g�r den l�tt att tr�na till vaksamhet. Till s�ttet �r bichon havanais tillgiven och av naturen gladlynt, v�nlig, charmig, munter och n�got av en clown. Bichon havanais tycker om barn och kan leka outtr�ttligt med dem.

HUVUD: Medell�ngt. F�rh�llandet mellan huvudets l�ngd och avst�ndet manke/svansrot skall vara 3:7.

Skallparti: Skallen skall vara bred och flat, eller mycket l�tt v�lvd. Framtill skall skallpartiet vara l�tt upph�jt. Ovanifr�n sett skall det vara avrundat baktill, men n�stan tv�rt och kantigt p� de tre andra sidorna.

Stop: Stopet skall vara m�ttligt markerat.

Nostryffel/L�ppar: Nostryffeln skall vara svart eller brun.

Nosparti: Nospartiet skall gradvis smalna av mot nostryffeln, men f�r varken vara snipigt eller tv�rt avhugget.

L�ppar: L�pparna skall vara tunna, torra och strama.

K�kar/T�nder: Saxbett. Ett fulltandat bett �r �nskv�rt. Avsaknad av P1:or och M3:or tolereras.

Kinder: Kinderna skall vara mycket flata, inte framtr�dande.

�gon: �gonen skall vara ganska stora, mandelformade och s� m�rkt bruna som m�jligt. Uttrycket skall vara v�nligt. �gonkanterna skall vara m�rkbruna eller svarta.

�ron: �ronen skall vara relativt h�gt ansatta, och h�nga utmed kinderna, varvid ett mjukt veck bildas, som lyfter �ronen l�tt. �ronlapparnas nederdelar skall vara svagt spetsiga. �ronen skall vara t�ckta med l�ng, fransig p�ls. �ronen skall varken b�ras som v�derkvarnsvingar eller klistrade mot kinderna.

HALS: Halsen skall vara medell�ng.

Foto: LinaK

KROPP: Kroppsl�ngden skall vara n�got st�rre �n mankh�jden.

Rygglinje: �verlinjen skall vara rak.

L�ndparti: L�ndryggen skall vara l�tt v�lvd.

Kors: Korset skall vara tydligt sluttande.

Br�stkorg: Revbenen skall vara v�l v�lvda.

Underlinje: Buken skall vara tydligt uppdragen.

Svans: Svansen skall b�ras upp�tb�jd och antingen ha formen av en kr�kla, eller, vilket �r mest �nskv�rt, vara upprullad �ver ryggen. Den skall vara f�rsedd med en fana av l�ng silkeslen p�ls.

EXTREMITETER:

FRAMST�LL: Frambenen skall vara raka och parallella. De skall vara torra med god benstomme. Avst�ndet mellan mark och armb�ge skall inte vara st�rre �n avst�ndet mellan armb�ge och manke.

Framtassar: Framtassarna skall vara en aning l�ngstr�ckta till formen. De skall vara sm� och kompakta.

BAKST�LL: Bakbenen skall ha god benstomme. Vinklingen skall vara m�ttlig.

Baktassar: Baktassar, se framtassar.

R�RELSER: Bichon havanais har l�tta och sp�nstiga r�relser som �r t�mligen frapperande och som understryker rasens muntra kynne. R�relserna skall vara fria och parallella.

P�LS:

P�lsstruktur: Den ulliga underullen skall vara f�ga utvecklad. Ofta saknas den helt. T�ckh�ret skall vara mycket l�ngt (12-18 cm hos den vuxna hunden), mjukt, sl�tt eller v�gigt. Det kan bilda lockiga slingor. All slags frisering, eller klippning f�r att j�mna till p�lsl�ngden, eller trimning av n�got slag, �r f�rbjudet. Undantag: ansning av p�lsen p� tassarna �r till�tet. Likas� till�ts viss avkortning av p�lsen i pannan, s� att inte �gonen skyms, och p�lsen p� nospartiet f�r ocks� putsas p� motsvarande s�tt. Det �r dock �nskv�rt att man l�ter p�lsen vara i sitt naturliga skick.

F�rg: Vit, (i s�llsynta fall enf�rgat, rent vitt), fawn i alla dess nyanser (n�got sv�rtad skuggning till�ten), svart, havanna-brun, tobaksbrun, r�d-brun; p�lsen f�r �ven ha fl�ckar i dessa f�rger.

Foto: LinaK

STORLEK/VIKT:

Mankh�jd: 23-27 cm. Till�ten avvikelse +/- 2 cm.

FEL: Varje avvikelse fr�n standarden �r fel och skall bed�mas i f�rh�llande till graden av avvikelse.

ALLVARLIGA FEL:

Avsaknad av typ i helhetsintrycket
Tv�rt avhugget eller snipigt nosparti; nosparti vars l�ngd inte �r densamma som skallpartiets
Rovf�gels�gon; alltf�r djupt liggande eller utst�ende �gon; d�ligt pigmenterade �gonkanter
F�r kort eller f�r l�ng kropp
Fransyskt st�llda framben
Deformerade tassar
Rak svans, svans som inte b�rs upp�tb�jd
Grov p�ls; inte tillr�ckligt riklig p�ls; kort p�ls (utom hos valpar); friserad p�ls.

DISKVALIFICERANDE FEL:

�ver- eller underbett
D�ligt pigmenterad nostryffel
Ektropion eller entropion; avpigmenterade �gonkanter
Mankh�jd som �verstiger eller understiger den i standarden angivna

NOTA BENE: Hund f�r ej prisbel�nas om den �r aggressiv eller extremt skygg eller om den har anatomiska defekter som menligt kan p�verka dess h�lsa och sundhet.

TESTIKLAR: Hos hanhundar m�ste b�da testiklarna vara fullt utvecklade och normalt bel�gna i pungen.

Foto: LinaK

Om rasen

Historik

Bichon havanais h�rstammar ursprungligen fr�n omr�det kring Medelhavet och d�r sj�m�n f�rde den d�rifr�n till Kuba. Rasen dog mer eller mindre ut i Medelhavsomr�det medan den fortsatte att utvecklas p� Kuba d�r den var en uppskattad s�llskapshund bland aristokratin. Under Fidel Castros �vertagande av Kuba flydde aristokratin och en del tog med sig sina havanaiser f�r att starta ett nytt liv n�gon annanstans.

Det finns tv� olika teorier om hur rasen ska ha f�tt sitt namn. Enligt den ena syftar namnet p� Kubas huvudstad Havanna, medan den andra menar att det �r f�rgen p� havannacigarrerna som �r upphov till namnet.

I b�rjan av 1970-talet byggdes rasen upp p� nytt i USA utifr�n tv� linjer best�ende av �tta hundar. Rasen har sedan spridits runt om i v�rlden. Eftersom man hade s� f� individer att anv�nda i aveln fr�n b�rjan s� linjeavlades de f�rsta generationerna r�tt h�rt. �

I Europa och i Sverige �r bichon havanais en relativt ny ras. �r 1988 importerades de f�rsta hundarna till Sverige och registrerades. De f�rsta valpkullarna registrerades 1989. �ven i Sverige och �vriga Europa bedrev man t�t linjeavel fr�n b�rjan p� grund av f�talet individer och rasen var helt beroende av nya importer. Idag finns det uppskattningsvis kring 2000 havanaiser i Sverige och rasen �kar snabbt i popularitet och antal.

Foto: www.fotoakuten.se

Mentalitet och aktivitet

Bichon havanais �r en ras som under flera �rhundraden avlats som s�llskapshund och �r en mentalt stabil hund som �r mycket social med b�de m�nniskor och djur. I �ldre tider p�tr�ffades havanaisen ofta bland kringresande teaters�llskap och cirkusar och "sk�despelartalangen" finns fortfarande i blodet. Det �r en ras med ett "mjukare" psyke som �r l�ttl�rd, godmodig och ivrig att vara till lags. Eftersom det �r en ren s�llskapshund har den inga ned�rvda jakt- eller jaktinstinkter. Det �r en idealisk familje- och s�llskapshund som passar till allt fr�n busiga barnfamiljer till pigga pension�rer. Havanaisen h�nger g�rna med p� det mesta som familjen sysslar med och de passar bra till allt fr�n agility till mysiga skogspromenader. Det finns n�gra f� individer i rasen som �r utbildade servicehundar.

Foto: LinaK

H�lsa

Bichon Havanais �r en frisk ras. Den tillh�r den l�gsta risken hos v�ra f�rs�kringsbolag idag. (K�lla; Agria, Sveland och Folksam. 2002.) Det f�rekommer en del sjukdomar och problem hos rasen vilka rasklubben arbetar f�r att undvika, och det st�lls d�rf�r en ras krav p� de hundar som anv�nds i avel.

K�lla: Bichon Bolognese & Havanais Club

H�ftledsr�ntgen & h�ftledsdysplasi

Wed, 14 Oct 2009 14:57:05 GMT

Vad betyder egentligen dessa bokst�ver som anv�nds n�r man talar om HD-status? Och vad har de f�r funktion och inneb�rd? Hur g�r en h�ftledsr�ntgen till och varf�r l�ter man r�ntga hundar?

Kort om h�ftledens anatomi

H�ftbenet utg�rs av tv� symmetriska halvor, som i sin tur �r uppbyggda av tre skelettdelar. Dessa delar har vuxit ihop hos den vuxne individen, och kallas sittben, b�ckenben och h�ftvingsben, samtliga tre delar �r involverade i h�ftledssk�len. De olika delarna har sina egna f�rbeningscentrum och hos den unga hunden finns ytterligare ett ben i h�ftledssk�len. Den f�rdiga h�ftledssk�len bildas allts� fr�n fyra olika "delar" och bildar en helhet. Den delen av l�rbenet som ligger an mot h�ften kallas f�r l�rbenshuvud, huvudet har en hals, l�rbenshalsen, som �r l�rbenets svaga l�nk. L�rbenshuvudet �r v�l v�lvt, med en liten f�rdjupning d�r ett starkt ligament f�ster in, medan andra �nden av ligamentet f�ster in i h�ftledssk�len som �r v�l v�lvd f�r att passa l�rbenshuvudet. Det finns inga riktigt starka ligament omkring leden som kan begr�nsa r�rligheten utan de �r snarare s� pass elastiska att de inte brister om h�ften dras ur led. "Taket" i h�ftledssk�len �r den del av h�ftbenet som tar upp hela belastningen fr�n hundens vikt via l�rbenet. Det g�ller allts� att den ytan �r s� stor som m�jligt, och "taket" m�ste t�cka minst h�lften av l�rbenshuvudet f�r att det inte ska bli n�gon felaktig belastning i leden.

H�ftledsr�ntgen - s� g�r det till

Du best�ller en tid hos en djurklinik och kommer sedan dit med din hund. F�rst f�r hunden en sedering, det vill s�ga lugnande som g�r den avslappnad och tr�tt. Det r�der delade meningar om en kraftig sedering kan p�verka r�ntgenresultatet, men f�r att f� pl�tarna avl�sta av SKK kr�vs det att hunden �r sederad vid r�ntgen. Som �gare brukar du sedan f� f�lja med in p� r�ntgen och kanske hj�lpa till att h�lla hunden.�

N�r hunden ska r�ntgas l�ggs den p� rygg, ofta i en s�rskild "vagga" som ger maximalt st�d. Det �r viktigt att hunden ligger stilla, d�rav sederingen, och rakt f�r att r�ntgenbilden av h�ften ska bli bra. Eftersom r�ntgen �r str�lning och inte bra att exponeras f�r mycket f�r vill man undvika att beh�va ta fler �n de bilder som beh�vs. R�ntgenbilden ska �ven inkludera hundens kn�sk�lar, f�r att man ska kunna se att benen inte vridits �t n�got h�ll i ett f�rs�k att p�verka resultatet i n�gon riktning.�

Avl�sning

Det f�rsta avl�saren tittar p� �r om bilden �r symmetrisk och fotograferad i exakt rak vinkel. Om b�ckenet �r vinklat blir i regel ena h�ften bra medan den andra f�refaller s�mre. I en del fall har det mindre betydelse men det kan vara h�gst avg�rande n�r en hund ser ut att ha en A-h�ft respektive en C-h�ft p� grund av en feltagen bild. Avl�saren f�rvissar sig ocks� att benen ligger parallellt, att kn�sk�larna ligger rakt. Om benen inte ligger lika pressas ledkulan in i sk�len och resultaten blir missvisande. Kravet p� att kn�sk�larna ligger rakt beror p� att n�r hunden r�r sig �r detta benets riktning, det �r s� belastningen kommer att verka.

Avl�saren kollar �ven att r�ntgenbilden inte visar perspektivf�rkortningar som tyder p� att l�rbenet inte pressats ner tillr�ckligt. Framf�r allt vid bed�mningen av A- och B-h�fter �r Norbergs vinkel r�dgivande. Ibland uppt�cker avl�saren andra missbildningar i h�fter och b�cken, det vanligaste �r att den sista l�ndkotan, och ibland den f�rsta korskotan, �r deformerade och d� ger ett b�cken som sitter fast i ryggraden p� ett felaktigt s�tt. Om missbildningen kan vara v�gledande om hunden vid senare tillf�lle till exempel skulle bli halt g�r avl�saren en kommentar om denna missbildning.

N�r h�ftleden granskas tittar man p� hur v�l l�rbenshuvudet passar in i ledsk�len, j�mnheten p� kanterna granskas s�v�l som l�rbenshuvudets �verlappning av ledsk�len och storleken p� glipan eller glappet mellan dem. L�rbenshalsen granskas noga efter eventuella oj�mnheter som �r benp�lagringar och l�rbenshalsens tjocklek studeras, �r den tjockare �n normalt kan det vara ett tecken p� belastnings fel. Den s� kallade Norbergs vinkel �r, sedan �ndringen �r 2000, helt avg�rande f�r vilken h�ftledsstatus hunden f�r. F�r att best�mma Norbergs vinkel ber�knar och fastst�ller man f�rst ledkulornas mittpunkter, mellan punkterna dras sedan en linje som bildar en baslinje f�r sj�lva m�tningen. D�refter dras en linje fr�n ledkulans mittpunkt upp mot ledsk�lens fr�mre kant. F�r att h�ften ska klassas som normal m�ste vinkeln vara minst 105 grader. F�r raser med till exempel kortare ben eller grundare ledsk�l kan vinkeln vara missvisande. Vinkeln �r grundad p� sch�fer och n�r h�fterna inte st�mmer �verens med en sch�fers blir marginalerna sn�vare. Det finns �ven raser som tv�rtom kan gynnas av vinkeln.

Graderna

Grad A - H�ftleden har en absolut passform och ett sk�ldjup som �r minst h�lften av kulan. �r sk�len mycket djup och fin kan i undantagsfall en minimal avvikelse �nd� ge A.

Grad B - Passformen mellan sk�l och kula brister n�got, men sk�lens djup �r �nd� tillr�ckligt.

Grad C - Antingen �r passformen s�mre �n hos A- och B-h�ften eller s� t�cker sk�lens djup mindre �n 50 procent av kulan.

Grad D - Sk�lens djup t�cker ledkulan till 30-40 procent.

Grad E - Ledkulan ligger n�stan alltid utanf�r ledsk�len, det vill s�ga den har i princip ingen t�ckning alls.

Omr�ntgen

Det g�r att l�ta g�ra en ny r�ntgen p� hunden och att f� de nya bilderna avl�sta, men i de flesta fall blir resultatet of�r�ndrat. Samtliga resultat registreras och redovisas d� p� SKK:s hemsida, vid registrering av avkommer �r det f�r�ldradjurets senaste resultat som g�ller.

Om man vill �verklaga ett r�ntgenbildsutl�tande f�r man betala en avgift till SKK. R�ntgenbilden skickas sedan till Nordiska r�ntgenpanelen och en svensk bild granskas d� i Helsingfors, Oslo och K�penhamn. De tre avl�sningarnas medelv�rde blir det slutgiltiga resultatet och tidigare resultat stryks. Detta beslut kan inte �ndras eller �verklagas igen. Den r�ntgenbild som granskas �r alltid densamma som gett hundens resultat men utl�tandet av den tidigare bed�mningen �r dolt f�r de nordiska avl�sarna. Inom Nordisk Kennelunion har man kommit �verens om att vid f�rnyad avl�sning kan omr�ntgen tidigast g�ras efter 6 m�nader.

H�ftledsdysplasi och artros

H�ftledsdysplasi �r en multifaktorell sjukdom, det �r m�nga faktorer som ska spela in f�r att sjukdomen ska utvecklas. Hur mycket motion valpen f�r, hur mycket eller lite mat den f�r och hur snabbt den v�xer spelar in, men framf�r allt beror det p� om den har f�r�ldrar eller annan sl�kt som har h�ftledsdysplasi eftersom sjukdomen �r i h�gsta grad �rftlig. Foder, i synnerhet f�r stor m�ngd mat och f�r mycket kalk, ger i felaktig m�ngd och sammans�ttning problem med skelettets utveckling. Men f�r att h�ftledsdysplasi ska utvecklas kr�vs det att hunden har de genetiska anlagen f�r det. Hundar som har h�ftledsdysplasi f�r f�rr eller senare problem med sina h�fter. De �r inte alltid s� tydliga, i synnerhet om f�r�ndringarna �r lika grava i b�da h�ftlederna. H�ftledsdysplasi leder till felbelastningar i leden, som i f�rl�ngningen ger benp�lagringar och artroser, vilket helt enkelt �r kroppens s�tt att f�rs�ka stabilisera en instabil led. Artroser och benp�lagringar g�r ont. Den drabbade hunden kan behandlas med olika preparat, i allm�nhet sm�rtstillande, och leva ett dr�gligt liv. Man kan ocks� g�ra h�ftledsoperationer p� hundar. Man ska dock k�nna till att h�ftledsdysplasi �r den ledsjukdom som oftast leder till avlivning, och att ledsjukdomar �r n�st efter tum�rer den vanligaste avlivningsorsaken i f�rs�kringsstatistiken.

H�ftledsdysplasi �r en rubbning d�r l�rbenshuvud (ledkula) och l�rsk�l inte utvecklats runt varandra som de ska. Vi kan j�mf�ra ledens r�rliga delar med ett �gg i en �ggkopp, om �gget ska kunna ligga stadigt ska det passa i koppen och d� fordras god passform mellan �gg och kopp och det kr�vs ett visst djup p� koppen s� att den omsluter minst 50 procent av �gget. Man kan m�ta djupet antingen genom att kontrollera hur l�ngt in i sk�len ledkulans mittpunkt befinner sig eller genom Norbergs vinkel som m�ter vinkeln mellan mittpunkten och sk�lens fr�mre ovankant. Det faktum att vissa raser har en annorlunda utformad h�ftled med en ganska kort fr�mre ovankant �r ett problem med att anv�nda Norbergs vinkel. Ju s�mre ledkulan passar, ju mer den glappar, desto gravare blir ledf�r�ndringarna. Kroppen f�rsvarar sig mot den onormala belastningen och inlagringen av ben genom p�lagringar, som �r en reparativ process f�r att skydda mot till exempel p�frestningar p� ledkapseln fr�n en �verr�rlig led. Vanligtvis �r det f�rst n�r hunden f�r p�lagringar som den f�r kliniska symptom av sin h�ftledsdysplasi. Hundar med p�lagringar p�verkas i olika grad, men ledkapself�rtjockningen inneb�r begr�nsad r�rlighet och sm�rta vid vissa r�relser.

Det sker ibland initialt en viss f�rb�ttring av en glappande led genom p�lagringarna och ledkapself�rtjockningen. De �r kroppens f�rs�k att stabilisera leden och eliminera den felaktiga r�relsen. P� r�ntgenbilden syns p�lagringen f�rst som en liten ring kring l�rbenskulans f�ste och den kan medf�ra att kulan pressas in i sk�len. Men det sker p� bekostnad av r�relseomf�nget, steget blir kortare och st�tigare. De h�r hundarna har goda m�jligheter att fungera problemfritt s� l�nge de inte f�r n�gon h�rdare motion eller tr�nar moment som belastar f�r mycket s� som till exempel kryp eller hopp. N�r problem uppst�r visar de sig genom att den �veranstr�ngda ledkapseln svullnar n�r hunden vilar ut efter ett tr�ningspass. N�r hunden sedan reser sig �r den halt, men efter att den str�ckt p� sig och stretchat blir det b�ttre, man brukar s�ga att h�ltan v�rmer ur. Men vid n�sta stadium f�rsvinner inte h�ltan utan �r konstant, d� har hunden en kliniskt utvecklad artros. Simning kan i vissa fall hj�lpa hunden att tr�na upp muskulaturen s� att en glappande led h�lls p� plats.

H�ftledsdysplasi har en polygen ned�rvning med s� kallad ofullst�ndig penetrans. Forskning d�r man f�rs�ker ta reda p� b�de vilka gener och vilka yttre omst�ndigheter som kan ha betydelse f�r h�ftledsens utveckling p�g�r bland annat i Sverige. En faktor som man antar kan p�verka dysplasins utveckling �r utfodring. Grav HD leder n�stan alltid till artros, vilket orsakar hunden sm�rta och g�r den handikappad. D�rf�r �r hundarnas HD-status s� viktig f�r fr�mst uppf�dare, men �ven f�r hund�gare.

Avl�snings- och graderingsmodellen

�r 2000 �ndrades avl�sningsmodellen f�r h�ftleder i Sverige. Tidigare bed�mde man enbart h�ftledsk�lens djup och h�ftkulans passform, nu m�ter man �ven den s� kallade Norbergs vinkel. Man �ndrade �ven graderingsmodellen och ersatte sifferbeteckningarna med bokst�ver. Det nya systemet har inte varit enkom positivt, en del ras- och specialklubbar tyckte att deras raser missgynnades av de �ndrade kriterierna och att HD-resultaten blev m�rkbart s�mre. Med tiden har man anpassat sig till det nya systemet, mer eller mindre.

Den senaste tiden har man uppm�rksammat en f�rs�mring av vissa rasers HD-resultat, golden retriever �r ett exempel d�r hundar med B-h�fter �kat p� bekostnad av A-h�fter. Man kan fr�ga sig hur detta kan komma sig n�r den seri�sa aveln har bedrivits med HD-fria hundar i m�nga generationer. Docent H�kan Kasstr�m som avl�ser majoriteten av de r�ntgenbilder av h�ftleder som tas i Sverige menar att det beror nog delvis p� att vi har tonat ner betydelsen av Norbergs vinkel och �terigen l�gger st�rre vikt vid h�ftkulans passform. H�kan Kasstr�m vill understryka att det s�tt de l�ser bilder p� fortfarande h�ller sig helt och h�llet inom FCI:s g�llande regler, �ven om de nu l�gger st�rre vikt vid passform �n vid vinkel. Han menar ocks� att det inte heller handlar om n�gon drastisk f�r�ndring utan framf�r allt om att det inom vissa raser blir fler B- �n A-hundar och att en A-hund idag �r b�ttre �n en A-hund f�r n�gra �r sedan, d�rf�r att man i bed�mningen tagit h�nsyn till ytterligare en faktor: passformen. En f�r�ndring var n�dv�ndig eftersom det inte l�ngre syntes tillr�ckliga framsteg, trots att den mesta aveln sker p� A- och B-hundar och det tas stor h�nsyn till sl�ktingars status.

H�kan Kasstr�m kan d�remot inte se n�gon f�rdel med olika kriterium f�r olika raser. Han menar att det skulle inneb�ra att avl�sarna beh�vde l�ra sig 250 olika raser och vad som �r specifikt och viktigt att ta h�nsyn till f�r respektive ras. Det b�sta �r att bed�ma alla lika och sedan f�r man inom raserna hantera resultatet utifr�n den situation man befinner sig i. Diskussionen om var gr�nsen ska dras och vad man ska acceptera m�ste f�ras i ras- och specialklubbarna. Ett avelsindex f�r HD f�r de numer�rt st�rsta raserna borde kunna bli en god hj�lp f�r s�dana avg�randen, men det �r inget som hindrar en uppf�dare att informera sig om en hunds familjebild redan nu. Uppgifterna finns l�tt tillg�ngliga p� SKK Avelsdata. Man ska komma ih�g att de flesta hundar som bed�ms ha C-h�fter g�r livet igenom utan kliniska symptom. H�lsoprogram och avl�sning �r till f�r att ta reda p� vilka hundar som l�mpar sig b�st f�r avel.

Utvecklingen g�r fram�t

R�ntgenavl�sare i olika l�nder utbyter information och samlas regelbundet till m�ten d�r man diskuterar nya r�n och erfarenheter och studerar r�ntgenbilder och den generella utvecklingen p� omr�det. Man har bland annat diskuterar att det inom vissa raser f�rekommer A-hundar som f�r p�lagringar och om vad s� kallade slappa leder egentligen f�r f�r klinisk betydelse f�r hunden. N�r det g�ller m�jliga felk�llor i den nuvarande avl�sningsmetoden har man kommit fram till att vikten av Norbergs vinkel f�rmodligen �verdrivits och betydelsen av kulans passform underv�rderats. Ser man till kliniska symptom tycks det vara viktigare att h�ftkulan ligger dikt mot sk�len och inte har mer �n n�gon millimeters "frig�ng", �n att den ligger djupt inne. Det har �ven visat att slappa leder som r�r sig ut och in i h�ftledssk�len tenderar att ge mer p�lagringar �n en led som ligger fast. Det g�r d�rf�r att dra en slutsats att inom de raser d�r det �r relativt vanligt med slappa leder inte n�r v�ntade framg�ngar i avel f�r att man har ett antal dolda HD-individer.

En del raser har gynnats av den strikta till�mpningen av Norbergs vinkel eftersom de har djup h�ftsk�l men kanske s�mre passform mellan sk�l och kula. En av f�rdelarna med Norbergs vinkel �r att den bygger p� en m�tmetod som �r objektiv och bara de hundar som n�r upp till r�tt vinkelgrad godk�nns. Det spelar inte n�gon roll vem som l�ser av r�ntgenbilden, gradskivan �r densamma. Det finns funderingar om att skapa en internationell licensiering f�r HD-avl�sare inom FCI-l�nderna (FCI, F�d�ration Internationale Cynologique, �r en internationell kennelorganisation till vilken Svenska Kennelklubben �r ansluten) med syftet att bland annat n� samst�mmighet i bed�mningskriterierna. Lyckas man n� en gemensam norm inneb�r det att alla FCI-ackrediterade veterin�rer med tiden kommer att ha likriktat sin bed�mning s� l�ngt det �r m�jligt.

K�llor:

Lindholm, �sa. H�ftledsr�ntgen - kvalitetsutvecklingen forts�tter. Ur Hundsport, nummer 3 2008.

Berger, Marie. H�ftledsdysplasi - vad �r det egentligen?

Svenska Kennelklubben

Dansk/Svensk G�rdshund [Rasspecial]

Tue, 06 Oct 2009 12:53:16 GMT

G�rdshund, Sk�nsk terrier, R�ttehund och Skrabba - k�rt barn har m�nga namn

Historia
Den Dansk/Svenska g�rdshunden, den sk�nska terriern, skrabba eller r�ttehund som den tidigare har kallats, �r en av Sverige och Danmarks riktigt gamla hundraser. Under flera �rhundraden har den funnit p� g�rdarna i S�dra Sverige och Danmark d�r den fungerat fr�mst som r�ttf�ngare, den �r mycket effektiv i sin jakt p� sm�gnagare och �ven i dag fungerar m�nga g�rdshundar som r�ttj�gare p� g�rdar. Rasen har sedan gammalt �ven anv�nts som v�ktare, vallhund, till s�llskap och som jakt och grythund. Den har kort sagt varit en naturlig del av "interi�ren" p� en sydsvensk bondg�rd.
Hur gammal rasen egentligen �r vet man inte, vissa menar att den stammar �nda fr�n vikingatiden medan andra talar om hundratals �r. De man vet med s�kerhet �r att g�rdshunden var mycket popul�r utifr�n de m�nga avbildningar p� m�lningar och fotografier fr�n 1800-talet och tidigt 1900-tal som har hittats. Men redan p� vissa m�lningar fr�n 1400-talet f�rekommer hundar som liknar dagens Dansk/Svenska g�rdshundar.
G�rdshunden har troligtvis sitt huvudsakliga ursprung dels i pincherraserna och dels i de brittiska vita jaktterriers fr�n vilka �ven Jack Russellterriern och Foxterriern stammar. G�rdshunden placerades d� den godk�ndes av Svenska Kennelklubben 1987 i grupp 2 (Raser av Pincher och Schnauzertyp, Molosser samt Sennenhundar). Motiveringen till detta var fr�mst rasens f�rmodade n�ra sl�ktskap med pincherraserna. M�nga menar dock att den borde placerats i terriergruppen och andra anser att gruppen f�r s�llskapshundar hade varit mest passande.
G�rdshunden tillh�r tillsammans med Gotlandsst�varen till Sveriges genuina lantraser bland hundarna. Med lantras menas att raserna �r gamla, anpassade till sin levnadsmilj� och op�verkade av intensiv f�r�dlingsavel och inkorsningar av fr�mmande raser. I och med det �r ocks� g�rdshunden ett kulturarv, ett bit levande, Dansk/Svensk historia.

Foto Lena Johansson

Rasen idag
S� som namnet skvallrar om s� h�ller sig ofta en g�rdshund just till g�rden och familjen. Den �r trogen sina n�rmaste och �lskat sin familj. Den �lskar att hela tiden vara med och den tycker om att arbeta b�de fysiskt och mentalt och den kr�ver en ganska h�g aktiveringsgrad. G�rdshunden �r pigg p� alla sorters �ventyr, om de s� �r l�nga promenader, skid och ridturer, fj�llturer osv. Att jobba �lskar den, agility, sp�r, s�k lydnad, freestyle osv, inget uppdrag �r f�r stort f�r att testa p� f�r en g�rdshund! Den har �ven ett bra balanssinne som g�r att den �ven fungerar bra som "bes�ttningsman" p� segel eller motorb�ten. Trots att rasen �r liten i formatet och ser s�t ut �r det allts� en ganska kr�vande hund, som inte alltid passar som "f�rstahund".

Foto Maria Kling
N�r de v�ntas vila vill g�rdshunden ha kroppskontakt o kryper g�rna ner under t�cket i s�ngen. De flesta g�rdshundar jag sj�lv k�nner till �r morgontr�tta, sover g�rna l�ngt fram p� f�rmiddagen.� De �lskar �ven solen och kan ligga i njuta i solens v�rmande o sk�na str�lar b�de l�nge och v�l.

Foto Lena Johansson
G�rdshunden trivs inte i ensamhet, faktum �r att den ogillar ensamhet mer �r de flesta raser. G�rdshunden g�r ofta bra ihop med �vriga djur i familjen och k�nner sig tex hemma i stallet, d�r den kanske kan hitta en r�tta eller mus.
Idag �r de inte s� m�nga g�rdshundar som anv�nds inom jakten, �ven om de f�rekommer, framf�r d� allt i jakt p� r�djur och hare men �ven inom �lgjakt. M�nga g�rdshundar �r dock inte intresserade av vilt, �ven om jaktlusten efter "det som r�r sig" naturligtvis finns. Avel f�r jakt �r heller inget som i dagsl�get f�respr�kas av varken rasklubben eller huvuddelen av de aktiva uppf�darna. Tv�rt om g�r kraven fr�n dagens moderna samh�lle m�nga g�nger jaktlust efter vilt till en nackdel.
Idag finns g�rdshundar utspridda i Norden men �ven p� vissa st�llen i Europa och USA. De finns specifika rasklubbar i Sverige, Danmark, Norge och USA.

Foto Jessica Jonsson

Mentalt
G�rdshunden �r v�ldigt pigg, alert, v�nlig och l�ttl�rd. M�nga som ser en g�rdshund t�nker direkt p� en Jack Russel, men skillnaden �r stor mellan de olika raserna, framf�rallt s� �r g�rdshunden mycket mildare i s�ttet �verlag.
G�rdshunden fungerar mycket bra med andra hundar av olika raser och umg�s s�rskilt bra med hundar ur samma ras, ofta m�rker en g�rdshund p� l�ng v�g om de �r en rasfr�nde i n�rheten.
Eftersom g�rdshunden �r en utpr�glad v�ktare s� sl�r den omedelbart larm om fr�mlingar kommer in p� dess omr�de. Den bildar snabbt revir varf�r den ofta larmar ocks� n�r utomst�ende n�rmar sig tex fikaplatsen, tr�ningsomr�det osv. I �vrigt �r det dock inte en sk�llig ras, utan tv�rt om relativt tyst, m�nga har dock kuttrande ljud f�r sig n�r de kommer till bus och lek.

Foto Lena Johansson
G�rdshunden �lskar ofta barn, men den �r liksom med andra raser vad man g�r den till. De finns ber�ttelser om g�rdshundar som f�rr i tiden f�ljde barnen till skolan f�r att sedan troget v�nta tills skoldagen var slut o d� f�lja barnen hem.
Inom m�nga raser m�rks en tydlig skillnad mellan tikar och hanhundar men inom g�rdshunden m�rker man knappt n�gon skillnad p� de olika k�nen mentalt sett.

Utseende
G�rdshunden �r liten och kompakt, n�stan med en kvadratisk kropp, mankh�jden ligger p� 34-37 cm hos hanarna och 32-35 cm hos tikarna. G�rdshunden �r ofta sent utvecklad i kroppen, den v�xer ofta p� h�jden tills den �r knappa 1 �r och p� bredden tills den �r runt 3 �r. De finns b�de lite mer h�gst�llda och l�gst�llda hundar. G�rdshunden �r ofta ganska kraftig och muskul�s sett till sin storlek.
P�lsen �r sl�th�rig och vit ska vara den mest dominerande f�rgen. G�rdshunden finns i m�nga olika f�rger men vanligast �r tref�rgad med vitt, svart och brunt samt tv�f�rgad med vitt och r�tt, men �ven viltf�rgad, vit och gul osv f�rekommer.
Huvudet p� en g�rdshund �r litet och trekantigt med saxbett. �ronen kan antingen vara rosen�ron eller vik�ron och g�rdshunden kan f�das med b�de l�ng svans och stubbsvans.

Foto Jessica Jonsson

Sk�tsel
D� g�rdshunden �r sl�th�rig beh�vs ingen s�rskild p�lsv�rd utom vid f�llning ett par g�nger per �r. I �vrigt s� �r de klassisk sk�tsel s� som klor, t�nder och �ron.

Foto Maria Fr�nlund

H�lsa
G�rdshunden klassas som en frisk och sund ras. I bland f�rekommer h�ftledsdysplasi och i mer s�llsynta fall f�rekommer �ven leg perthes och pathellaluxation.
Det arbetas h�rt inom rasklubben f�r att g�rdshunden ska forts�tta vara en frisk och sund ras. Bland annat rekomenderar rasklubben endast att friska djur med godk�nda h�fter (A samt B) samt att de �r exteri�rt godk�nda (1:a eller 2:a p� officiell utst�llning) att anv�ndas i avel.

Foto Lena Johansson

Till slut, t�nk p� att bara den Dansk/Svenska G�rdshunden som har fullst�ndig stamtavla och �r registrerad i SKK (Svenska Kennelklubben) �r en �kta g�rdshund, de andra klassas som blandrashundar!

Foto Maria Kling

K�llor
Rasklubben f�r Dansk/Svensk G�rdshund
Rasstandarden

Stort tack till Jessica Jonsson, Lena Johansson och Maria Fr�nlund som varit sn�lla och st�llt upp med sina bilder!

iFokus betalfunktioner

Mon, 28 Sep 2009 15:55:55 GMT

I denna artikel f�r du information om de olika betalfunktionerna p� iFokus. Vilka de �r, vad de kostar och vad du f�r ut av dem.

Varf�r betalfunktioner?

Att driva ett s� stort n�tverk som iFokus �r inte gratis och iFokus v�xer och utvecklas hela tiden, det tillkommer fler sajter, fler medlemmar och fler funktioner. Detta inneb�r att det �ven kr�vs bland annat fler och st�rre servrar, folk som jobbar med utvecklingen och servicen av iFokus och mycket annat som kostar pengar.

iFokus finansieras dels av den reklam som finns p� sajterna och dels genom att vi som �r medlemmar p� iFokus k�per dessa extra funktioner.

iFokus Plus

Pris och best�llning

iFokus Plus kostar 50 kr/kvartal (3 m�nader) (+ eventuell operat�rsavgift).

F�r att best�lla iFokus Plus skickar du ett sms till 72550. I sms:et skriver du: IFOKUS�PLUS�anv�ndarnamn (ist�llet f�r ordet "anv�ndarnamn" s� skriver du ditt eget anv�ndarnamn).

iFokus Plus uppdateras inte automatiskt efter utg�ngen period och ingenting dras automatiskt fr�n ditt telefonkort/abonnemang, du kan d�remot enkelt best�lla flera perioder p� samma g�ng genom att skicka best�llnings-sms flera g�nger.

Vad ing�r i iFokus Plus?

D� du best�ller iFokus Plus s� f�r du bland annat detta:

O�ndligt stor Inkorg. Skicka och ta emot precis hur m�nga privata meddelande som helst.
Bifoga filer i privata meddelanden. Skicka bilder och filer till dina v�nner i privata meddelanden.
Anpassa personliga sajten. L�gga in eget sidhuvud och anpassa f�rger p� personliga sajten.
Stor avatar. F� en fyra g�nger s� stor avatar.
Signatur. Visa en signatur i dina inl�gg, privata meddelanden och g�stboksinl�gg.
Fler fotoalbum. Organisera dina bilder i olika album.
Mer utrymme i ditt fotoalbum. Varje g�ng du f�rl�nger ditt Plus-medlemskap f�r du 1 MB extra utrymme f�r dina bilder.
Visa bilder direkt i inl�gg och kommentarer. Visa dina bilder direkt i inl�gget i forumet.
M�jlighet att ta bort inl�gg fr�n listan "Mina inl�gg" s� att de inte visas d�r �ven om det kommer nya kommentarer.
Och mer... Vi kommer fram�ver att l�gga till m�nga fler funktioner till iFokus Plus.

iFokus Minus

Pris och best�llning

iFokus Minus kostar 20 kr/m�nad (+ eventuell operat�rsavgift) och best�lls genom att du skickar ett sms med texten IFOKUS�MINUS�anv�ndarnamn (ist�llet f�r ordet "anv�ndarnamn" s� skriver du ditt eget anv�ndarnamn) till nummer 72550.

iFokus Minus uppdateras inte automatiskt efter utg�ngen period och ingenting dras automatiskt fr�n ditt telefonkort/abonnemang, du kan d�remot enkelt best�lla flera perioder p� samma g�ng genom att skicka best�llnings-sms flera g�nger.

Vad �r iFokus Minus?

iFokus Minus �r en betalfunktion som inneb�r att du betalar f�r att slippa reklamen som finns p� iFokus. En annan trevlig sak med att ha iFokus Minus �r att rutan till h�ger med "Mina sajter" blir st�rre.

Stor avatar

Pris och best�llning

Stor avatar kostar 30 kr (+ eventuell operat�rsavgift) och har inget utg�ngsdatum utan finns kvar s� l�nge du har samma anv�ndare p� iFokus. Stor avatar best�ller du genom att skicka ett sms med texten IFOKUS�AVATAR�anv�ndarman (ist�llet f�r ordet "anv�ndarnamn" s� skriver du ditt eget anv�ndarnamn) till nummer 72550.

Vad f�r jag d� jag best�ller stor avatar?

Om du vill ha en stor avatar men inte �r intresserad av de andra funktionerna som man f�r med iFokus Plus s� �r detta funktionen f�r dig!

Den vanliga avatarens storlek �r 32 x 32 pixlar, den stora avataren �r fyra g�nger s� stor allts� 64 x 64 pixlar.

En avatar �r den bild som finns bredvid alla foruminl�gg, kommentarer, g�stboksinl�gg, PM, mm som du skriver.

St�rre fotoalbum

Pris och best�llning

Mer utrymme i ditt fotoalbum kostar 10 kr (+ eventuell operat�rsavgift) f�r 10 MB och detta best�ller du genom att skicka texten IFOKUS�SPACE�anv�ndarman (ist�llet f�r ordet "anv�ndarnamn" s� skriver du ditt eget anv�ndarnamn) till nummer 72550.

Vad f�r jag d� jag best�ller st�rre fotoalbum?

F�r varje 10 kronor som du betalar in s� f�r du 10 MB extra utrymme i fotoalbumet p� din personliga sajt.

Om du st�ter p� n�got problem med n�gon av funktionerna s� kan du f� hj�lp med detta p� Support iFokus

K�lla: http://ifokus.se

Artikeln��r�skriven av AnneN

Hundar iFokus almanacka 2010

Mon, 28 Sep 2009 11:45:53 GMT

Med medlemmarnas bilder har vi skapat en almanacka f�r 2010. �r du intresserad av att k�pa en almanacka? L�s mer h�r!

Under 2008 ordnade vi varje m�nad en t�vling som vi kallade M�nadens Hund. Vinnarna f�r varje m�nad ska nu publiceras i en almanacka f�r 2010.

De h�r bilderna kommer att vara med i almanackan.

Almanackan kommer att kosta 119 kr plus frakt 24 kr, allts� sammanlagt 143 kr. Vi reserverar oss f�r eventuella pris�ndringar vi inte kan r�da �ver.

Vi kommer att best�lla almanackorna efter att vi f�tt betalt fr�n de som vill k�pa en eller flera, och sedan skicka dem vidare till er som best�llt.

Ni har fram till den 1/11 p� er att best�lla och betala.

�r du intresserad av att k�pa en almanacka? Skicka i s� fall ett PM till SaraC.

En�smygtitt�ur almanackan

BOXER [Rasspecial]

Mon, 21 Sep 2009 16:16:47 GMT

Boxern skall vara mentalt stabil, sj�lvmedveten, lugn och ha j�mnt sinnelag. FCI-nummer: 144. Grupptillh�righet: Grupp 2 Schnauzer och pinscher, molosser och bergshundar samt sennenhundar.

Foto: www.fotoakuten.se

Rasstandard

URSPRUNGSLAND/HEMLAND: Tyskland

ANV�NDNINGSOMR�DE: S�llskaps-, skydds- och tj�nstehund

FCI-KLASSIFIKATION: Grupp 2, sektion 2.1. Med arbetsprov

BAKGRUND/�NDAM�L: Boxern anses n�rmast h�rstamma fr�n den lilla "Brabanter Bullenbeisser", en tysk bulldogg som fanns i b�rjan av 1800-talet. P� den tiden var uppf�dare av Bullenbeisser mestadels j�gare som anv�nde hunden till jakt. Den hade till uppgift att h�lla fast det vilt, som hetshundar st�tt upp tills j�garen kom och nedlade bytet. F�r att klara sin uppgift att bita och h�lla sig kvar i bytet, var hunden tvungen att ha en s� bred mun och breda k�kar som m�jligt. De Bullenbeisser som hade dessa yttre egenskaper var b�st l�mpade f�r sin uppgift och kom d�rf�r att anv�ndas i aveln. Denna selektiva avel p� brukbarhet kom allts� att ge en brednosig ras med "uppn�sa".

HELHETSINTRYCK: Boxern skall vara en medelstor, korth�rig, kraftfull hund med kvadratisk kropp och kraftig benstomme. Muskulaturen skall vara torr, mycket v�l utvecklad och framtr�dande p� ett v�lmodellerat s�tt. R�relserna skall vara livliga, kraftfulla och eleganta. Boxern skall varken f�refalla klumpig eller tung, ej heller luftig eller l�tt.

VIKTIGA M�TTF�RH�LLANDEN:

a) Kroppsl�ngd/mankh�jd: kroppens kontur skall vara kvadratisk, dvs. en v�gr�t linje �ver ryggen skall tillsammans med lodr�ta linjer genom skulderbladsleden respektive sittbenskn�len bilda en kvadrat.

b) Br�stdjup/mankh�jd: br�stkorgen skall n� ner till armb�garna. Br�stkorgens djup skall vara h�lften av mankh�jden.

c) Nosryggens l�ngd/huvudets l�ngd: nosryggens l�ngd skall f�rh�lla sig till skallens l�ngd som 1: 2 (m�tt fr�n nosspetsen till inre �gonvr�n respektive fr�n inre �gonvr�n till nackkn�len).

UPPF�RANDE/KARAKT�R: Boxern skall vara mentalt stabil, sj�lvmedveten, lugn och ha j�mnt sinnelag. Boxerns temperament och karakt�r �r av allra st�rsta vikt. Dess tillgivenhet och trofasthet mot sin f�rare och hela familjen liksom dess vaksamhet och of�rskr�ckta mod som f�rsvarare �r sedan gammalt ber�md. Den �r beskedlig i familjen men avvaktande mot fr�mlingar, glad och v�nlig i lek men of�rskr�ckt n�r det �r allvar. Boxern �r l�tt att dressera p.g.a. sin samarbetsvilja, k�ckhet och sitt mod, sin naturliga sk�rpa och sitt luktsinne. Genom sin anspr�ksl�shet och renlighet �r boxern lika trevlig och uppskattad som s�llskapshund, som den �r som skydds- och tj�nstehund. Boxern �r varken falsk eller bakslug utan hederlig till sin karakt�r.

Foto: www.fotoakuten.se

HUVUD: Huvudet ger boxern dess s�rpr�gel. Det m�ste st� i proportion till kroppen och f�r varken ge ett f�r l�tt eller f�r tungt intryck. Nospartiet skall vara s� brett och m�ktigt som m�jligt. Huvudets sk�nhet beror p� det harmoniska storleksf�rh�llandet mellan nosparti och skalle. Fr�n vilket h�ll man �n betraktar huvudet, framifr�n, uppifr�n eller fr�n sidan, skall nospartiet st� i r�tt f�rh�llande till skallen, dvs. aldrig verka f�r litet. Huvudet skall vara torrt, allts� utan rynkor. Naturligt bildas dock rynkor p� skallen d� hunden �r extra uppm�rksam. P� b�da sidor om n�sroten och ned�t finns alltid antydan till rynkor. Den m�rka masken skall begr�nsa sig till nospartiet och till sin f�rg tydligt skilja sig fr�n f�rgen p� huvudet i �vrigt f�r att intrycket inte skall bli dystert.

Skallparti: Skallen skall vara s� smal och kantig som m�jligt. Den skall vara l�tt v�lvd, varken klotaktigt kort eller platt och ej heller f�r bred. Nackkn�len skall inte vara f�r kraftigt markerad. Pannf�ran skall endast vara svagt markerad och f�r, speciellt mellan �gonen, inte vara f�r djup.

Stop: Pannan skall mot nosryggen bilda en tydlig avsats. Nosryggen f�r inte vara intryckt i pannan som hos en bulldogg men ej heller sluttande.

Nostryffel: Boxern skall vara l�tt uppn�st. Nostryffeln skall vara bred och svart med vida n�sborrar. Nosspetsen skall ligga n�got h�gre �n n�sroten.

Nosparti: Nospartiet skall vara mycket v�l utvecklat i rummets tre dimensioner, allts� varken spetsigt eller smalt, kort eller grunt. Dess form p�verkas av:

a) k�karnas form

b) h�rnt�ndernas placering i k�karna

c) l�pparnas beskaffenhet.

H�rnt�nderna skall vara v�lutvecklade och sitta p� s� stort avst�nd ifr�n varandra som m�jligt. D�rigenom blir nospartiet framtill brett, n�stan kvadratiskt och bildar en trubbig vinkel mot nosryggen. Framtill skall �vre l�ppkanten vila mot undre l�ppkanten. Den upp�tb�jda delen av underk�ken, som kallas haka, f�r inte p� ett p�fallande s�tt skjuta ut framf�r �verk�ken, �n mindre f�rsvinna in under den. Hakan skall s�v�l framifr�n, som fr�n sidan, vara v�l markerad. N�r munnen �r sluten f�r varken t�nderna i underk�ken eller tungan vara synlig.

L�ppar: L�pparna skall framh�va nospartiets utseende. �verl�ppen skall vara tjock och fyllig och d�rmed fylla upp det h�lrum som bildas genom underbettet, varvid l�ppen h�lls uppe av underk�kens h�rnt�nder.

K�kar/T�nder: Underk�ken skall skjuta ut framf�r �verk�ken och vara l�tt b�jd upp�t. Boxern skall ha underbett. �verk�ken skall vara brett ansatt i skallen och endast obetydligt smalna av fram�t. T�nderna skall vara starka och sunda. Incisiverna skall vara ansatta s� regelbundet som m�jligt i en rak linje. H�rnt�nderna skall vara stora och placerade p� stort avst�nd ifr�n varandra.

Kinder: Kinderna skall, i �verensst�mmelse med k�karna, vara kraftigt utvecklade utan att �nd� vara f�r betonat framtr�dande. De skall snarare med en l�tt v�lvning �verg� i nospartiet.

�gon: �gonen skall vara m�rka och varken f�r sm�, f�r utst�ende eller f�r djupt liggande. Uttrycket skall vara energiskt och intelligent. Det f�r inte vara hotfullt eller "stickande". �gonlockskanterna m�ste vara m�rka.

�ron: De okuperade �ronen skall i storlek harmoniera med huvudet. De skall vara ansatta p� sidorna av skallens h�gsta punkt. �ronen skall ligga an mot kinderna n�r hunden �r lugn. N�r hunden �r uppm�rksam skall �ronen med ett tydligt veck falla fram�t.

HALS: Halsens �verlinje skall l�pa i en elegant b�ge fr�n den tydligt markerade nacken ner till manken. Den skall vara l�ng, rund, kraftig, muskul�s och torr.

Foto: www.fotoakuten.se

KROPP: Kroppen skall vara kvadratisk. B�len skall vila p� kraftiga, raka ben.

Manke: Manken skall vara markerad.

Rygg: Ryggen, inklusive l�ndpartiet, skall vara kort, stadig, plan och bred med kraftig muskulatur

Kors: Korset skall vara l�tt sluttande, brett och svagt v�lvt. B�ckenet skall vara l�ngt och, speciellt hos tikarna, brett.

Br�stkorg: Br�stkorgen skall vara djup och n� till armb�garna. Br�stdjupet skall utg�ra h�lften av mankh�jden. F�rbr�stet skall vara v�l utvecklat. Revbenen skall vara v�l v�lvda, men inte tunnformiga, och n� l�ngt bak.

Underlinje: Buklinjen skall vara elegant uppsv�ngd. Flankerna skall vara grunda, strama och l�tt uppdragna.

Svans: Svansans�ttningen skall snarare vara h�g �n l�g. Svansen skall vara naturlig och normall�ng.

EXTREMITETER:

FRAMST�LL: Frambenen skall framifr�n sett vara raka och parallella med kraftig benstomme.

Skulderblad: Skulderbladen skall vara l�nga och snedst�llda. De skall ligga stramt an mot kroppen och inte ha alltf�r kraftig muskulatur.

�verarm: �verarmarna skall vara l�nga och bilda en r�t vinkel mot skulderbladet.

Armb�ge: Armb�garna skall varken ligga alltf�r t�tt an mot br�stkorgen eller vara ut�tvridna.

Underarm: Underarmarna skall vara l�nga, lodr�ta och ha torr muskulatur.

Handlov: Handlovarna skall vara kraftiga och v�l, men inte �verdrivet, markerade.

Mellanhand: Mellanh�nderna skall vara korta och n�stan lodr�ta mot marken.

Framtassar: Framtassarna skall vara sm�, runda och v�l slutna. Trampdynorna skall vara tjocka och o�mma.

BAKST�LL: Bakst�llet skall ha mycket v�lutvecklad och h�rd muskulatur, som v�lmodellerat och tydligt skall framtr�da under huden. Sedda bakifr�n skall bakbenen vara parallella.

L�r: L�ren skall vara l�nga och breda. H�ft- och kn�lederna skall vara v�l vinklade.

Kn�led: D� hunden st�r naturligt skall kn�leden vara bel�gen i lodr�t linje med h�ftbenskammen.

Underben: Underbenen skall vara mycket muskul�sa.

Has: Hasorna skall vara korta och v�l, men inte �verdrivet, markerade. Hasvinkeln skall vara ca 140 grader.

Mellanfot: Mellanf�tterna skall vara korta med en obetydlig lutning mot marken p� ca 95 - 100 grader.

Baktassar: Baktassarna skall vara n�got l�ngre �n framtassarna. De skall vara v�l slutna med tjocka och o�mma trampdynor.

R�RELSER: R�relserna skall vara livliga, fulla av kraft och �dla.

HUD: Huden skall vara torr, elastisk och utan veck.

P�LS: P�lsen skall vara kort, h�rd, gl�nsande och �tliggande.

F�rg: F�rgen skall vara gul eller tigrerad, i b�da fallen med svart mask. Gult f�rekommer i olika nyanser, fr�n ljusgul till m�rkt hjortr�d, d�r en nyans mitt emellan dessa anses vackrast (r�dgul). Den tigrerade varianten har p� den gula bottenf�rgen i ovan n�mnda nyanser, m�rka eller svarta strimmor som l�per i revbenens riktning. Bottenf�rgen och strimmorna m�ste vara klart avskilda fr�n varandra. Vita tecken skall inte betraktas som fel, de kan till och med vara ganska tilltalande.

Foto: www.fotoakuten.se

STORLEK/VIKT:

Mankh�jd: Hanhund: 57 - 63 cm. Tik: 53 - 59 cm.

Vikt: Hanhund: �ver 30 kg (vid en mankh�jd p� ca 60 cm). Tik: ungef�r 25 kg (vid en mankh�jd p� ca 56 cm).

FEL: Varje avvikelse fr�n standarden �r fel och skall bed�mas i f�rh�llande till graden av avvikelse.

Uppf�rande/karakt�r:

Brist p� rastypiskt temperament

Huvud:

Brister i �delhet och uttryck, m�rkt och dystert ansikte, pinscher- eller bulldoggsaktigt huvud
Sluttande nosrygg, nostryffel som skinande l�der och utan struktur eller nostryffel som p g a klimatet tillf�lligt f�rlorat pigmentering, ljus nostryffel
F�r spetsigt eller l�tt nosparti, synliga t�nder eller tunga, ben�genhet att dregla
Skev underk�ke, sned tandrad, oregelbunden tandst�llning, d�ligt utvecklade t�nder, t�nder som blivit obrukbara till f�ljd av sjukdom
Ljusa s.k. rovf�gel�gon, ej fullst�ndigt pigmenterat tredje �gonlock
Hos hund med okuperade �ron: slarvigt burna �ron, helt eller delvis uppr�ttst�ende �ron eller s.k. rosen�ron

Hals:

Kort hals, tjock hals, l�st halsskinn

Kropp:

F�r bred eller f�r grund front
Svankrygg, karprygg eller svag rygg, mager rygg
L�ng, smal och skarpt insjunken l�nd, svag f�rbindning med korset, v�lvt l�ndparti
Brant kors, smalt b�cken
H�ngbuk, insjunken flank

Svans:

L�g svansans�ttning, kroksvans.

Framst�ll:

"Fransysk front"
L�sa skuldror
L�sa armb�gar
Veka mellanh�nder
"Hartassar", platta, spretiga tassar

Bakst�ll:

Svag muskulatur, f�r d�ligt vinklat eller �vervinklat bakst�ll, hjulbenthet
F�r brett mellan hasorna, kohasighet, hastr�nghet
Sporrar p� bakbenen
"Hartassar", platta, spretiga tassar

R�relser:

Vaggande g�ng, inte tillr�ckligt v�gvinnande steg, stelhet
Passg�ng

P�lsf�rg:

Mask som breder ut sig f�rbi nospartiet
Strimmor som sitter f�r t�tt eller bara enstaka urskiljbara strimmor
Osk�na vita tecken t ex p� hela eller halva huvudet
N�r det vita utg�r mer �n 1/3 av den standardenliga bottenf�rgen
F�rger som blandar sig med varandra
Sotig bottenf�rg, h�rrem av annan f�rg �n gul eller tigrerad

DISKVALIFICERANDE FEL:

Aggressiv eller extremt skygg
Medf�dd kort svans (stubbsvans)

NOTA BENE: Hund f�r ej prisbel�nas om den �r aggressiv eller extremt skygg eller om den har anatomiska defekter som menligt kan p�verka dess h�lsa och sundhet.

TESTIKLAR: Hos hanhundar m�ste b�da testiklarna vara fullt utvecklade och normalt bel�gna i pungen.

Foto: texasmamma

Om rasen

"N�r v�r Herre skapade djuren och satte m�nniskan att r�da och h�rska �ver dem, avs�g Han hunden som m�nniskans speciella f�ljeslagare. Det fanns emellertid s� m�nga olika hundtyper att V�r Herre sade till sig sj�lv: �Jag vill g�ra en av dess hundar vackrare och �dlare �n alla de andra; en hund som skall f�rena styrka och mod, vaksamhet och v�nlighet�."Detta �r enligt legenden b�rjan till skapelseber�ttelsen om boxern.

V�r Herre passade sedan p� att f�rfina den f�rsta boxern genom att ge den en l�ng och �del nos. "V�r Herres �gon f�ll s� p� boxern och han best�mde sig f�r att just den skulle bli favorithunden." Detta h�rde boxern och blev mycket stolt �ver det, men sanningen att s�ga �ven n�got �vermodig: Den gick runt bland de andra och skr�t �ver sin �delhet. Endast de stora hundarna v�gade s�ga sin mening till den h�gf�rdige boxern. Detta t�lde den emellertid inte, utan rusade p� den st�rsta och starkaste av alla hundar f�r att visa vem som var herre i hundriket.

Nu f�rh�ll det sig emellertid s�, att ganska kort tid f�rflutit sedan boxern skapats och den hade inte hunnit bli fast till formen �n. N�r boxern s� t�rnade ihop med den stora hunden trycktes d�rf�r den l�nge eleganta nosen in. Boxern blev mycket ledsen. Men V�r Herre, som sett det hela, sade till boxern: �Till straff f�r ditt h�gmod skall du f� beh�lla din hoptryckta nos till din eleganta vackra kropp�."

Foto: KindredCold

Boxer �r en korth�rig hund av medelstorlek med ett balanserat men sj�lvs�kert upptr�dande. Hundarnas ursprung finner man i Brabanter och Bullenbeisser som i slutet av 1800-talet korsades med den till utseendet ganska snarlika Bulldog som fanns i England. �r 1895 bildades Boxer Klub i M�nchen och �r 1905 uppr�ttades en standard f�r rasen �ven om den inte n�dde sin full�ndade form f�rr�n p� 1930-talet. Idag �r rasen en av de mest popul�ra v�rlden �ver.

Mentalitet

Man l�gger stor vikt vid temperament och karakt�r, rasen ska ha ett j�mnt sinnelag och vara stabil mentalt, sj�lvmedveten och lugn. En boxer �r sin familj tillgiven och trofast. Det �r en samarbetsvillig och modig hund med naturlig sk�rpa. Rasen vill f�lja sin familj s� mycket som m�jligt och trivs inte med att vara ensam mycket. Generellt �r rasen v�ldigt f�rtjust i barn och har ett o�ndligt t�lamod med dessa. F�rutsatt att all kontakt mellan hundar och barn �vervakas och styrs av vuxna och p� ett sunt s�tt.

Aktivitet

Rasen �r en uppskattad bruks-, tj�nste- och familjehund. Boxern �r en hund som m�r bra och trivs med att arbeta och den l�mpar sig f�r alla former av bruksarbete. Det �r en intelligent, l�raktig och arbetsvillig hund. Samtidigt som en boxer besitter mycket arbetsvilja s� �r den en envis och sj�lvst�ndig ras som man inte kan dressera genom tv�ng utan all uppfostran och dressyr m�ste ske genom samarbete mellan hund och f�rare. Det �r sj�lvklart inte bara bruksarbete en boxer l�mpar sig f�r, den vill g�rna f�lja familjen i alla deras aktiviteter. Boxern anv�nds �ven v�rlden �ver som till exempel polishund, v�ktarhund, servicehund, r�ddningshund och bevakningshund.

K�lla: Svenska Boxerklubben

PAPILLON/PHAL�NE [Rasspecial]

Thu, 17 Sep 2009 16:47:58 GMT

Rasen �r en dv�rgspaniel med normal och harmonisk kroppsbyggnad. Rasen skall ge ett livligt intryck, vara graci�s men �nd� robust. FCI-nummer: 77. Grupptillh�righet: Grupp 9 S�llskapshundar.

Foto: anaprincess

Rasstandard

URSPRUNGSLAND/HEMLAND: Frankrike/Belgien

ANV�NDNINGSOMR�DE: Dv�rghund/s�llskapshund

FCI-KLASSIFIKATION: Grupp 9, sektion 9

BAKGRUND/�NDAM�L: Den kontinentala dv�rgspanieln (epagneul nain continental) f�rekommer i tv� varianter, PAPILLON med st�nd�ron och PHAL�NE med h�ngande �ron. F�rutom �ronen �r rasstandarden identisk f�r dessa b�da rasvarianter.

PAPILLON har f�tt sitt namn efter de fj�rilsliknande �ron, som elegant befransade, skall likna en vacker fj�rils vingar och namnet betyder just fj�ril p� franska. Rasen l�r dock ursprungligen ha importerats till Frankrike fr�n Spanien. N�gra av dessa importer gavs som g�va till det franska kungahuset. Fr�n det �gonblicket var rasens lycka gjord. Den lilla n�tta hunden blev en trogen f�ljeslagare �t hovets m�n och kvinnor. Fr�n franska revolutionen h�r man talas om att Marie Antoinette hade papillons. P� m�lningar fr�n dessa tider p�tr�ffas den lilla hunden, som var n�stan fullst�ndigt lik v�ra dagars papillons.

Varianten med h�ngande �ron har getts namnet PHAL�NE, som betyder nattfj�ril p� franska.

HELHETSINTRYCK: Rasen �r en dv�rgspaniel med normal och harmonisk kroppsbyggnad. Den skall ha l�ng p�ls och ett m�ttligt l�ngt nosparti, som skall vara kortare �n skallen. Rasen skall ge ett livligt intryck, vara graci�s men �nd� robust. Den skall ha stolt h�llning och ett l�tt och elegant steg.

VIKTIGA M�TTF�RH�LLANDEN: Kroppsl�ngden skall n�got �verstiga mankh�jden.

HUVUD: Huvudet skall st� i proportion till kroppen och vara f�rh�llandevis l�ttare och kortare �n hos stora och medelstora spaniels.

Skallparti: Skallen skall inte vara alltf�r rundad varken i profil eller sedd framifr�n. Ibland kan pannf�ran sk�njas.

Stop: Stopet skall vara f�rh�llandevis v�l markerat.

Viktklass under 2,5 kg: Hos dessa individer �r stopet klart markerat utan att n�gonsin vara djupt.

Viktklass �ver 2,5 kg: Hos dessa individer �r stopet mindre p�tagligt men fortfarande markerat.

Nostryffel: Nostryffeln skall vara liten, svart och rund, men n�got planare p� ovansidan.

Nosparti: Nospartiet skall vara kortare �n skallen. Nosryggen skall vara rak. Nospartiet skall vara finskuret, spetsigt men inte f�r tunt under �gonen. Det f�r inte vara konkavt.

L�ppar: L�pparna skall vara v�l pigmenterade, tunna och ligga v�l an.

K�kar/t�nder: K�karna skall vara normalt utvecklade och t�mligen starka med t�nder som sluter v�l an. Tungan f�r aldrig vara synlig.

�gon: �gonen skall vara ganska stora, v�l �ppna och mandelformade. De f�r inte vara framtr�dande. De skall vara placerade ganska l�gt i ansiktet. De inre �gonvr�rna skall vara i niv� med sk�rningspunkten mellan skalle och nosparti. �gonen skall vara m�rka och mycket uttrycksfulla. �gonkanterna skall vara v�l pigmenterade.

�ron: �ronen skall vara fina till strukturen men stabila. Vare sig det g�ller det uppst�ende eller h�ngande �rat skall �ronl�dren inte vara alltf�r spetsiga. �ronen skall vara ansatta ganska l�ngt bak p� skallen och tillr�ckligt l�ngt ifr�n varandra s� att den l�tt rundade skallformen framtr�der.

PHAL�NE: Variant med h�ngande �ron.

�ronen skall i vila vara h�gt ansatta, klart �ver �gonlinjen. De skall b�ras h�ngande men �nd� vara helt r�rliga. De skall ha v�gig p�ls som kan vara mycket l�ng, vilket ger ett n�pet utseende.

PAPILLON: Variant med uppst�ende �ron.

�ronen skall vara h�gt ansatta. Ytter�rat skall vara v�l �ppet och vinklat ut�t sidan. Den inre kanten p� ytter�rat skall bilda en vinkel av ungef�r 45 grader mot horisontallinjen. Under inga omst�ndigheter f�r �rat peka rakt upp�t likt ett spetshunds�ra. Insidan p� ytter�rat skall vara t�ckt av fin p�ls, som ocks� kan vara v�gig och de l�ngsta h�rstr�na kan n� n�got utanf�r �ronkanten. D�remot skall utsidan p� �rat vara t�ckt av l�ng p�ls som bildar beh�ng och som n�r v�l utanf�r �ronkanten.

Foto: anaprincess

HALS: Halsen skall vara av m�ttlig l�ngd och ha n�got v�lvd nacke vid ans�ttningen mot huvudet.

KROPP:

Rygg: Rygglinjen skall varken vara f�r kort, f�r v�lvd eller svankig. Den skall dock ej heller vara plan.

L�ndparti: L�nden skall vara solid och l�tt v�lvd.

Br�stkorg: Br�stkorgen skall vara bred och ganska djup med v�l v�lvda revben. B�lens omkrets vid bakersta revbensparet skall ungef�r motsvara mankh�jden.

Underlinje: Buklinjen skall vara l�tt uppdragen.

Svans: Svansen skall vara ganska h�gt ansatt och ganska l�ng. Den skall ha en riklig fana som skall bilda en vacker plym. N�r hunden �r alert skall svansen b�ras lyft i en b�ge �ver rygglinjen, varvid svansspetsen f�r vidr�ra ryggen. Svansen f�r aldrig vara rullad eller ligga platt p� ryggen.

EXTREMITETER:

FRAMST�LL: Benen skall vara raka, torra och t�mligen finlemmade. Rasen skall inte ge ett h�gst�llt intryck. Benen skall vara parallellt st�llda.

Skulderblad: Skulderbladen skall vara v�lutvecklade och ligga v�l an mot br�stkorgen.

�verarm: �verarmarna skall vara av samma l�ngd som och normalt vinklade mot skulderbladet. De skall ligga v�l an mot kroppen.

Handlov: Sedda fr�n sidan kan handlovarna sk�njas.

Framtassar: Framtassarna skall vara ganska l�nga, s.k. hartassar. Belastningen p� trampdynorna skall vara j�mn. Klorna skall vara starka och helst svarta, men kan vara ljusare hos hundar med r�dbruna eller vita p�lsar (vita klor hos vita hundar eller hundar med vita ben �r inget fel om hunden i �vrigt har god pigmentering). T�rna skall vara starka och trampdynorna h�rdiga. Beh�ringen mellan t�rna kan n� framf�r t�spetsarna och bilda en tofs.

BAKST�LL:

Hasled: Hasorna skall vara normalt vinklade.

Baktassar: Baktassar som framtassar.

R�RELSER: R�relserna skall vara stolta, fria, l�tta och eleganta.

P�LS: P�lsen, som inte har underull, skall vara riklig, gl�nsande, v�gig (inte att f�rv�xlas med lockig). Den skall inte vara mjuk utan ge ett l�tt motst�nd vid ber�ring. Den skall ha en silkig glans. Den v�giga p�lsen skall falla sl�tt efter kroppens sidor. H�rstr�na skall vara fina i strukturen och n�got b�jda genom sin v�gighet. Den f�r aldrig ha n�gon likhet med p�lsstrukturen hos spetshundraserna. P�lsen skall vara kort p� huvudet, nospartiet, benens framsidor och nedre delen av mellanf�tterna. Den skall vara medell�ng p� kroppen. P� halsen skall den vara l�ngre och bilda krage och kr�s, vilket skall vara v�gigt p� br�stet. Fransar skall finnas p� �ronen, frambenens baksidor och rikliga byxor av mjuk p�ls skall finnas p� l�rens baksidor. Mellan t�rna kan det finnas l�ngre beh�ring, som f�r n� framf�r t�spetsarna under f�ruts�ttning att de inte ger tassarna ett tungt intryck utan snarare ger dem ett elegantare utseende genom att f�rl�nga dem. Hundar i god p�lskondition kan ha p�ls som �r 7,5 cm l�ng vid manken och en plym av 15 cm l�ngd p� svansen.

F�rg: Alla f�rger �r till�tna p� en p�ls med vit bottenf�rg. P� kroppen och benen m�ste vitt dominera. Det vita p� huvudet b�r helst bilda en mer eller mindre bred bl�s. Vit markering p� nedre delen av huvudet �r till�tet, men �verv�gande vit f�rg p� huvudet �r ett fel. F�r alla f�rgkombinationer g�ller att l�ppar, �gonkanter och s�rskilt nostryffeln skall vara helt pigmenterade.

Foto: anaprincess

STORLEK/VIKT:

Mankh�jd: Mankh�jden skall vara ungef�r 28 cm.

Vikt: I hemlandet delas rasen in i tv� viktklasser:

Fr�n 2,5 kg till 4,5 kg f�r hanar fr�n 2,5 kg till 5,0 kg f�r tikar
Under 2,5 kg f�r hanar och tikar; minimivikt 1,5 kg.

FEL: Varje avvikelse fr�n standarden �r fel och skall bed�mas i f�rh�llande till graden av avvikelse.

�verv�gande vit f�rg p� huvudet
Flat skalle, �ppelskalle eller alltf�r rundad panna som hos de engelska dv�rgspanielraserna
F�r djupt eller f�r grunt stop
Nostryffel som inte �r svart
Nosrygg som �r konvex eller konkav
Avpigmenterade l�ppar
�verbett eller speciellt underbett
�gon som �r sm�, alltf�r runda, framtr�dande, ljusa till f�rgen, visar vitt n�r hunden tittar rakt fram
Avpigmenterade �gonkanter
Karp- eller svankrygg
Svans som b�rs rullad eller vilande p� ryggen, eller som b�rs h�ngande utefter l�rets sida
Krokiga framben
Kn�liga handlovar
Klent bakst�ll
Hjulbenthet
Enkla- eller dubbla sporrar p� bakbenen �r o�nskat och kan d�rf�r avl�gsnas.
Tassar som �r in�t- eller ut�tvridna
Klor som inte ber�r underlaget
P�ls som �r gles, mjuk eller urf�lld, strittad p�ls (d.v.s. utst�ende fr�n kroppen), ullig p�ls, underull.

ALLVARLIGA FEL:

Halvresta �ron med fram�ttippade spetsar

DISKVALIFICERANDE FEL:

Rosa eller fl�ckig nostryffel
�verdrivet �ver- eller underbett d� incisiverna inte l�ngre ligger an mot varandra
Tunga som �r f�rlamad eller st�ndigt synlig

NOTA BENE: Hund f�r ej prisbel�nas om den �r aggressiv eller har anatomiska defekter som menligt kan p�verka dess h�lsa och sundhet.

TESTIKLAR: Hos hanhundar m�ste b�da testiklarna vara fullt utvecklade och normalt bel�gna i pungen.

Foto: anaprincess

Om Papillon & Phal�ne

Phal�ne och papillon delar b�de ursprung och historia. Dessutom �r rasstandarden densamma med undantag f�r �ronens utseende. Phal�ne �r den ursprungliga varianten, men p� senare �r har papillon g�tt om ordentligt i popularitet.

Phal�ne har f�tt sitt namn efter sina fj�rilsliknande �ron, phal�ne betyder nattfj�ril p� franska. Rasen �r k�nd sedan 1500-talet och l�r ursprungligen importerats till Frankrike fr�n Spanien, en del av importerna var g�vor till det franska kungahuset d�r de n�tta, sm� hundarna snabbt blev popul�ra. Numera finns den eleganta rasen �ver hela v�rlden. Rasklubben i Sverige bildades �r 1976.

Rasen �r l�ttl�rd, elegant och v�nlig. Men man ska inte l�ta sig luras av dess utseende f�r det �r �nd� en tuff och aktiv hund. Den har en l�ttsk�tt silkig p�ls och r�r sig l�tt i skog och mark. Det �r ingen ras som kr�ver h�rd motion dagligen men har �nd� inga problem med att h�nga med p� promenader och andra aktiviteter. Rasen �r v�ldigt f�st vid sin familj och vill g�rna vara d�r husse eller matte �r. Den �r or�dd, vaken, intelligent och livlig.

I slutet av 1800-talet uppstod en mutation d�r en Phal�ne valp fick st�ende �ron. Det avlades vidare p� denna typ av �ron och s� sm�ningom uppstod en egen variant som fick namnet Papillon. Papillon �r �ven det franska och betyder kort och gott fj�ril. Papillonen kom ursprungligen fr�n Italien via Frankrike upp genom Europa till Sverige.

Papillon �r som phal�ne en elegant hund med silkig, l�ttsk�tt p�ls. Det �r en or�dd, vaken, intelligent och livlig liten hund. Det �r en l�ttl�rd hund som g�r sig utm�rkt i agility, men �ven i till exempel lydnad har rasen gjort bra ifr�n sig.

Papillon utalas papijong och phal�ne utalas fal�n. F�rsta rasstandarden skrevs 1897 och beskrev i stort dagens papillon men med l�gre mankh�jd p� 20-25cm. Medans flera av dom vinnande hundarna idag ligger p� ca 28cm. Sedan 1967 t�vlar papillon och phal�ne var f�r sig p� utst�llningar. I l�nder d�r dom t�vlar i samma ring har phal�ne sv�rare att h�vda sig.

En papillon finns med i Guinnes rekordbok 1989 som v�rldens minsta r�ddningshund, men dom f�r inte bli det l�ngre d� minsta mankh�jden nu �r 40 cm. Papillon �r v�ldigt duktiga p� agility 1993 vann en papillon SM Guld och blev Sveriges andra agility champion. Ludvig XIV var s� f�rtjust i sin dv�rgspaniel att han gav den en s�rskild kammarth�nare. Marie Antoinettes son Ludvig XVII hade ocks� en under sin f�ngenskap i Le Temple som hette Coco. Efter hans d�d tog hans syster hand om Coco som blev 22 �r gammal.

Papillon och phal�ne trivs v�ldigt bra i flock och �r l�tt att ha flera av. Svensk papillonuppf�dning startade med import fr�n England och Belgien. Idags l�get har Sverige bland dom b�sta papillons i v�rlden och exporterar hundar till m�nga l�nder i v�rlden�.

Rassjukdomarna �r PRA och patella. Alla avelsdjur ska �gonlysas och r�ntgas innan dom anv�nds i avel.

K�llor:

Papillonringen, Phal�nes�llskapet, samt anaprincess

JACK RUSSELL TERRIER [Rasspecial]

Mon, 14 Sep 2009 20:32:01 GMT

Jack russell terrier skall vara livlig, alert och aktiv med ett intensivt och intelligent uttryck. Rasen skall vara fram�t, or�dd och v�nlig med gott sj�lvf�rtroende. FCI-nummer: 345. Grupptillh�righet: Grupp 3 Terrier.

Foto: L8sson

Rasstandard

URSPRUNGSLAND/HEMLAND: Australien

ANV�NDNINGSOMR�DE: Duglig jaktterrier, l�mpad f�r grytjakt. Utm�rkt s�llskapshund.

FCI-KLASSIFIKATION: Grupp 3, sektion 2

BAKGRUND/�NDAM�L: Jack russell terrier kommer ursprungligen fr�n England. D�r formades rasen under 1800-talet av kyrkoherde John (Jack) Russell. Han utvecklade en typ av foxterrier som passade de jaktegenskaper han s�kte i en hund som skull klara av livet med foxhounds likav�l som att den skulle kunna g� ner i r�vgryt eller driva ut andra rovdjur ur dess boh�lor. Tv� varianter utvecklades ur s� gott som samma linjer, enda skillnaden var egentligen storlek och proportioner. Den h�gre, mer kvadratiskt byggda varianten �r numera k�nd som parson russell terrier medan den l�gbenta, proportionellt l�ngre �r k�nd som jack russell terrier.

HELHETSINTRYCK: Jack russell terrier skall vara en karakt�rsfull, aktiv, stark och smidigt byggd jaktterrier med flexibel kropp av medell�ngd. De sn�rtiga r�relserna passar det alerta uttrycket. Kupering av svansen �r valfritt i Australien. P�lsen kan vara sl�t, str�v eller raggig.

VIKTIGA M�TTF�RH�LLANDEN: Kroppen skall vara l�ngre �n den �r h�g. Kroppsdjupet, m�tt fr�n manke till br�stben, skall ha samma m�tt som benen, m�tt fr�n armb�garna till marken. Br�stkorgens omkrets bakom armb�garna skall vara ca 40-43 cm.

UPPF�RANDE/KARAKT�R: Jack russell terrier skall vara livlig, alert och aktiv med ett intensivt och intelligent uttryck. Rasen skall vara fram�t, or�dd och v�nlig med gott sj�lvf�rtroende.

HUVUD:

Skallparti: Skallen skall vara flat, m�ttligt bred och gradvis avsmalna mot �gonen och det breda nospartiet.

Stop: Stopet skall vara v�l markerat men inte �verdrivet.

Nostryffel: Nostryffeln skall vara svart.

Nosparti: Nospartiets l�ngd fr�n stop till nostryffel skall vara n�got kortare �n avst�ndet fr�n stop till nackkn�l.

L�ppar: L�pparna skall sluta t�tt intill k�karna och vara svartpigmenterade.

K�kar/T�nder: K�karna skall vara mycket starka, djupa, breda och kraftfulla. T�nderna skall vara starka och sluta i saxbett.

Kinder: Kindmuskulaturen skall vara v�lutvecklad.

�gon: �gonen skall vara sm�, mandelformade och m�rka med intensivt uttryck. De f�r inte vara framtr�dande. �gonkanterna skall sluta v�l an och vara svartpigmenterade.

�ron: �ronen skall vara �vertippade fram�t med ett visst lyft i basen eller vara helt nedh�ngande. De skall ha fin struktur och vara mycket r�rliga.

HALS: Halsen skall vara muskul�s och torr och b�ra upp huvudet med god h�llning.

Foto: L8sson

KROPP: Kroppen skall vara rektangul�r.

Rygg: Ryggen skall vara plan. L�ngden fr�n manken till svansans�ttningen skall vara n�got st�rre �n mankh�jden.

L�ndparti: L�ndpartiet skall vara kort, starkt och kraftigt musklat.

Br�stkorg: Br�stkorgen skall hellre vara djup �n bred, med gott avst�nd till marken s� att br�stet befinner sig mitt emellan manken och marken. Revbenen skall vara v�l v�lvda i sin �vre del mot kotpelaren, sedan bli flatare mot sidorna s� att br�stkorgen kan omslutas bakom armb�garna med tv� h�nder - dvs vara ca 40 till 43 cm i omkrets. Br�stbensknappen skall vara tydligt markerad framf�r skulderled/�verarmsled.

Svans: Svansen kan h�nga ner n�r hunden �r i vila. N�r hunden r�r sig skall den b�ras upprest. Om svansen �r kuperad skall svanstippen vara i h�jd med �ronen.

SVANSKUPERING �R F�RBJUDEN I SVERIGE

EXTREMITETER:

FRAMST�LL: Frambenen skall vara raka fr�n armb�garna ner till t�rna, s�v�l sedda framifr�n som fr�n sidan.

Skulderblad: Skulderbladen skall vara v�l tillbakalagda. Skuldrorna skall inte ha kraftig, bullig muskulatur.

�verarm: �verarmarna skall vara tillr�ckligt l�nga och vinklade s� att armb�garna placeras under kroppen.

Framtassar: Framtassarna skall vara runda, h�rda och kompakta, varken in�t- eller ut�tvridna. De skall inte vara stora. T�rna skall vara m�ttligt v�lvda.

BAKST�LL: Bakst�llet skall vara starkt, muskul�st och v�lbalanserat i proportion till framst�llet.

Kn�led: Kn�lederna skall vara v�l vinklade.

Has: Hasorna skall vara l�gt ansatta.

Mellanfot: Mellanf�tterna skall vara parallella sedda bakifr�n n�r hunden �r naturligt uppst�lld.

Baktassar: Baktassar som framtassar.

R�RELSER: R�relserna skall vara j�mna, fria och fj�drande.

Foto: L8sson

P�LS:

P�lsstruktur: Strukturen kan vara antingen sl�t, str�v eller raggig och den skall vara v�dert�lig. P�lsen skall inte �ndras (genom trimning) f�r att se sl�t eller str�v ut.

F�rg: Enf�rgat vitt skall dominera, tecknen kan vara svarta och/eller r�dgula (tan). Tanf�rgen kan vara fr�n mycket ljust gulr�tt till djupt kastanjer�tt.

STORLEK/VIKT:

Mankh�jd: Idealmankh�jden �r 25 - 30 cm.

Vikt: Vikten skall vara densamma som 1 kg per 5 cm mankh�jd, d.v.s en 25 cm h�g hund skall v�ga ca 5 kg och en 30 cm h�g hund skall v�ga ca 6 kg.

FEL: Varje avvikelse fr�n standarden �r fel och skall bed�mas i f�rh�llande till graden av avvikelse.

Ej av typisk terrierkarakt�r
Ej v�lbalanserad, t ex �verdrivna detaljer
Tunga eller osunda r�relser
Felaktigt bett eller k�ke

NOTA BENE: Hund f�r ej prisbel�nas om den �r aggressiv eller extremt skygg eller om den har anatomiska defekter som menligt kan p�verka dess h�lsa och sundhet.

TESTIKLAR: Hos hanhundar m�ste b�da testiklarna vara fullt utvecklade och normalt bel�gna i pungen.

Foto: L8sson

Om rasen

Rasen skapades i England av pastor John Russell. Han ville ha en uth�llig och modig jaktterrier i lagom storlek som assistans till foxhundarna. Han hittade en tik vid namn Trump som uppfyllde hans �nskem�l och hennes avkommor �r grunden f�r jack russell terrier. Ur originalet har sedan tv� raser utvecklats, den h�gst�llda och mer kvadratiska parson russell terrier och den l�gst�llda och aningen l�gre jack russell terrier.

�r 1972 bildades Jack Russell Klubben i Australien och Australien ses som rasens utvecklingsland. �r 1991 godk�nde Australiska kennelklubben rasen och klubbens otroligt v�lsk�tta register. Fram till �r 1994 till�ts hundar f�ras �ver fr�n Jack Russell-klubbens register till Australiska kennelklubbens register. �r 2002 godk�nde Svenska Kennelklubben Jack Russell Terrier som en egen ras och �r 2004 upph�rde de �ppna m�nstringarna.

Foto: L8sson (Hunden till h�ger �r en j�mthund)

Mentalitet

En grythund ska g� ner under jord ensam och konfrontera r�v eller gr�vling, m�ste fatta sina beslut p� egen hand och fort. D�rf�r �r det inte s� konstigt att det h�r �r en sj�lvst�ndig och modig hund. Jack russell terrier �r en positiv hund som glatt tacklar de flesta utmaningar. Det �r ocks� en aktiv och intelligent ras som m�r bra av att jobba med huvudet. Man b�r vara medveten om att jaktinstinkten finns kvar �ven om man inte sj�lv anv�nder hunden till jakt.

Aktivitet

Jack russell terrier �r en m�ngsidig och aktiv ras. Jakt, viltsp�r och agility �r omr�den d�r rasen sedan l�nge varit framg�ngsrik och nu har rasen �ven b�rjat g�ra karri�r p� lydnadsplanen. Det �r en ras med mycket motor och energi kombinerat med arbetsgl�dje och vilja att arbeta tillsammans med sin f�rare. Rasen kan ha en hel del egen vilja och energi, det g�ller att som f�rare l�ra sig att utnyttja dessa egenskaper p� r�tt s�tt.

Jack russell terrier kan vara en m�ngsidig jakthund och fungera som bland annat st�tande- och drivande hund, grytj�gare och vattenapport�r. Rasen har en historia som rovdjursskarp grythund, vars egenskaper har f�r�dlats fram till en utpr�glad grythund. Som jakthund �r jack russell terrier jaktglad och t�lmodig vid b�de drivande jakt och vid efters�k. Om man vill jaga med sin jack russell terrier b�r man f�rst prova hundens egenskaper och se vad den �r b�st l�mpad f�r. En del v�ljer att enbart jakttr�na och inte jaga skarpt.

P�lsv�rd

Jack russell terrier finns i tre olika h�rlag - sl�th�rig, str�vh�rig och broken. Den sl�th�riga p�lsen beh�ver inte trimmas, men kan beh�va en genomborstning d� och d�. Den str�vh�riga p�lsen beh�ver trimmas n�gon g�ng om �ret, hur ofta beror p� om man vill h�lla hunden i utst�llningsskick eller inte. Broken �r ett mellanting av sl�t- och str�vh�rig p�ls och den beh�ver ocks� trimning.

K�lla: Jack Russell Klubben

PUDEL [Rasspecial]

Wed, 02 Sep 2009 17:30:21 GMT

Pudeln �r k�nd f�r sin trofasthet, sin l�tthet att l�ra och dresseras, vilket g�r den till en s�rskilt trevlig s�llskapshund. FCI-nummer: 172. Grupptillh�righet: Grupp 9 S�llskapshundar.

Foto: www.fotoakuten.se

Rasstandard

URSPRUNGSLAND/HEMLAND: Frankrike

ANV�NDNINGSOMR�DE: S�llskapshund

FCI-KLASSIFIKATION: Grupp 9, sektion 2

BAKGRUND/�NDAM�L: Ordet caniche (det franska namnet f�r pudel) kommer fr�n ordet "cane", femininum av canard (= and). Rasen h�rstammar fr�n barbet med vilken den fortfarande har mycket gemensamt. Ursprungligen anv�ndes pudel vid jakt p� sj�f�gel. I l�nder utanf�r Frankrike h�nf�r sig ordet caniche till att "plaska i vatten". �r 1743 kallade man barbettik f�r "caniche". S� sm�ningom kom barbet och pudel att skiljas �t. Uppf�darna bem�dade sig om att bibeh�lla ursprungstypen och enf�rgad p�ls. Pudeln har blivit mycket popul�r som s�llskapshund tack vare sitt v�nliga, glada och trogna s�tt, men ocks� tack vare att den finns i fyra storlekar och i olika f�rger, n�got f�r alla smaker.

HELHETSINTRYCK: Pudeln skall vara av normaltyp och ha en karakteristisk, krusig p�ls och f�rekommer som ullpudel eller sn�rpudel. Pudeln skall ge intryck av klokhet och st�ndigt vara alert och aktiv. Den skall vara harmoniskt byggd och ge intryck av elegans och stolthet.

VIKTIGA M�TTF�RH�LLANDEN:

Nospartiets l�ngd skall motsvara ungef�r 9/10 av skallens l�ngd.
Kroppsl�ngden fr�n skulderled till sittbenskn�l skall n�got �verstiga mankh�jden.
H�jden �ver manken skall ungef�r motsvara h�jden �ver korset.
H�jden upp till armb�gen skall utg�ra 5/9 av mankh�jden.

UPPF�RANDE/KARAKT�R: Pudeln �r k�nd f�r sin trofasthet, sin l�tthet att l�ra och dresseras, vilket g�r den till en s�rskilt trevlig s�llskapshund.

Foto: www.fotoakuten.se

HUVUD: Huvudet skall vara elegant, rakskuret och i proportion till kroppen. Det skall vara v�lmejslat, inte grovt men inte heller �verdrivet f�rfinat.

Skallparti: Skallens bredd skall understiga halva huvudets l�ngd. Skallpartiet skall ovanifr�n sett verka ovalt och fr�n sidan sett l�tt konvext. Skallens och nospartiets linjer skall vara l�tt divergerande. �gonbrynsb�garna skall vara m�ttligt framtr�dande och vara t�ckta av l�ng p�ls. Pannf�ran skall vara bred mellan �gonen och smalna av mot nackkn�len, som skall vara mycket markerad. (Hos dv�rgvarianterna f�r nackkn�len vara n�got mindre markerad.)

Stop: Stopet skall vara f�ga markerat.

Nostryffel: Nostryffeln skall vara utvecklad och ligga i linje med den vertikala profilen. N�sborrarna skall vara �ppna. Nostryffeln skall vara svart hos svarta, vita och gr� pudlar, den skall vara brun hos bruna pudlar. Hos aprikosf�rgade och r�da pudlar skall nostryffeln vara brun eller svart.

Nosparti: Nosryggen skall vara helt rak. Nospartiets l�ngd skall motsvara ungef�r 9/10 av skallens l�ngd. Underk�kens ben skall vara n�stan parallella. Nospartiet skall vara kraftfullt och dess undre kontur skall utg�ras av k�kbenet och inte av �verl�ppsranden.

L�ppar: L�pparna skall vara m�ttligt utvecklade, t�mligen torra och medeltjocka. �verl�ppen skall vila p� den undre utan att h�nga �ver. L�pparna skall vara svarta hos svarta, vita och gr� pudlar; de skall vara bruna hos bruna pudlar. Hos aprikosf�rgade och r�da pudlar skall l�pparna vara mer eller mindre m�rkt bruna eller svarta. Mungiporna f�r inte vara framtr�dande.

K�kar/T�nder: Saxbett med starka t�nder.

Kinder: Kinderna skall inte vara framtr�dande, utan f�lja kindbenens konturer. Partiet under �gonen skall vara utmejslat och f�ga utfyllt. Okb�garna skall endast vara svagt framtr�dande.

�gon: �gonen skall ha ett livligt uttryck. De skall vara placerade i h�jd med stopet och vara l�tt snedst�llda. �gonen skall vara mandelformade. De skall vara svarta eller m�rkbruna. Hos bruna pudlar kan �gonen f� vara m�rkt b�rnstensf�rgade. �gonkanterna skall vara svarta hos svarta, vita och gr� pudlar; de skall vara bruna hos bruna pudlar. Hos aprikosf�rgade och r�da pudlar kan �gonkanterna vara bruna eller svarta.

�ron: �ronen skall vara t�mligen l�nga och h�nga utmed kinderna. �ronen skall vara ansatta i f�rl�ngningen av en t�nkt linje fr�n nostryffelns ovansida och under och f�rbi den yttre �gonvr�n. De skall vara flata och vidga sig fr�n ans�ttningen och vara avrundade l�ngst ner. �ronen skall vara t�ckta av v�gig och mycket l�ng p�ls. �ronl�dret skall n� fram till mungipan.

Foto: www.fotoakuten.se

HALS: Halsen skall vara stark, l�tt v�lvd bakom nacken, medell�ng och v�lproportionerlig. Huvudet skall b�ras h�gt och stolt. Halsen skall vara fri fr�n l�st halsskinn och oval i genomsk�rning. Den skall vara n�got kortare �n huvudet.

KROPP: Kroppen skall vara v�lproportionerlig. Kroppsl�ngden skall n�got �verstiga mankh�jden.

Manke: Manken skall vara m�ttligt markerad.

Rygg: Ryggen skall vara kort. �verlinjen skall vara harmonisk och fast. H�jden �ver manken skall ungef�r motsvara h�jden �ver korsets h�gsta punkt.

L�ndparti: L�ndpartiet skall vara fast och muskul�st.

Kors: Korset skall vara avrundat utan att vara brant.

Br�stkorg: Br�stbensknappen skall vara l�tt framtr�dande och vara placerad t�mligen h�gt. Br�stkorgen skall n� ner till armb�gen. Dess bredd skall motsvara 2/3 av dess djup. Hos storpudel skall br�stomf�nget, m�tt bakom skuldrorna, �verstiga mankh�jden med minst 10 cm. Br�stkorgen skall vara oval och den skall vara bred i ryggpartiet.

Underlinje: Buk och flanker skall vara uppdragna utan att vara vinthundsaktiga.

Svans: Svansen skall vara t�mligen h�gt ansatt i linje med l�nden. Den kan vara okuperad eller kuperad till en tredjedel fr�n svansans�ttningen eller till h�lften av sin naturliga l�ngd. Svansen kan s�nkas n�r hunden st�r stilla. N�r hunden r�r sig b�rs den snett upp�t.

SVANSKUPERING �R F�RBJUDEN I SVERIGE

EXTREMITETER:

FRAMST�LL: Frambenen skall vara fullst�ndigt raka och parallella med v�lutvecklade muskler och god benstomme. Avst�ndet fr�n armb�gen till marken skall n�got �verstiga h�lften av mankh�jden.

Skulderblad: Skuldrorna skall vara snedst�llda och muskul�sa. Skulderbladen skall bilda en vinkel p� ungef�r 110 grader mot �verarmsbenen.

�verarm: �verarmarna skall vara lika l�nga som skulderbladen.

Handlov: Handlovarna skall vara i linje med underarmens framsida.

Mellanhand: Mellanh�nderna skall vara starka och n�stan lodr�ta fr�n sidan sett.

Framtassar: Framtassarna skall vara t�mligen sm�, slutna och ha formen av en kort oval. T�rna skall vara v�l v�lvda och fasta. Trampdynorna skall vara tjocka och h�rda. Klorna skall vara svarta hos svarta och gr� pudlar, De skall vara bruna hos bruna pudlar. Hos vita pudlar f�r klorna ha alla nyanser fr�n hornf�rg till svart. Hos aprikosf�rgade och r�da pudlar skall klorna vara bruna eller svarta.

BAKST�LL: Bakbenen skall vara parallella bakifr�n sett med v�lutvecklade och tydligt framtr�dande muskler. Hasorna skall vara t�mligen vinklade. Vinklarna i h�ftled, kn�led och hasled skall vara markerade.

L�r: L�ren skall vara muskul�sa och kraftiga.

Mellanfot: Mellanf�tterna skall vara t�mligen korta och vertikala. Pudeln skall vara f�dd utan sporrar p� bakbenen.

Baktassar: Baktassar, se framtassar.

Foto: www.fotoakuten.se

R�RELSER: R�relserna skall vara fj�drande och l�tta.

HUD: Huden skall vara smidig, stram och pigmenterad. Hos svarta, bruna, gr�, aprikosf�rgade och r�da pudlar skall pigmenteringen harmoniera med p�lsf�rgen. Vita pudlar skall helst ha silverf�rgad hud.

P�LS:

P�lsstruktur:

Ullpudeln skall ha riklig p�ls med en struktur som �r fin, ullig, krusig och sp�nstig samt g�r motst�nd mot handens tryck. P�lsen skall vara tjock och ymnig med j�mn l�ngd samt ha enhetligt stora lockar.

Sn�rpudeln skall ha riklig p�ls med en struktur som �r fin, ullig och t�t. P�lsen skall bilda karakteristiska sn�ren som skall vara minst 20 cm l�nga.

F�rg: F�rgen skall vara enf�rgat svart, vit, brun, gr�, aprikos eller r�d.

Brun: F�rgen skall vara ren, t�mligen m�rk, j�mn och m�ttad. Beige f�rg eller ljusare nyanser d�rav �r inte till�tet.

Gr�: F�rgen skall vara j�mn och ren och f�r varken vara svart eller vitaktig.

Aprikos: F�rgen skall vara j�mn och f�r inte n�rma sig blek fawn, sand eller r�tt.

R�d: F�rgen skall vara j�mn �ver hela p�lsen och f�r aldrig n�rma sig aprikos.

�gonkanter, nostryffel, l�ppar, tandk�tt, gom, anus, pung och trampdynor skall vara v�l pigmenterade.

STORLEK/VIKT:

Mankh�jd:

Storpudel: �ver 45 cm till och med 60 cm med en tolerans p� 2 cm upp�t. Storpudeln skall vara som en f�rstorad kopia av mellanpudeln fr�n vilken den har beh�llit samma k�nnetecken.

Storpudel - Foto: texasmamma

Mellanpudel: �ver 35 cm till och med 45 cm

Mellanpudel - Foto: texasmamma

Dv�rgpudel: �ver 28 cm till och med 35 cm. Dv�rgpudeln skall i sin helhet ge intryck av en f�rminskad mellanpudel. I s� stor utstr�ckning som m�jligt skall samma proportioner bibeh�llas. Inget dv�rglikt utseende f�r f�rekomma

Dv�rgpudel - Foto: texasmamma

Toypudel: �ver 24 cm till och med 28 cm (idealet �r 25 cm) med en tolerans p� 1 cm ned�t. Toypudeln skall i sin helhet beh�lla intryck av dv�rgpudeln. Samma proportioner bibeh�lls och skall motsvara alla standardens krav. Inget dv�rglikt utseende f�r f�rekomma. Enbart nackkn�len kan vara n�got mindre markerad.

Toypudel - Foto: www.fotoakuten.se

FEL: Varje avvikelse fr�n standarden �r fel och skall bed�mas i f�rh�llande till graden av avvikelse.

Karprygg eller svankrygg
Svans som �r f�r l�gt ansatt
�verdrivet rastl�s (nervig)
T�nder:
- Avsaknad av 2 P1or beaktas ej
- Avsaknad av en eller symmetrisk avsaknad av tv� P2or
- Avsaknad av M3 beaktas ej

ALLVARLIGA FEL:

Delvis opigmenterad nostryffel
Klent nosparti
Spetsigt nosparti
B�jd nosrygg
T�nder:
- Osymmetrisk avsaknad av tv� P2or
F�r stora eller f�r djupt liggande �gon
Inte tillr�ckligt m�rka �gon
F�r korta �ron
Brant kors
Svans som �r kr�kt �ver ryggen
F�r raka bakbensvinklar
Flytande eller l�ngstr�ckta r�relser
Gles, mjuk eller str�v p�ls
Obest�mbar eller oj�mn p�lsf�rg: svartgr� eller vitgr� hos gr� pudel, blekt hos aprikosf�rgad och r�d pudel, cr�me, hos brun pudel beige eller mycket m�rkt brun.

DISKVALIFICERANDE FEL:

Aggressiv eller extremt skygg
Helt avpigmenterad nostryffel
Avsaknad av typ s�rskilt avseende huvudet
�ver- eller underbett
T�nder:
- Avsaknad av en framtand eller en h�rntand eller en rovtand
- Avsaknad av en P3 eller en P4
- Avsaknad av tre premolarer eller fler (g�ller ej P1or)
Medf�dd svansl�shet eller tillbakabildad svans
Sporrar eller sp�r av sporrar p� bakbenen
P�ls som inte �r enf�rgad
Vita fl�ckar och vitt p� tassarna
Mankh�jd �ver 62 cm f�r storpudel och under 23 cm f�r toypudel
Varje tecken p� dv�rgv�xt: �ppelskalle, avsaknad av nackkn�l, starkt markerat stop, utst�ende �gon, alltf�r kort och upp n�st nosparti, tillbakabildad underk�ke, flyende haka
N�stan obefintlig pannf�ra
Mycket tunn benstomme hos toypudel
Ringlad svans med spets som faller ner �ver flank eller kors.

NOTA BENE: Hund f�r ej prisbel�nas om den �r aggressiv eller extremt skygg eller om den har anatomiska defekter som menligt kan p�verka dess h�lsa och sundhet.

TESTIKLAR: Hos hanhundar m�ste b�da testiklarna vara fullt utvecklade och normalt bel�gna i pungen.

Foto: www.fotoakuten.se

TILL�GG TILL STANDARDEN

Till�tna utst�llningsfrisyrer

Lejonklippning: S�v�l ull- som sn�rpudel skall vara klippta p� bakdelen fram till revbenen. Andra klippta partier skall vara: nospartiet p� ovan- och undersidan fr�n och med nedre �gonkanten: kinderna; fram- och bakbenen utom manschetter eller bollar samt valfri utformning p� bakdelen; svansen, utom en avslutande rund eller avl�ng boll. Mustasch f�reskrivs f�r alla pudlar i denna klippning. P�ls p� frambenen, s.k. byxor, �r till�tet.

Toilette moderne: Att beh�lla p�ls p� alla benen �r till�tet p� det uttryckliga villkoret att f�ljande regler respekteras:

1. Klippta partier:

a) L�ngst ned p� frambenen fr�n klorna till sporren samt l�ngst ned p� bakbenen till motsvarande h�jd. Klippning begr�nsad till enbart t�rna �r till�ten.

b) Huvudet och svansen skall klippas enligt de regler som n�mns under lejonklippning.

Undantagsvis till�ts ocks� f�r denna klippning:

Kort p�ls - inte mer �n en centimeter i l�ngd - p� underk�ken. Denna p�ls skall vara klippt parallellt med underk�ken.

S.k. bocksk�gg �r inte till�tet.�

Svansboll saknas.

2. Avkortad p�ls:

Avkortad p�ls som ger ett sm�v�gigt utseende skall finnas p� ryggen. P�lsen f�r vara mer eller mindre l�ng, dock minst en centimeter. P�lsl�ngden skall gradvis �ka runt sidorna och h�gst upp p� benen.

3. Toppad p�ls:

a) P� huvudet skall p�lsen bilda en lagom h�g m�ssa. Toppad p�ls skall ocks� finnas p� halsen och bak�t till manken, samt fram�t, utan avbrott, till de klippta partierna p� tassarna, i en t�nkt, l�tt snedst�lld linje fr�n bringans �versta del. �verst p� �ronen kan p�lsen kortas med sax eller klippas medh�rs till maximalt 1/3 av deras l�ngd. Nedre delen av �ronen skall l�mnas bep�lsade och p�lsl�ngden skall �ka uppifr�n och ned�t f�r att sluta i en frans, som f�r j�mnas.

b) P� benen l�mnas byxor, som har en markerad, prydlig �verg�ng mot tassarnas klippta partier. P�lsl�ngden skall �ka gradvis upp�t f�r att p� skuldrorna liksom p� l�ren n� en l�ngd av 4-7 cm i utdraget skick. P�lsl�ngden skall vara i proportion till hundens storlek, men f�r inte ge ett p�sigt intryck. Byxorna p� bakbenen skall l�ta pudelns typiska vinkling framtr�da.

Engelsk klippning: Engelsk klippning �r lejonklippning med motiv p� bakst�llet i form av "armband" och "manschetter". Avgr�nsningar mellan motiven beh�ver inte finnas. P� huvudet kan finnas l�ngre p�ls, s.k. top knot. (Det �r f�rbjudet att preparera huvudp�lsen med h�rspray eller andra produkter.) Mustasch kan finnas. Avsaknad av mustasch �r till�tet.

Inga former av fantasiklippning som g�r avsteg fr�n standarden �r till�tna. Oavsett vilken standardenlig frisyr som hunden har skall frisyren inte till�tas p�verka bed�mningen, utan alla hundar i samma klass skall bed�mas tillsammans oavsett klippningen.

Pudlar som inte �r klippta enligt standarden kan inte prisbed�mas p� officiell utst�llning. Diskvalificeringen g�ller bara f�r det tillf�lle d� hunden inte �r klippt enligt reglerna.

Foto: Marija

Om rasen

Pudeln uppkom troligen under tidig medeltid i Sydeuropa och den st�rre pudeln anv�ndes ursprungligen som vattenapporterande jakthund. Simhudsf�rsedda tassar och tjock, fet och vattenavst�tande p�ls i kombination med samarbetsvilja och intelligens gjorde den utm�rkt f�r uppgiften. Det var f�r att hunden skulle kunna r�ra sig snabbare och smidigare i vattnet som man b�rjade klippa p�lsen p� stora delar av kroppen. P�lsen kring br�stkorg och leder l�mnades kvar som skydd mot det kalla vattnet. Idag �r den s� kallade lejonklippningen en av de popul�raste pudelklippningarna.

�r 1932 delades de mindre pudlarna upp i liten pudel och dv�rgpudel, den lilla pudeln kallas numera mellanpudel. I slutet av 1980-talet godk�ndes den minsta pudelstorleken, toypudeln. �r 1936 bildades Franska Pudelklubben och den f�rsta standarden f�r rasen publicerades. Svenska Pudelklubben bildades �r 1942.

Foto: Marija

Pudeln �r en m�ngsidig ras! Den kan anv�ndas till det mesta man kan vilja g�ra med sin hund, den finns i flera olika storlekar och dessutom i olika utseenden som i sin tur kan varieras genom klippning. Det �r en intelligent, alert och aktiv hund med en harmonisk mentalitet. Rasen ger intryck av elegans och storhet och �r ber�md f�r sin trofasthet och sin l�tthet f�r att l�ra.

Pudeln f�ller inte men kr�ver i geng�ld mer p�lsv�rd.

Aktivitet

Det �r en utm�rkt familje- och s�llskapshund, och det �r samtidigt en hund som gillar n�r det h�nder saker! Rasen fungerar lika bra som aktiv t�vlingshund som tjusig utst�llningshund. Pudlar v�rlden �ver anv�nds till allt m�jligt, n�gra exempel �r bruks, sp�r, s�k, kantarells�k och agility.

Foto: Marija

H�lsa

Rasen r�knas i stort sett som frisk. Det finns tv� �rftliga defekter, �gonsjukdomen PRA finns hos toy- och dv�rgpudel och HD finns hos storpudeln. B�da defekterna �r anslutna till SKK:s genetiska h�lsoprogram och rasklubb och uppf�dare arbetar aktivt f�r att f�rebygga dessa problem. Om du funderar p� att k�pa en pudel b�r du v�lja en registrerad valp fr�n en seri�s uppf�dare, f�r att f�rs�kra dig om att f�r�ldradjuren �r PRA- och HD-fria.

K�lla: Svenska Pudelklubben

Hundsajter p� iFokus

Tue, 01 Sep 2009 14:04:32 GMT

H�r hittar du �vriga hundrelaterade sajter p� iFokus. Ta g�rna en titt, du kanske hittar en ny favorit! Artikeln kommer att uppdateras efter hand.

Har du en bruksras eller har haft eller ska skaffa eller bara �r intresserad. Kom d� till brukshundraser.ifokus.�D�r diskuterar vi allt som har med bruksraserna att g�ra som avel, tester, prov, t�vlingar och uppfostran.
Du kan ocks� l�sa rasernas rasstandad och prata med andra som har din ras eller den du �r intresserad av och p� s� s�tt f� en bra inblick i hur rasen �r innan du eventuellt k�per en valp.

Sajtv�rd: Cerrolyn

Gillar du hundar och att aktivera dem? D� kanske du gillar att t�vla med dem ocks� eller bara vill tr�na. D� �r t�vlingshundar.ifokus sajten f�r dig. Hit �r alla v�lkomna oavsett vad du har f�r hund och erfarenheter. Alla har n�gonting
att l�ra sig och h�r byter vi kunskaper med varandra inom hundens alla tr�nings- och t�vlings omr�den.

H�r inne diskuterar vi allt som har med t�vlingar att g�ra som t ex lydnad, bruks, agility, rallylydnad, utst�llning, jakt, drag m fl. Tillsammans kan vi g�ra s� att denna sajten blir som ett uppslagsverk f�r s� v�l nyb�rjare och f�r erfarna hundf�rare.

Sajtv�rd: Cerrolyn

Inom bichonraserna/bichonsl�ktet finns det sammanlagt 6 raser:
Bichon Havanais, Bichon Fris�, Bichon Bolognese, Coton de Tul�ar, L�wchen och Malteser. Alla 6 raser p�minner till utseendet om varandra, och �r i ungef�r samma storlek.

Bichon ifokus �r till f�r oss som gillar n�gon eller n�gra av dessa "bichonraser".

H�r kan vi diskutera allt som har att g�ra med dessa trevliga s�llskapshundar.
Allt fr�n p�lsv�rd till foderfr�gor, ja allts� allt som har att g�ra med n�gon av dessa raser. Artiklar och t�vlingar kommer att finnas tillg�ngliga f�r alla medlemmar.

P� sajten kan vi tillsammans dela med oss och ta del av varandras erfarenheter.
Alla �r givetvis v�lkomna till Bichon ifokus,�man beh�ver inte vara �gare till n�gon utav Bichon raserna utan h�r r�cker det kort och gott att man tycker om rasen och intresserar sig f�r den.

S� Hj�rtligt v�lkomna till V�r sajt!

Sajtv�rd: LinaK

Vi �nskar er hj�rtligt v�lkomna till sajten med fokus p� Shetland sheepdogen som �ven kallas f�r sheltie. H�r hittar ni en massa bra information och vi hoppas att ni k�nner er v�lkomna att delta i v�ra diskussioner samt dela med er av er kunskap �t oss. Dessutom �r detta en plats d�r ni f�r st�d samt n�gon att dela gl�dje och sorg med.

Sajtv�rd: Medde

�r spetsar och raser av urhundstyp n�got som intresserar dig? I s� fall f�r du inte missa Spetsar & urhundar iFokus!

Tanken med sajten �r att f�rs�ka skapa en m�tesplats f�r oss som har ett intresse f�r och en k�rlek till dessa hundar. H�r diskuterar vi allt fr�n genetik och avel till beteende och olika aktiviteter och vi delar med oss av erfarenheter, tankar och vackra bilder. Givetvis beh�ver du inte �ga en hund som tillh�r raserna f�r att vara medlem, det r�cker med ett intresse f�r spetsar och urhundar!

V�lkommen in!

Sajtv�rd: Eros

Hit �r alla med vallhundar v�lkomna vare sig du vallar med din hund eller om du aktiverar din hund p� annat vis. H�r ska du kunna hitta svar p� dina fr�gor eller hj�lpa n�gon annan.
Tanken �r att den h�r sajten ska verka som ett uppslagsverk b�de f�r dig som �r total nyb�rjare inom vallhundar och dig som haft vallhund i flera �r.
Saknar du n�got h�r p� sajten s� f�r du s�ga till och har du n�got att tillf�ra s� �r du varmt v�lkommen att skriva en artikel.
Jag som �r sajt�gare heter Harriet Holstein och v�ntar p� min f�rsta Kelpie. Jag har sedan tidigare en Curly coated retrievertik f�dd maj -03 men nu ska jag till SM i b�de bruks och lydnad.

Sajtv�rd: HarrietKiara

Denna sida �r till f�r dig som har blandras, renrasig utan stamtavla eller f�r dig som helt enkelt �r intresserad av blandraser. Givetvis �r �ven du som har renrasig hund med stamtavla ocks� v�lkommen som medlem.

P� denna sajt (blandrashundar.ifokus) kan vi utbyta erfarenheter, hj�lpa varandra med eventuella hundproblem, diskutera i princip allt som har med hundar att g�ra och d� fr�mst blandraser.

Sajtv�rd: AnneN

V�lkommen till Jack Russell Terriers egna sajt

Det h�r �r sajten d�r stolta och lyckliga �gare, uppf�dare/utst�llare av hundrasen Jack Russell Terrier kan samlas och dela med sig av sina kunskaper och id�er.

Sajten finns �ven till f�r dig som inte �r �gare av rasen, men �nd� �r intresserad. Jack Russell Terrier �r en allsidig hund som fr�mst anv�nds i jakt av gr�vling och annan grytjakt.

M�nga har uppt�ckt att den �r en underbar agility-hund, d�r den anv�nds f�r sin snabbhet och livlighet. Om man ska ha den enbart som s�llskapshund m�ste man aktivera den oftare, annars hittar den p� egna hyss.

Sajtv�rd Angelica75

H�r s�tter vi fokus p� Retrieverraserna.
Vi delar kunskap, gl�dje och sorg med varandra, samt tr�nings-, t�vlings- och utst�llningstips och resultat.

K�nner du att du har n�got att tillf�ra sajten
s� �r du v�lkommen att skriva artiklar och dela med dig av
din kunskap.

Sajtv�rd: TinaH

Vill du s�lja ett djur eller tillbeh�r, eller vill du k�pa n�got. Kom d� in till oss p� djurannonser ifokus f�r att se om du kan finna n�got. Men gl�m inte att l�sa annonsreglerna innan du l�gger ut en annons.

Sajtv�rd: Imasy

Alla �r v�lkommen hit till Djurhem iFokus, vare sig de som beh�ver omplacera ett djur eller som vill hj�lpa djuren och djurhemmen. H�r i Djurhem iFokus vill jag att vi samarbetar och hj�lper varann f�r att kunna hj�lpa och r�dda djurs liv.

�ven kunna dela med djur fakta & informationer om djur, sk�tselr�d, mm. Och kunna dela med sig djur historier & h�ndelser som man har f�tt varit med om.

Sajtv�rd: ParaKiss

Vad �r Djurtransport.ifokus?
Djurtransport �r en sajt som �r t�nkt att fungera som ett n�tverk d�r privatpersoner erbjuder hj�lp med att transportera djur runt om i Sverige men �ven utomlands och d�r personer kan be om hj�lp att f� sina djur transporterade.

Sajtv�rd: Sockerrattan

CAVALIER KING CHARLES SPANIEL [Rasspecial]

Mon, 31 Aug 2009 22:49:58 GMT

Rasen �r k�ck och absolut or�dd. Till temperamentet �r den glad, v�nlig och tillgiven, aldrig aggressiv och utan antydan till nervositet. FCI-nummer: 136. Grupptillh�righet: Grupp 9 S�llskapshundar.

Rasstandard

URSPRUNGSLAND/HEMLAND: Storbritannien

ANV�NDNINGSOMR�DE: S�llskaps- och dv�rghund

FCI-KLASSIFIKATION: Grupp 9, sektion 7

BAKGRUND/�NDAM�L: Cavalier king charles spaniel �r mycket n�ra besl�ktad med king charles spaniel. Hundar av spanieltyp har funnits i Europa sedan forntiden. Ofta kan man se en f�rbluffande "modern" typ av spaniel p� m�lningar av mycket gammalt datum och redan fr�n 1200-talet finns det avbildningar av dv�rgspaniel. N�gon distinkt skillnad mellan dv�rgspaniel och jaktspaniel kan man emellertid inte sk�nja f�rr�n i mitten av 1830-talet. Det var d� engelsm�nnen b�rjade korsa in ostasiatiska sm�hundar i king charles spaniel. F�rst �r 1945 erk�ndes cavalier king charles spaniel som enskild ras av engelska kennelklubben. Rasen �r numera spridd �ver stora delar av v�rlden och den �r en mycket uppskattad s�llskaps- och utst�llningshund.

HELHETSINTRYCK: Cavalier king charles spaniel �r en livlig, behagfull och v�lbalanserad hund med milt uttryck.

UPPF�RANDE/KARAKT�R: Rasen �r k�ck och absolut or�dd. Till temperamentet �r den glad, v�nlig och tillgiven, aldrig aggressiv och utan antydan till nervositet.

HUVUD:

Skallparti: Hj�ssan skall vara n�stan flat mellan �ronen.

Stop: Stopet skall vara grunt.

Nostryffel: N�sborrarna skall vara v�l utvecklade och pigmentet svart - inga k�ttf�rgade tecken.

Nosparti: Nospartiets l�ngd fr�n pannavsatsen till nosspetsen skall vara ungef�r 4 cm. Nosen skall smalna av j�mnt mot nostryffeln. Ansiktet skall vara v�l utfyllt under �gonen. Snipighet �r inte �nskv�rd.

L�ppar: L�pparna skall vara v�l utvecklade men inte h�ngande.

K�kar/T�nder: K�karna skall vara starka med perfekt, regelbundet och komplett saxbett.

�gon: �gonen skall vara stora, m�rka och runda utan att vara framtr�dande. De skall sitta l�ngt is�r.

�ron: �ronen skall vara h�gt ansatta. De skall vara l�nga och rikligt h�rbekl�dda.

Foto: Eros

HALS: Halsen skall vara m�ttligt l�ng och n�got v�lvd.

KROPP:

Rygglinje: Ryggen skall vara plan.

L�ndparti: L�ndpartiet skall vara kort.

Br�stkorg: Bringan skall vara m�ttligt bred och br�stkorgen skall ha v�l v�lvda revben.

Svans: Svansen skall vara v�l ansatt och svansl�ngden skall harmoniera med kroppen. Den skall b�ras glatt, men inte s�rskilt mycket ovanf�r rygglinjen. Enligt hemlandets standard �r svanskupering till�ten. Om svansen kuperas skall h�gst 1/3 tas bort.

SVANSKUPERING �R F�RBJUDEN I SVERIGE

EXTREMITETER:

FRAMST�LL: Frambenen skall vara raka med m�ttlig benstomme.

Skulderblad: Skuldrorna skall vara v�l tillbakalagda.

Framtassar: Framtassarna skall vara kompakta med tjocka trampdynor. De skall vara rikligt beh�rade.

BAKST�LL: Bakbenen skall ha m�ttlig benstomme.

Kn�led: Kn�lederna skall vara v�lvinklade.

Has: Hasorna skall vara utan tendens till kohasighet eller �verdriven vinkling (s.k. sickle hocks).

Baktassar: Baktassar, se framtassar.

R�RELSER: R�relserna skall vara fria och eleganta med bra p�skjut bak. Fram- och bakbensr�relserna skall vara parallella sedda s�v�l framifr�n som bakifr�n.

P�LS:

P�lsstruktur: P�lsen skall vara l�ng och silkeslen utan lockighet. L�tt v�gig p�ls �r till�ten. Rikligt med beh�ng skall finnas. P�lsen skall aldrig trimmas.

F�rg: De enda till�tna f�rgerna �r:

Black and tan

Korpsvart med r�dbruna tecken �ver �gonen, p� kinderna, �ronens insidor, p� bringan, benen och under svansen. Den r�dbruna f�rgen skall vara klar. Vita tecken �r inte �nskv�rda.

Ruby

Enf�rgat djupt r�d. Vita tecken �r inte �nskv�rda.

Blenheim

Varmt kastanjef�rgade tecken i v�l uppbrutna fl�ckar p� p�rlvit botten. Tecknen skall vara j�mnt f�rdelade p� huvudet och l�mna plats mellan �ronen f�r den mycket uppskattade rombformade fl�cken (s.k. spot), som �r speciellt karakteristisk f�r denna f�rgvariant.

Tref�rgad

Svart och vitt j�mnt f�rdelat och uppbrutet, med r�dbruna tecken �ver �gonen, p� kinderna, �ronens insidor, p� bringan, benen och under svansen.

Det �r absolut inte �nskv�rt med n�gon annan f�rg eller kombination av f�rger.

Foto: Eros (Obs! Hunden till h�ger �r en pudelblandis!)

STORLEK/VIKT:

Vikt: Vikten skall vara mellan 5,5 och 8 kg. Mest �nskv�rt �r en liten v�lbalanserad hund, som h�ller sig v�l inom dessa viktgr�nser.

FEL: Varje avvikelse fr�n standarden �r fel och skall bed�mas i f�rh�llande till graden av avvikelse.

NOTA BENE: Hund f�r ej prisbel�nas om den �r aggressiv eller extremt skygg eller om den har anatomiska defekter som menligt kan p�verka dess h�lsa och sundhet.

TESTIKLAR: Hos hanhundar m�ste b�da testiklarna vara fullt utvecklade och normalt bel�gna i pungen.

Foto: Sophie Eos

Om rasen

Cavalierens historia str�cker sig flera �rhundraden tillbaka i tiden, om man ska tro en del k�llor kom den till England under Henrik VIII:s tid, 1509-1547, fr�n fj�rran �stern och via Spanien. Dagens cavalier �r direkt avkomling till den lilla dv�rgspaniel man kan se avbildad p� m�nga tavlor fr�n 15-, 16- och 1700-talen. Under drottning Elisabeth I:s tid var det vanligt att de engelska hovdamerna h�ll sig med dv�rgspaniels som s�llskapshundar. Sitt kungliga namn fick de sm� hundarna fr�n kungarna av huset Stuart som var v�ldigt f�rtjusta i dessa sm� spaniels.

Men dv�rgspanieln blev med tiden omoderna och inte f�rr�n under 17- och 1800-talen kunde man �ter hitta den r�dvita dv�rgspanieln igen. Hertigarna av Marlborough p� Blenheim Palace f�dde upp dessa till v�lk�nda jakt- och s�llskapshundar. Under drottning Victorias tid blev hundutst�llningar popul�rt i England och rasen b�rjade att f�r�ndras i enlighet med tidens mode. Det resulterade i en plattnosad typ som idag �r king charles spaniel.

�r 1926 kom en amerikan vid namn Eldridge till England och fann att hans �lskade dv�rgspaniels av den l�ngnosade typen knappt existerade l�ngre. Han satte d� upp ett penningpris i en stor utst�llning, pengarna skulle tillfalla de hundar som hade utseendet som fanns p� Karl II:s tid, med den l�nga nosen, flata skallen och antydan till v�lvning och sk�nhetsfl�cken mitt p� skallen.

1928 bildades en specialklubb f�r rasen och namnet blev The Cavalier King Charles Club. Man avlade p� l�ngnosade valpar ur kortnoskullarna. Samma �r fastst�llde man �ven en standard f�r rasen, som �r s� gott som densamma idag. Men inte f�rr�n 1945 erk�nde den engelska kennelklubben cavalier king charles spaniel som en egen ras. 1972 bildades specialklubben f�r cavalier king charles spaniel i Sverige.

Foto: Nina.D (Obs! Hunden till h�ger �r en sheltie!)

Mentalitet

Cavalieren �r en f�ljsam hund med en stor vilja att vara sin �gare till lags. Den f�ljer glatt med p� allt roligt som husse och matte hittar p�. Det �r en mjuk hund som b�r tr�nas med mycket ber�m och bel�ning f�r att komma till sin r�tt.

K�pa cavalier king charles spaniel

Om man vill k�pa en cavalier b�r man v�nda sig till de uppf�dare som f�ljer rasklubbens rekommendationer och som helst �r ansluten till rasklubben. F�r att en valpkull ska bli godk�nd f�r f�rs�ljning enligt rasklubbens kriterier kr�vs det av valpens f�r�ldrar bland annat; att hj�rtat �r UA och intyget inte �ldre �n 8 m�nader vid parningen, att avelsdjur mellan 2-4 �r har hj�rtintyg UA p� sina f�r�ldrar taget efter f�r�ldrarnas 4-�rsdag, att �gonen �r UA efter 1-�rs�ldern och att kn�lederna �r UA taget efter 1-�rs�lder.

K�lla: Cavaliers�llskapet

Att t�vla agility med sin hund

Sun, 23 Aug 2009 18:20:30 GMT

Ska du t�vla agility f�r f�rsta g�ngen? D� kan det vara sk�nt att veta p� ett ungef�r hur en t�vlingsdag kan se ut, s� man vet vad man har att f�rv�nta sig.

Var hittar man t�vlingar?

Innan man kan �ka p� t�vlingar beh�ver man ju s�klart anm�la sig till en f�rst. Agilityt�vlingar kan man hitta p� dessa hemsidor:
- SBK http://www.sbk.nu/templates/Page____1669.aspx
- Agility Online http://www.agility.se/online
- Geoagility http://geoagility.se/

Anm�lan g�rs oftast p� agility online, om inte arrang�ren har en egen blankett p� sin hemsida.

Vilken klass ska jag anm�la mig till?

Alla som t�vlar f�r f�rsta g�ngen ska anm�la sig till klass 1. Sen v�ljer man sj�lv om man vill starta b�de agility - och hoppklass eller bara den ena. I hoppklass ing�r allts� inga kontaktf�ltshinder, s� �r din hund inte helt s�ker p� dessa kan du bara k�ra hoppklass tills den k�nner sig s�krare.

Du m�ste sj�lv m�ta din hund hemma s� du vet vilken storleksklass du ska anm�la till eftersom det �r uppdelat. Men du m�ste �nd� m�ta din hund p� t�vlingen, mer om det l�ngre ner. Skulle det visa sig vid m�tningen att du anm�lt till fel klass g�r det att byta p� t�vlingsdagen. S�h�r �r storleksklasserna indelade:
Smallhundar - upp till 34,99cm
Mediumhundar - 35-42,99cm
Largehundar - fr�n 43cm

Ibland arrangeras det flera hopp - eller agilityklasser p� en dag. Vanligast �r att det �r en hoppklass och en agilityklass per klass. Men det kan l�ggas till en agilityklass och d� kallas den f�r Agilityklass B.

Det kan �ven arrangeras flera olika klasser p� samma dag, och nu menar jag att p� samma t�vling som det �r klass 1 p� kan det �ven vara klass 2 eller 3 eller till och med b�da. S� se till s� du anm�ler till r�tt klass. Ni f�r endast starta en sv�righetsgrad per t�vling, s� om det st�r agilityklass 1 och agilityklass 2 betyder det att det arrangeras agilityklass 1 och 2, inte att det �r tv� starter i agilityklass f�r klass 1 - ekipage. Skulle det vara s� skulle det st� agilityklass 1 x2. Samma g�ller d� f�r hoppklasserna.

Ni f�r heller inte anm�la er till n�sta sv�righetsgrad innan ni flyttat upp er till den. Skulle du ha anm�lt till agilityklass 1 till en t�vling men hinner flytta upp er s� m�ste detta meddelas till arrang�ren f�r man f�r inte starta en l�gre klass �n den man �r uppflyttad till. Har dom n�sta klass p� samma t�vling brukar det g� bra att bara byta klass. Annars ska ni ha pengarna tillbaka. Mer om hur ni flyttar upp er finns l�ngre ner.

Skillnaden mellan inofficiell och officiell

P� SBK's hemsida finns endast dom officiella t�vlingarna i kalendern. Men det finns �ven inofficiella t�vlingar, dessa brukar det annonseras p� geoagility och agility online eller p� arrangerande klubbs hemsida (om man har otur, f�r d� blir det sv�rare att hitta).

Vad ska man d� v�lja om man hittar dessa olika? Personligen tycker jag att om man �r nyb�rjare s� b�rjar man med officiella, d� ligger niv�n p� banan p� den du anm�ler till (t ex klass 1). F�r p� inofficiella t�vlingar ligger niv�n p� banan p� klass 2, allts� sv�rare �n om du skulle anm�la till en officiell klass 1. Det �r f�r att p� en inofficiell t�vling �r alla ekipage v�lkomna, fr�n klass 1 till klass 3. D� m�ste niv�n ligga mittimellan s� det inte blir f�r l�tt eller f�r sv�rt. Vilket det s�klart kan bli �nd�.

En till skillnad mellan dessa tv� olika t�vlingar �r att p� officiella t�vlingar t�vlar man om pinnarna som beh�vs f�r att flytta upp en klass. Man beh�ver tre uppflyttningspinnar i klass 1 f�r att komma upp till klass 2 och likadant f�r att komma fr�n klass 2 till klass 3. Man plockar pinnar separat f�r agility - och hoppklass, s� du kan vara i klass 3 i den ena och klass 1 i den andra eller p� samma niv�. F�r du en pinne i hoppklass r�knas den allts� inte in i agilityklassen och tv�rt om.

Hur tar man d� pinne?

Man ska f�rst och fr�mst komma i m�l med noll fel, inga hinderfel och inga tidsfel. Sen m�ste man �ven placera sig bland dom 15% b�sta, s� �ven om ni g�tt nollade kanske ni inte hade tillr�ckligt bra tid att ta en pinne. Men det �r j�ttebra att g�ra nollade lopp �nd�!

Ca. 1 vecka innan t�vlingen skickas PM hem till dig eller s� ligger det p� arrang�rens hemsida, vanligast �r att det ligger p� hemsidan. Vissa skickar inte ut �ver huvud taget, s� man f�r h�lla lite koll s� man inte missar det. F�r PM'et inneh�ller viktig information om t�vlingen. D�r st�r det antal starter i varje klass och n�r f�rsta banvandring och f�rsta start �r. I PM'et st�r det �ven n�r m�tning av hundar sker. Vilket �r ett m�ste om det �r f�rsta t�vlingen. Man m�ste �ven g�ra det om hunden blivit 24 m�nader, trots att det �r m�tt tidigare.

Foto: Yessica Bj�rkvall, s�h�r kan ett PM se ut. Nu vet jag inte om det g�r att se s� tydligt. (Hela PM'et �r inte med)

P� t�vlingsplatsen

N�r ni kommit fram till t�vlingsplatsen kan ni ta era saker och hitta en bra plats vid banan och sen rasta hunden. Sen �r det dags att g� till m�tningen, d�r det �ven finns t�vlingsb�cker att k�pa (eller s� s�ger dom var man k�per dom). En t�vlingsbok m�ste ni ha f�r d�r ska hundens information, storlek och pinnar skrivas in. N�r det �r gjort g�r ni till st�llet d�r startlistorna sitter f�r att kolla vilket startnummer ni f�tt. D�r ska man �ven stryka �ver sitt namn med en penna s� dom vet att man �r d�r och ska starta. Sen �r det bara att v�nta tills banvandringen b�rjar.

Dags f�r banvandring

Speakern ropar ut n�r det �r dags f�r banvandring, och f�r vilken klass. �r det m�nga starter i en klass kan banvandringen delas upp och �r det f� starter i small och medium brukar dom g� banvandring samtidigt. Nu f�r inte din hund f�lja med, utan nu �r det du som f�rare som ska memorera banan och t�nka ut n�r du beh�ver byta sida och var det kan t�nkas att du beh�ver vara p� din hund lite mer f�r att den inte ska ta fel hinder. Du ska allts� g� banan som du senare t�nkt visa din hund, var noga. Det underl�ttare senare n�r du g�tt banan som du verkligen t�nkt dig. Det kan �ven vara bra att ha en extraplan i baktanke ifall det inte blir som du t�nkt dig. G�r som du vill och t�nk inte p� hur dom andra g�r banan, dom g�r s� som det passar deras ut, det �r inte s�kert att det passar din hund d�. Oftast �r det banvandring i 8-10min / klass.

Snart dags att starta

Se till att v�rma upp din hund i tid till er start, 10-15min promenad och s� g�ra lite rivstarter och sv�ngar �r bra uppv�rmning. D� har hundens kropp f�tt komma ig�ng till starten. Trots att ni markerat att ni �r d�r p� listan s� ska ni meddela inroparen vid starten att ni �ven �r redo att verkligen starta ocks�. Det brukar vara minst 5 hundar innan, t�nk d� p� eventulla strykningar d�. Ibland kan det st� i PM om dom �nskar att man anm�ler sig till inroparen tidigare �n 5 starter innan. D� �r det bara att man g�r det.

Foto: Nina Nobeling, Sting och jag g�r mot starten.

N�r det �r eran tur

Inropare s�ger till n�r ni f�r g� in p� banan och d� g�r ni det. S�tt/st�ll/l�gg hunden d�r du vill att den startar ifr�n. Men v�nta med att ta av hunden halsbandet och kopplet innan domaren visslat i visselpipan eller visar att ni f�r starta. Har man otur kanske hunden tjuvstartar och tar f�rsta hindret, d� �r man diskad. S� var noga med att kolla s� ni verkligen f�r starta och ta sedan av halsbandet och sl�ng det �t sidan. T�nk �ven p� att hunden inte f�r ha f�stinghalsband p� sig. Det �r en s�kerhetsgrej (och en regel) att hunden inte f�r ha n�got halsband/koppel p� sig. Du som f�rare f�r heller inte ha n�gonting i handen n�r ni �r inne p� banan. N�r ni k�nner er redo s� k�r ni banan s� som du t�nkt p� banvandringen (f�rhoppningsvis, ibland blir det annat). Ha roligt och t�nk p� att om ni blir diskade �r det bara att forts�tta, man f�r oftast k�ra klart banan trots att man diskat sig. Men tr�nar man p� banan f�r man ta snabbast v�g ut bara. Det brukar st� i PM vad som g�ller. Med tr�ning menas att man g�r om ett kontaktf�lt eller liknande.

N�r ni kommit i m�l tar du hundens koppel, som en koppelb�rare burit fr�n start till m�l under tiden ni sprungit p� banan, och bel�nar den. Varva ner hunden en stund genom att ta en promenad igen. Ska ni k�ra flera lopp �r det bra om hunden har en bur d�r den kan slappna ac och ladda batterierna till n�sta lopp. Drick ordentligt!

Blev det pris?

Kanske gjorde ni ett bra lopp s� ni f�r pris, d� �r det bara att v�nta p� prisutdelningen. Har ni tagit en pinne ska t�vlingsboken l�mnas in till sekretariatet s� fyller dom i det som ska fyllas i.

Foto: Yessica Bj�rkvall, Sting fick pinne och rosett p� en t�vling.

T�vlingsdagen �r slut

T�nk p� att hur det �n gick s� har ni s�kert gjort ert b�sta och det �r samma hund som du tar med dig hem som du hade med dig dit, oavsett hur det gick. Lycka till med t�vlandet, och jag hoppas denna artikel har varit till hj�lp.

K�llor

Jag har tagit alltihopa utifr�n mitt eget huvud och hur det �r n�r jag t�vlat. Men jag tipsar om att ni ska l�sa reglerna innan ni startar �nd�. S� ni har koll p� felen man kan f� och s� vidare.